Ett mellanårsval till kongressen, där representanthusets 435 ledamöter väljs på två år och där en tredjedel av senatens ledamöter väljs på sex år, brukar alltid gynna oppositionen som har lätt att mobilisera sin väljarbas efter att ha förlorat ett presidentval. Så blev det även i år då demokraterna höll traditionen vid liv genom att vinna minst 23 republikanska stolar. Som det ser ut kommer de att ha en majoritet på cirka 20 stolar men då är inte alla distrikt avgjorda ännu. 
Historiskt har alla presidenter tappat i sitt första mellanårsval. Barack Obama förlorade till exempel 63 platser i representanthuset och sex platser i senaten 2010 och Bill Clinton förlorade 54 platser 1994. Som det ser ut nu så tappar republikanerna 30 platser i representanthuset och man erövrar minst tre, kanske fem platser, i senaten där man behåller sin viktiga majoritet, då det är senaten som utser domare till högsta domstolen.   

Ingen “blå våg”

– Det blev ingen “blå våg” för demokraterna, även om den svenske mediekonsumenten till äventyrs skulle kunna ha fått det intrycket, säger Anders W Edwardsson till Inblick.
– Nästan alla amerikanska presidenter brukar förlora sitt första mellanårsval till kongressen, så därför var det ingen större överraskning att demokraterna vann majoritet i representanthuset. Det kommer att försvåra presidentens och republikanernas lagstiftningsförsök de kommande åren, men det är också ett uttryck för den amerikanska maktdelningen. Intressant nog så var segern inte så stor. Såväl Clinton som Obama led betydligt större nederlag – räknat i antalet representanthusledamöter – vid sina första mellanårsval än vad Trump nu gjort, fortsätter Edwardsson.

USA ett delat land

USA brukar av många politiska experter kallas för “Divided States of America” då det är så otroligt polariserat mellan demokrater och republikaner, mellan stad och land, mellan liberala och konservativa. Årets val var inget undantag. Landet är fortfarande lika delat och det är den sida som kan mobilisera sina kärntrupper som vinner valen, ett par hundratusen röster avgör. 
Den delstat som det kämpats hårdast om de senaste decennierna i både senatsval och presidentval är Florida,”The Sunshine State”. Florida har historiskt varit så jämnt mellan de två partierna att endast 537 röster i ett distrikt avgjorde valet 2000 till republikanen George W Bushs fördel mot Al Gore. Den gången blev det strid i domstol om man skulle räkna om rösterna eller inte och något liknande är på gång nu då senatorsvalet mellan Bill Nelson (D) och tidigare guvernören Rick Scott (R) är så jämnt att det krävs en omräkning. Jurister på båda sidor är inkallade och detta kan ta tid. 
– Florida är en riktig “Battleground State” i varje val beroende på dess storlek och intressanta demografi av yngre människor och minoriteter på östsidan och de äldre, mer konservativa och välbeställda på den västra, säger Anders Edwardsson som själv bor i Florida sedan snart tio år.  
– Florida är alltid jämt. På valnatten såg det ut som att Scott hade vunnit med ganska god marginal för att vara Florida, men en omräkning är alltid oviss då man har en fallenhet för att i vissa distrikt hitta “nya” röster. Detta lär kunna bli en strid i domstol om detta, säger Anders W Edwardsson. 

Seger för demokraterna

Den stora segern för demokraterna detta val kom i Wisconsin där Tony Evers lyckades vinna över den tvåfaldige guvernören Scott Walker som varit mycket framgångsrik men som denna gång förlorade med 1 procent till Evers. 
Likaså var det en stor seger i West Virginia där sittande senatorn Joe Manchin mot alla odds lyckades vinna i en mycket republikansk delstat . 
– Manchin vann mycket tack vare att han som enda demokrat röstat för Trumps utnämningar till högsta domstolen, säger Anders Edwardsson. 

Bråk med media

Presidenten var inte sen att deklarera valresultatet som en historisk seger.
President Trump kom sedan i stark konflikt med CNN-reportern Jim Acosta som ofta varit kritisk till presidenten, denna gång vägrade reportern ge ifrån sig mikrofonen och den rörelse han gjorde mot en ung kvinna som jobbar i Vita Huset har uppmärksammats världen över. Nu är Acosta inte längre välkommen i Vita Huset. 
Presidentens krig mot den tredje statsmakten fortsätter och många demokrater vädrar morgonluft när man nu har makten i representanthuset och kan pressa presidenten med utredningar och i värsta fall riksrätt. 

“Griddlock” väntar

I Texas försvarade den välkände senatorn Ted Cruz sin plats mot det demokratiska stjärnskottet Beto O'Rourke. Vidare vann man platser i North Dakota, Indiana och Missouri. Hur valet i Florida och Arizona utfaller avgör hur stor majoritet som republikanerna får i senaten. Det vi kan konstatera är att det blir en “delad kongress”, där ett parti kontrollerar representanthuset och ett senaten vilket kommer att kräva kompromisser eller så blir det ingen verkstad under två år, så kallad “Griddlock”. Då lär Donald Trump använda detta i valrörelsen om två år. 
–Den stora frågan för demokraterna är om man ska ha kvar Nancy Pelosi som talmanskandidat, hon börjar bli till åren och är inte särskilt populär bland sina egna väljare enligt CNN:s vallokalsundersökning, säger Anders W Edwardsson och tillägger att Donald Trump tror sig kunna förhandla med henne som han ser som en önskemotståndare. 
– Trump har sin vana trogen varit ute och sagt att om demokraterna vill rösta bort Pelosi kanske “vi kan hjälpa henne på traven” genom att republikanerna ger henne sina röster. Det hade varit ett historiskt ögonblick och kanske det som kan hjälpa presidenten att få igenom hans agenda eller söndra demokraterna och ge honom en önskemotståndare om två år, avslutar Edwardsson.   
ROBIN OLSSON