USA och Israel har nu formellt lämnat Unesco, FN:s organ för frågor om utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation. Redan i oktober 2017 meddelade länderna att de planerade att dra sig ur. USA och Israel slutade att betala sin medlemsavgift till Unesco när Palestina blev medlem 2011. USA:s regering har återkommande kritiserat Unescos styrelse för resolutioner som man anser är anti-israeliska. USA:s bidrag utgjorde tidigare 30 procent av hela Unescos budget. 
– Vi beklagar verkligen att USA väljer att lämna Unesco, särskilt i en tid där vi behöver mer multilateralt samarbete för att ta oss an de globala utmaningarna, inte mindre. USA behövs som en stark röst för värnandet av mänskliga rättigheter, särskilt press- och yttrandefrihet, där USA traditionellt varit en stark röst över lång tid, säger Mats Djurberg, generalsekreterare vid svenska Unescorådet, till Inblick.
 

Gammal lag

Detta är inte första gången USA lämnar Unesco, förra gången var 1983 under Ronald Reagans dagar och han gjorde det på i stort sett samma bevekelsegrund som nu, nämligen att man gett palestinska PLO en observationsplats.  

Hur kom det sig att USA slutade betala till Unesco 2011, under president Obama?
– Det var en nationell lag i USA, instiftad av George H W Bush på 1990-talet som förbjuder USA att ge pengar till organisationer där Palestina är medlem. Detta kunde inte Obama ändra då han inte hade majoritet för det i representanthuset och senaten. 
– Palestina röstades in i Unesco 2011 med en överväldigande majoritet, endast 14 av de 193 medlemsländerna röstade nej, däribland USA och Sverige, säger Djurberg till Inblick.
– I regeringsförklaringen 2014 ändrade Sverige ståndpunkt och erkände Palestina. Sedan 2012 har Sverige gradvis ökat sitt ekonomiska bidrag till organisationen. För perioden 2018-2021 investerar Sverige cirka en miljard.
 
Världsarv en stridsfråga
– USA och Israel har reagerat på återkommande resolutioner framförda i Unescos styrelse av Jordanien och Palestina bland annat rörande världsarv i östra Jerusalem. 
– Kulturarv har ofta stor politisk sprängkraft och då blir benämningar särskilt viktiga. Det är olyckligt att Unesco blivit en arena för Israel-Palestinakonflikten, säger Djurberg.
Huruvida han har förståelse för deras beslut att lämna vill Djurberg inte svara på utan upprepar:
– Jag beklagar verkligen att USA väljer att lämna Unesco.
USA:s FN-ambassadör Nikki Haley har i ett officiellt uttalande kallat Unesco "en av de mest korrupta organisationerna" och skriver på sitt twitterkonto att hon är glad att USA nu drar sig ur denna "kloakbrunn". 
Judiska centralrådets ordförande Aron Verständig skrev i maj 2017 ett brev till utrikesminister Margot Wallström med anledning av det svenska agerandet i Unesco, efter att vi som enda EU-land stödde en resolution om Jerusalem, framtagen av Algeriet, Egypten, Libanon, Marocko, Oman, Qatar och Sudan. 
I sitt brev poängterar Verständig: “Unesco har en viktig roll att fylla för att främja fred. Under senare år har vi noterat att Unescos styrelse har använt organisationen som ett politiskt slagträ för att fördöma den judiska demokratiska staten Israel. Den senaste resolutionen angående Jerusalem, framlagd och antagen på Israels självständighetsdag, uppfattar Judiska centralrådet som ett historielöst och cyniskt ställningstagande som syftar till att undergräva det judiska folkets rätt till självbestämmande. Vi som svenska judar anser att det är mycket olyckligt att Sverige som enda EU-land valde att rösta för denna ensidiga resolution”.
 

Lång historia

Unesco är, kort sammanfattat, FN:s organ för utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation och grundades bara månader efter andra världskrigets slut 1945. Man verkar fredsbevarande genom sitt mandat och har sitt säte i Paris. 
 
Vad får Sverige för sina investeringar i Unesco?
– Unesco har ett brett verksamhetsområde. Det sträcker sig från samordningsansvar för tsunamivarningssystemet till journalisters säkerhet, världsarv och grundskoleutbildning för alla barn, poängterar Djurberg. 
– Unesco har ett stort normativt arbete som handlar om att utveckla kunskap och förflytta värderingar. Inom sitt Världsminnesprogram arbetar organisationen även för att bevara och tillgängliggöra dokument inom bibliotek och arkiv, bland annat för att förhindra historierevisionism av olika slag. Sju världsminnen finns i Sverige där det senast tillkomna är Dag Hammarskjölds arkiv. 
– I Sverige finns 15 världsarv, bland annat Skogskyrkogården och Falun med Kopparbergslagen, där bl.a. den berömda koppargruvan ingår. 
– Vidare har vi fem biosfärområden. Dessa är områden som kan beskrivas som modellområden för att ta sig an olika hållbarhetsutmaningar inom miljö, sociala och ekonomiska områden. Ett av dessa är Vänerskärgården med Kinnekulle, där kommuner, näringsliv och civilsamhället samarbetar inom ramen för biosfärområdet för att hitta hållbara lösningar på olika samhällsproblem. 
– Jag skulle säga att Sverige får ut väldigt mycket av sitt medlemskap i Unesco, både nationellt och internationellt, säger Djurberg.
 

Framtiden oviss 

Enligt flera bedömare är framtiden för Unesco oviss, då deras verksamhet blir mer och mer politiserad. De senaste åren har länder som Kina och Ryssland blivit mer aktiva.   
– De konflikter och motsättningar som redan finns på andra arenor mellan de 193 medlemsländerna, finns även i Unesco. När USA slutade betala sin medlemsavgift 2011, vilket motsvarade cirka 30 procent av budgeten, så tvingades Unesco anpassa sin verksamhet till den nya budgetsituationen. I och med USA:s utträde så kommer det bli svårare för Sverige och andra länder att driva press- och yttrandefrihetsfrågor i framtiden, ett område där USA traditionellt sett varit mycket engagerat. Utan USA är inte Unesco universellt i samma mening och vi hoppas att USA väljer att komma tillbaka till Unesco, säger Mats Djurberg. 
ROBIN OLSSON