Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Julnummer av Inblick i Trons Värld!


Julsäsongen för med sig många tillfällen att dela med sig ​av den kristna tron. ​Varför inte med hjälp av en tidning? Julnumret innehåller ​​sju ​goa livsberättelser, samt en undervisning om varför vi firar jul och ​en steg-för-steg-artikel om hur du kan få en relation med Gud.

Inblick i Trons Värld ​är gott hjälpmedel till att nå utanför kyrkväggarna med evangeliet. ​Tidningen ​ges ut fyra gånger per år och är specialdesignat för evangelisation med några av de bästa vittnesbörden från Nyhetstidningen Inblick. Det är en skatt med härliga berättelser om hur Jesus berör människor med sin kärlek och sen frälser, helar och upprättar. Beställ era tidningar redan idag. 

Gå vidare till beställning


Provläs Inblick i Trons Värld


Här kan du provbläddra i det senaste numret och i övriga tillgängliga utgåvor av Inblick i Trons Värld. Vissa nummer är utformade för specifika målgrupper, men alla pekar tydligt på Jesus.  Det finns tidsangivelse på framsidan, men innehållet är tidslöst och evangeliet om Jesus är alltid lika aktuellt.

Klicka på bilden av tidningen så kan du provläsa innehållet. ​Återvänd sedan till denna sida för att kunna gå vidare till beställningsformuläret!
 

ITV jul 2019_Framsida hemsida

Jul 2019

Nu finns julnumret av Inblick i Trons Värld ​tillgängligt. Tidningen är ett utmärkt hjälpmedel i evangelisationen för församlingar och enskilda kristna som vill nå ut med de goda nyheterna om Jesus Kristus.

Tidningen är fylld med fräscha vittnesbörd från vanliga människor som berättar om hur Gud har förvandlat deras liv. Maria som förlät sin förgripare, Josef som var pokerproffs och Kiaan Malek som blev frälst i en fyllecell är bara tre exempel.

16 sidor, vikt 60 gram



      


ITV sommar 2019_framsida_hemsida

Sommar 2019

Nu finns sommarnumret av Inblick i Trons Värld ​tillgängligt. Tidningen är ett utmärkt hjälpmedel i evangelisationen för församlingar och enskilda kristna som vill nå ut med de goda nyheterna om Jesus Kristus.

Tidningen är fylld med fräscha vittnesbörd från vanliga människor som berättar om hur Gud har förvandlat deras liv. Linda som var arg på Gud och Kjell som hittade en inre styrka är bara två exempel.

16 sidor, vikt 60 gram



      


ITV_påsk_2019 Framsida

Påsk 2019

Nu finns påsknumret av Inblick i Trons Värld ute, som ett utmärkt hjälpmedel i evangelisationen för församlingar och enskilda kristna som vill nå ut med de goda nyheterna om Jesus Kristus. Tidningen är fylld med fräscha vittnesbörd från vanliga människor som berättar om hur Gud har förvandlat deras liv. Camilla som försökte meditera men fann Gud och Jonathan som blev fri från hat och aggressivitet är bara två exempel.
20 sidor, vikt 75 gram




      

ITV_jul_2018 Framsida hemsida

Jul 2018

I det här julnumret av Inblick i Trons Värld kan du läsa nio livsberättelser som pekar på julfirandets  centralperson, Jesus. Detta kompletterat med utdrag ur julevangeliet en sida om hur man blir frälst.
20 sidor, vikt 75 gram

ITV_sommar_2018 Framsida​ Sommar 2018

I det här vårnumret av Inblick i  Trons Värld kan du läsa ​tolv livsberättelser som pekar på Jesus. 
​24 sidor, vikt 90 gram

ITV vår 2018_framsida

​Vår 2018

I det här vårnumret av Inblick i Trons Värld kan du läsa ​åtta livsberättelser som pekar på Jesus. 
​16 sidor, vikt 60 gram
ITV nr 3_2014 - FRAMSIDA - Webb

Från Islam till Jesus

Vittnesbörd från muslimer som funnit Jesus. Åtta olika vittnesbörd och en artikel som bra beskriver skillnaden mellan islam och den kristna tron.
16 sidor, vikt 60 gram


      

ITV nr 2 sommar 2017_framsida hemsidaSommar 2017

I det här sommarnumret av Inblick i Trons Värld kan du läsa Jerusalemsångaren Ulf Christianssons, Anita Barkers och ​tio andra livsberättelser som pekar på Jesus. 
Extra tjockt nummer med 28 sidor, vikt 105 gram

07 nov, 2019

”En turbulent och förvånande tid”

Ruben Agnarsson | 02 aug , 2019
Sveriges försvar monterades ned av politiker som hänvisade till den militära underrättelsetjänstens rapporter om att ryska armén var i ett uselt skick. När Gotlands regementschef Peter Molin därmed blev utan uppdrag i Sverige träffade hans soldater under sin utlandstjänstgöring i Kosovo väldigt välutbildade ryska förband, som – visade det sig – var tränade för att hitta väldigt bra på Gotland.
En_turbulent_och_forvanande_tid
Peter Molin kom till Gotland som värnpliktig 1977, gick sedan officersutbildning och kom tillbaka till ön i början av 1980-talet.
Han tillhörde sedan Gotlands regemente P18 där han i tur och ordning var löjtnant, kapten, major, överstelöjtnant och överste för att i slutet av 1990-talet bli regementschef, vilket han var fram till hösten 2003. 
Året därpå kom beslutet om nedläggning.
Han beskriver hur Gotlands nationalbeväring kom till ön redan år 1811, efter Rysslands ockupation.
– Gotland har ett strategiskt läge i Östersjön och har alltid haft det ända sedan Hansa- perioden på 1100-talet, betonar Peter Molin.
Han återvänder till modern tid och beskriver bakgrunden till 1990-talets militära organisation på ön:
– Det har funnits tre stridsgrupper på Gotland, varav en tillhörde kustartilleriet i norr. Det handlade om två haubitsbataljoner, nio haubitskompanier, sex pansarbataljoner, en luftvärnsbataljon, en ansenlig mängd värnförband, ett antal flyttbara kustartilleribatterier, pionjärförband, samt underrättelseverksamhet, sjöbevakning och Tingstäde radio – Sveriges kommunikation med utlandsambassader som även var en sjöräddnings- och underrättelsecentral.

Slite befäst i 600 år

– 1993 gick vi in i en brigadorganisation, med tre lokalförsvarsbataljoner, en kustartilleribrigad, en luftvärnskår och ett artilleriregemente, fortsätter Peter Molin och konstaterar att Sverige har haft befästningar utanför Slite i 600 år.
– Den senaste befästningen, en minstation, blev klar på 90-talet och renoverades efter det. Vi har haft ett antal fasta kustartilleribatterier, de senaste byggdes på 1970- och 1980-talen. Det rörde sig om fyra våningar atomsäkra utrymmen med 16 ton tung pansarkupol på taket där 25 soldater skulle kunna klara sig utan kontakt med omvärlden i 30 dagar.
– De renoverades på 1990-talet, tillägger han.

Hur stor var bemanning på ön på 1990-talet?
– Vi hade ett mobiliseringssystem där det var 24 timmars beredskap för dem som bodde på ön, sedan mobiliserades ytterligare 25 000 soldater via flyg och fartyg. Det fanns nybyggda stabsplatser på Gotland när diskussionen började bli som hetast år 2000. Då hade Gotland kustartilleriregementet KA 3 i norr, Gotlands militärkommando (GMK), Gotlands artilleriregemente (A7) och Luftvärnskår (Lv2). Dessutom fanns ett logistikförband, F17G.
– Regementet hade 300 anställda och mellan 400 och 800 värnpliktiga per år. Dessutom fanns 600 fast anställda på Visbyslätt. Det var en modern utbildningsplattform och ett av de förband som var vassast i Sverige när det gällde att skjuta skarpt.

Tog ingen hänsyn

– Det som hände var väl egentligen att när man väl bestämde sig för att avveckla delar av försvaret tog man ingen som helst hänsyn till att kaserner var nyrenoverade och stabsplatser nybyggda. De strama ekonomiska ramarna ledde till att dåvarande ÖB Håkan Syréen lade ett förslag att värnpliktsvolymerna, repetitionsövningarna och till och med officersutbildningen drogs in.
– Det blev ekonomi som styrde och en omvridning från invasionsförsvar till insatsförsvar där man inte tog hänsyn till landets försvar. Vi skulle försvara Sverige långt bort i andra länder, som Afghanistan och Mali. Man tittade på kostnaderna för transporter av värnpliktiga, skjutfält och infrastruktur. År 2004 var signalerna att ryska armén var i ett uselt skick. De få ryska förband vi träffade på när vi tjänstgjorde i Kosovo var väldigt välutbildade förband som – visade det sig – var tränade för att hitta väldigt bra på Gotland, så vi förstod att det var sanning i vår idé att vi kanske var ett mål, säger Peter Molin.

Hur ser försvaret av Gotland ut i dag?
– Man går inte i land här utan att ha bestämt sig om man är vän eller fiende. Beredskapschefen bestämmer om det smäller eller inte, det är ett mycket delegerat system. De som är här kan naturligtvis inte stå emot hur länge som helst, det tar ett tag innan det kommer förstärkningar men man drar på sig uppenbara politiska konsekvenser om man kommer hit. Det går inte att göra som på Krim. Det går inte att i det fördolda krypa omkring här ön.

Men om man ändå jämför bemanningen förr hur det är i dag?
– Det är klart att det var bättre förr, som man brukar säga.

Så det är ett par hundra här i dag i jämförelse med de 25 000 som kunde mobiliseras på 1990-talet?
– Vi är på väg upp i ett system med krigsplanering och värnpliktsutbildning, men det tar ett tag innan nuvarande P18 kommer upp i volym och kommer igång på allvar.

Du var mitt uppe i denna process när försvarsbesluten år 1996, 2000 och 2004 beslutade att förbanden här på ön skulle ersättas av Riksantikvarieämbetet. Hur kommenterar du denna process i dag?
– Den här processen började redan med Försvarsutredningen (FU 88) år 1988. Man skulle reda ut hur mycket man skulle lägga ned, överge mycket av materielen, skära ned på rep-övningar, officersutbildningar och även på värnpliktsövningar. Landet hade 13 brigader år 1997. En var mobiliseringsklar och det var den här på Gotland.
– Politikerna och militära underrättelsetjänsten beskrev hur Ryssland inom överskådlig tid saknade militär kraft och att det kommer att vara lugnt och stabilt i vårt närområde. Man sade upp alla officerare som inte fick söka andra förband heller, så 400 officerare fick i praktiken yrkesförbud samtidigt som ÖB drog ned officersutbildningar parallellt med att Sverige lovade 1500 man till EU battlegroup.
– Det var en turbulent och en förvånande tid. Samtidigt kände sig lokalpolitikerna här på Gotland klämda så stödet för en militär närvaro på ön från de lokala politikerna var minst sagt måttligt. Allt handlade om pengar, neddragningar, infrastruktur, lobbying och regionalpolitik. Så försvann tre brigader och kvar blev P4, P7 och I19.
– 1996 hösten avvecklades hela befolkningsskyddet i Sverige. Därför har vi idag inget system med skyddsmasker, därför är skyddsrummen inte rustade, därför har vi inga evakueringsplaner. När vi nu ska återta det här är det förenat med oerhörda kostnader samtidigt som mycket kunskaper ska återtas.
– Svängningar kommer i världen. Vi lade ned det mesta vi hade innan andra världskriget också, sedan tog det 30 år att bygga upp det igen. Pengaräkningen när materiel skulle omsättas ledde till att vi var väldigt duktiga på att lägga ned. Nu tillförs förband efter hand. P18 med all sin materiel, sin utrustning och lokaler såldes för 40 miljoner kronor.
– Nu bygger man nytt för en miljard i enlighet med 2016 års försvarsbeslut. Vi har anställda soldater som får bo på stan. Det behövs logement, matsalar, kök – det är ett fortsatt byggande. Det blir säkert ett mer anpassat förband så det kommer säkert att bli ett jättebra. Allt hänger på att man lyckas attrahera officerare och soldater.
​RUBEN AGNARSSON
ruben@inblick.se