Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Sommarnummer av Inblick i Trons Värld!


Sommar​säsongen för alltid med sig en massa tillfällen att dela med sig ​av den kristna tron. ​Varför inte med hjälp av en tidning? Innehåller ​åtta ​goa livsberättelser, samt skriver om hur du kan få en relation med Gud.

Inblick i Trons Värld ​är gott hjälpmedel till att nå utanför kyrkväggarna med evangeliet. ​Tidningen ​ges ut fyra gånger per år och är specialdesignat för evangelisation med några av de bästa vittnesbörden från Nyhetstidningen Inblick. Det är en skatt med härliga berättelser om hur Jesus berör människor med sin kärlek och sen frälser, helar och upprättar. Beställ era tidningar redan idag. 

Gå vidare till beställning


Provläs Inblick i Trons Värld


Här kan du provbläddra i det senaste numret och i övriga tillgängliga utgåvor av Inblick i Trons Värld. Vissa nummer är utformade för specifika målgrupper, men alla pekar tydligt på Jesus.  Det finns tidsangivelse på framsidan, men innehållet är tidslöst och evangeliet om Jesus är alltid lika aktuellt.

Klicka på bilden av tidningen så kan du provläsa innehållet. ​Återvänd sedan till denna sida för att kunna gå vidare till beställningsformuläret!
 

ITV sommar 2019_framsida_hemsida

Sommar 2019

Nu finns sommarnumret av Inblick i Trons Värld ​tillgängligt. Tidningen är ett utmärkt hjälpmedel i evangelisationen för församlingar och enskilda kristna som vill nå ut med de goda nyheterna om Jesus Kristus.

Tidningen är fylld med fräscha vittnesbörd från vanliga människor som berättar om hur Gud har förvandlat deras liv. Linda som var arg på Gud och Kjell som hittade en inre styrka är bara två exempel.

16 sidor, vikt 60 gram



      


ITV_påsk_2019 Framsida

Påsk 2019

Nu finns påsknumret av Inblick i Trons Värld ute, som ett utmärkt hjälpmedel i evangelisationen för församlingar och enskilda kristna som vill nå ut med de goda nyheterna om Jesus Kristus. Tidningen är fylld med fräscha vittnesbörd från vanliga människor som berättar om hur Gud har förvandlat deras liv. Camilla som försökte meditera men fann Gud och Jonathan som blev fri från hat och aggressivitet är bara två exempel.
20 sidor, vikt 75 gram




      

ITV_jul_2018 Framsida hemsida

Jul 2018

I det här julnumret av Inblick i Trons Värld kan du läsa nio livsberättelser som pekar på julfirandets  centralperson, Jesus. Detta kompletterat med utdrag ur julevangeliet en sida om hur man blir frälst.
20 sidor, vikt 75 gram

ITV_sommar_2018 Framsida​ Sommar 2018

I det här vårnumret av Inblick i  Trons Värld kan du läsa ​tolv livsberättelser som pekar på Jesus. 
​24 sidor, vikt 90 gram

ITV vår 2018_framsida

​Vår 2018

I det här vårnumret av Inblick i Trons Värld kan du läsa ​åtta livsberättelser som pekar på Jesus. 
​16 sidor, vikt 60 gram
ITV nr 3_2014 - FRAMSIDA - Webb

Från Islam till Jesus

Vittnesbörd från muslimer som funnit Jesus. Åtta olika vittnesbörd och en artikel som bra beskriver skillnaden mellan islam och den kristna tron.
16 sidor, vikt 60 gram


      

ITV nr 2 sommar 2017_framsida hemsidaSommar 2017

I det här sommarnumret av Inblick i Trons Värld kan du läsa Jerusalemsångaren Ulf Christianssons, Anita Barkers och ​tio andra livsberättelser som pekar på Jesus. 
Extra tjockt nummer med 28 sidor, vikt 105 gram

19 sep, 2019
05 sep, 2019
29 aug, 2019

”Det är ett viktigt steg”

Monika Ekström | 22 aug , 2019
Första juli trädde den reviderade läroplanen för förskolan i kraft. Gunilla Gustafson är verksamhetsansvarig i Växjö och tror att den största utmaningen är att det nu tydligt står att det är förskollärarna som har ansvaret för utbildningen. – Det har stått i skollagen, men vi har inte tagit oss an uppdraget och fördelat rollerna överallt, säger Gunilla till Inblick.
”Det_ar_ett_viktigt_steg”
Redan förra sommaren trodde Gunilla Gustafson att den nya läroplanen för förskolan skulle varit klar och samlade Växjös förskolepersonal för att berätta om förändringarna.
– Det hände något i den politiska beredningen som gjorde att den inte blev klar.
Men i juli i år trädde den alltså i kraft och i början av augusti bjöds all personal inom förskolan in till Konserthuset i Växjö.
– I år hade vi förmånen att kunna lyssna på Christian Eidevald som är forskare och som varit med och skrivit den nya läroplanen.
Den största utmaningen tror Gunilla handlar om ledarskap och att det är förskollärarnas ansvar att utbilda.
– Det har stått i skollagen, men vi har inte överallt tagit oss an uppdraget och fördelat rollerna, säger Gunilla till Inblick.
– Vi har alltid byggt allt på arbetslag och att göra saker tillsammans. Nu behöver rollerna i arbetslaget tydliggöras.

Ojämn kvalitet

Gunilla berättar också att det kan vara en ojämn kvalitet på de olika förskolorna, kopplat till personalens utbildning och kompetens.
– Det finns förskolor med många förskollärare och vi har förskolor med få förskolelärare. Det är vår utmaning i Växjö, att se till att alla barn har tillgång till en förskollärare på sin förskola och på sin avdelning.
– Vårt mål är att det ska finnas minst en förskollärare på varje avdelning och där är vi inte riktigt idag, trots att hälften av förskolans personal är förskollärare.
Samlingen i Växjö var första steget i en förskolesatsning i kommunen som Gunilla som verksamhetsansvarig är med och driver.
– Vi började med den här samlingen för att visa som huvudman och som kommun att läroplanen är ett viktigt steg och att vi gör det här tillsammans.
– En hel del saker behöver förändras och vi behöver ta vårt ansvar. Utbildningsförvaltningen håller på att planera för en flerårig satsning på förskolan med att kompetensutveckla och prata om hur förskollärarna ska ta sig an sitt ledaruppdrag och hur barnskötarnas roller blir.
Andra nyheter i läroplanen handlar om digitalisering och om hållbar utveckling.
– Vi håller på att skriva ett program som sträcker sig över tre år. Vi är 64 kommunala förskolor och dessutom  går 20 procent av alla barn i Växjö kommun på enskild förskola. 20 procent av alla barn går alltså i en privat förskola. Vi har jättemånga ungar vars utbildning ska gynnas av det här nya.
Gunilla är områdeschef för östra Växjö och har ansvar för tolv förskolor och sju grundskolor.
– Jag är ansvarig för och chef över dess rektorer. I min tjänst har jag också verksamhetsansvar för förskolan. Tillsammans med medarbetare håller jag i och driver förskolans utveckling i Växjö.
Enligt Gunilla är det en utmaning att rekrytera utbildad personal. Linnéuniversitetet gav möjlighet för barnskötare att läsa upp till förskollärare nu i höst, men söktrycket var hårt från hela landet.
– Jag tror bara att det var en från vår kommun som kom in för det var så stort tryck från hela landet att gå där. Så det är jättesvårt att rekrytera.
Men i Växjö finns många utbildade förskollärare i fyrtio- och femtioårsåldern.
– Det är en väldigt lojal grupp och duktiga medarbetare skulle jag vilja säga.

Vaccin mot psykisk ohälsa

Gunilla är medveten om att den psykiska ohälsan bland barn ökar och förskolan har skapat barnhälsoteam för att följa upp de barn som behöver mer stöttning och inte mår så bra.
– Vi som har goda relationer med barnen ska hjälpas åt så att de ska må bra. Vi har olika insatser på gång som vi tror ska kunna förebygga.
– Forskningen säger att anknytning är jätteviktigt. De människorna du har i din närhet och som du knutit an till riktigt nära är liksom vaccinet mot psykisk ohälsa. Vi behöver se till att alla får det de behöver för att känna sig trygga som små. Då har barnen med sig tryggheten i framtiden.
MONIKA EKSTRÖM

Kristna förskolor utmanas av läroplan

I och med den reviderade läroplanen och på grund av att förskolor går under skollagen får inte förskolor ha religiösa inslag i undervisningen.
– Den nya läroplanen innebär en utmaning för alla förskolor, men det blir en extra stor utmaning för de kristna, säger Christian Eidevald som är forskare och skrivit böcker i ämnet.


I den reviderade läroplanen görs det skillnad på undervisning och utbildning. Och det är i undervisningen på förskolan som det inte får finnas några konfessionella inslag.
– Eftersom undervisningen ska vara fri från religiösa inslag så måste de kristna förskolorna verkligen tänka till kring hur de säkrar det.
Kristna inslag får finnas på andra sätt i verksamheten. Men förskolan behöver säkerställa att de inslagen då är frivilliga.
– Det är egentligen inte en ny fråga som förskolorna måste förhålla sig till, eftersom detta skrevs in i skollagen 2010, men i och med att skrivningarna nu också finns i läroplanen så har frågan aktualiserats och det finns inga självklara, färdiga svar.
Förskolor utan konfessionella inriktningar kan ha lite flytande gräns mellan vad som är undervisning och vad som är utbildning.
De kristna inslagen får finnas med i utbildningen, men inte i undervisningen på förskolan.

Vad är skillnaden på undervisning och utbildning?
– Ja, det måste redas ut ordentligt. Egentligen är utbildning hela förskolans uppdrag. Det som sker under dagen. Den innefattar lek, omsorg, skapandeprocesser, demokratifostran, allt som sker är en del av utbildningen.
Christian förklarar att undervisning är ett målmedvetet arbete mot läroplanens målområden där barnen får stöttning att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina individuella förutsättningar. Det är i den delen det inte ska finnas några religiösa inslag. undervisningen ska utgå från de målområden och den värdegrund som står i läroplanen för förskolorna i Sverige.
– Alla ska vara lika mycket värda. mycket av det finns naturligt i en kristen kontext och i kristen etik. Men visst kan det krocka, beroende på bibelsyn och tolkning. Skulle någon ha med i undervisningen att andra religioner skulle ha mindre värde skulle det inte vara okej. Men å andra sidan får det aldrig finnas inslag av att andra människor beskrivs som mindre värda under någon del av dagen i förskolan.

Vad säger läroplanen om att fortsätta med att ha morgonbön?

– Därom tvistar juristerna och det finns inget riktigt färdigt svar på det. Men om det är ett obligatoriskt inslag att barn ska lära sig bön och utvecklas är en tolkning att förskolan inte får ha det. Det skulle i så fall betyda att förskolan kan inte planera in bön som ett inplanerat obligatoriskt inslag. Då definieras det troligtvis som undervisning. Skulle det däremot uppstå en spontan situation som bygger på frivillighet då finns det inget som hindrar morgonbön enligt min tolkning. Detta styrs ytterst av skollagen och avgörs av om det är ett målmedvetet arbete utifrån läroplanens målområden eller inte.
Problematiken ligger enligt Christian kring frivilligheten och att det inte får krocka med lagstiftningens och läroplanens värdegrunder. Alla samlingar med uttalat kristet innehåll behöver vara frivilliga. Han tar ett exempel där en pastor kom en gång i veckan och talade utifrån kristen etik och Bibeln.
– Det var inte organiserat utifrån frivillighet, men borde nog varit det. Det är de utmaningar vi står inför idag. Vi har dock ingen juridisk prövning av detta, så vi är inte helt säkra på tillämpningen av lagstiftningen.

Inte förbjudet

Enligt Christian är det alltså inte förbjudet att ha kristna inslag på förskolorna, men det får inte krocka med den värdegrund som står i läroplanen eller det som beskrivs att barn ska få stöttning i att lära och utveckla.
– Vuxnas värdegrund och barns förståelse för demokrati ska inte grundas på någon annan värdegrund än den som står i skollagen och läroplanen. De som skrivit lagen vill komma åt alla eventuella diskriminerande inslag oavsett vilken konfessionell inriktning det skulle vara som riskerar att gå emot alla människor grundläggande lika värde och samma möjligheter.

Om vi tar ett exempel från Bibeln.  Får personalen prata om den förlorade sonen?
– Om lärarna tar liknelsen som ett exempel på alla människors lika värde och hur viktigt det är att vi tar ansvar och visar omsorg om varandra så tänker inte jag att det är något problem. – Men om förskolan skulle undervisa att det finns en gud och att alla som inte förstår det har fel, då går vi utanför uppdraget. Undervisningen ska lägga grunden för att barnen ska förstå skillnaden mellan att tro och att, i en vetenskaplig mening, veta. Där den vetenskapliga kunskapen kommer förändras utifrån att vi får ny kunskap.
Det är tillåtet för personalen att berätta om att de har en tro på Gud.
– De får säga: ”Jag tror att Gud har skapat världen.  Sedan finns det andra som tror att livet har uppkommit utan inblandning av en gud.”
M​ONIKA EKSTRÖM