Behcet Barsom kom till Sverige som syriansk flykting från Mellanöstern. Integrationen fungerade och han blev som vuxen först pizzabagare. 
På pizzerian mötte han också kristdemokratiska politiker som väckte hans intresse för kommunpolitiken. Han fick stort stöd av inte minst syrianer och  blev sedermera landstingspolitiker och är nu sjukvårdslandstingsråd. 
– Studier av både hälso- och sjukvård men även äldreomsorg visar att denna grupp människor med psykisk ohälsa inte får den vård den behöver.

Från opposition till samverkan

Behcet Barsom, som kommer från en kultur där omsorgen om de äldre ofta är stark i familjerna, lyfte äldrefrågorna så de fick ett eget kapitel när budgetsamarbete i Örebroregionen skulle fastställas.
– Vi behöver skapa äldremottagningar inom primärvården som erbjuder speciella hälsokontroller och hälsosamtal till denna del av befolkningen. Kontinuerligt ska läkemedelsgenomgångar göras. 
– Mobila team ska möta de äldre i sina hem och behöver de akut sjukvård ska de snabbare tas om hand än som sker idag, säger han till Inblick.
Behcet Barsom har som aktiv kristdemokratisk politiker blivit en profil i Örebro på flera områden. 
När Centerpartiet, Kristdemokraterna och Socialdemokraterna i regionen, som har majoriteten, skulle inleda sitt samarbete var det tre partier med tre olika utgångspunkter och där fick Behcet Barsom god möjlighet att lyfta fram kristdemokratiska hjärtefrågor där vården är mycket central.
– I vår gemensamma budget och hur vi vill arbeta har jag kunnat lägga speciellt fokus på äldrepolitik och det civila samhällets medverkan.

Ensamhet bland äldre

Den senaste tiden har ensamheten bland äldre män men också ökat antal självmord i denna ålderskategori blivit brännbara frågor. Under den speciella suicidpreventiva dagen nyligen betonades tydligt att man måste arbeta mycket mer med frågor om äldres ensamhet men också självmorden.
– Samverkan men civilsamhället, familjer i vid bemärkelse och en god psykiatrivård är vägar till förbättringar, menar Behcet Barsom.
Att Behcet Barsom som flyktingbarn med sin familj hamnade i Örebro berodde på att de hade släktingar där, men också i Södertälje.
– I Örebro fann min farfar och hans barn att ”det var gott”. Då kunde syrianska flyktingar få jobb inom en vecka bland annat på ortens pappersbruk och i andra industrier. Men många arbetstillfällen försvann för flyktingar när robotiseringen kom igång, minns han.
Utan utbildning gällde det att försöka försörja sig med eget företagande.
– Syrianer öppnade ofta restauranger, frisörsalonger, skrädderier. Sådan yrkeskunskap hade de med sig från hemlandet.
En bror till Behcet hade jobb på en restaurang i Gullspång och dit flyttade Behcet trots föräldrarnas misstänksamhet.

Pizzabagare

Som vuxen blev Behcet egen företagare. Han inledde med två bord och möjligheter för gäster att hämta mat. Verksamheten växte och restaurangen blev också mötesplats för många. 
– Till stadsdelen Varberga i Örebro, där jag hade min restaurang, kom många människor och även en del kristdemokrater. Det pratades mycket politik medan man åt sina pizzor, minns han.
Det fanns ett tydligt samhällsintresse hos Behcet och så småningom under diskussioner kring matsalsborden upptäckte han många likheter i värderingar med kristdemokratisk politik. Senare blev han engagerad i Syrianska riksförbundet. Ett av familjens barn hade fötts multihandikappat och Behcet behövde avlösa sin fru i vårdnaden. Det var före assistansbolagens tid.
I den här miljön på restaurangen stötte han på frågor i samhället där medborgare krävde en förändring. Han började skriva insändare och uppmärksammade riksdagsledamöter på olika brister.
I längden blev det egna företagandet som restaurangägare med arbetsdagar på 12-13 timmar per dag alltför pressande.
– Men om jag sålde restaurangen vad skulle jaga ägna mig åt istället? Då fick jag frågan att bli medlem i Kristdemokraterna och aktiv i kommunpolitiken. 

Ökat valdeltagande

I stadsdelen Varberga i Örebro där många utlandsfödd bodde medverkade han till att fler av dem faktiskt gick och röstade på valdagen. Hans idoga arbete ledde till ett ökat valdeltagande bland annat därför att Behcet var ett känt namn som skapat förtroende. I vissa lokala valkretsar fick KD 15-16 procent av kommunrösterna.
– Jag fick många personkryss och det medverkade till att jag hamnade i kommunfullmäktige. 
Behcet Barsom har haft de människonära frågorna som signum och han var bland annat med att driva igenom den årligen återkommande Demokrativeckan men också tillkomsten av det Interreligiösa rådet.
– I ett mångkulturellt samhälle behövs mötesplatser där företrädare för olika religiösa grupper kan mötas, lyssna och lära av varandra och visa respekt för varandras olikheter. 80 procent av befolkningen i Sverige har någon form av religiös anknytning.
När Behcet Barsom blev ordförande i kommunens kulturnämnd ville han öppna dörrarna till Konsthallen och flytta ut konsten på gatan.
– Jag berättade för konsthallschefen att jag gillar konst men att jag aldrig hade varit inne i konsthallen som ofta var ganska glest besökt.
Dessa tankar och samtal blev startskottet till Open Art. Det internationella intresset för att möta konstnärers olika verk i gatumiljön ledde till växande antal besökare i Örebro. 
Tillväxtverket bedömer att Open Art väckt sådant internationellt intresse att 242 extra miljoner under spenderades av turister och kommuninvånare en av de senaste somrarna när den annorlunda utställningen pågick.

Medverka till nya lösningar

Från kommunpolitiken till regionpolitiken har han tagit med sig sin passion. Men vare sig han suttit i opposition eller i majoritet vill han komma med förslag till nya lösningar inom sjukvård, kollektivtrafik och kultur. Dessa tre är regionens stora politikområden.
– 90 procent av regioninvånarnas skattepengar går till hälsa och sjukvård. Människor ska känna sig trygga när man är otrygg.
I sin nya roll som sjukvårdslandstingsråd vill han arbeta för att det ska vara enkelt att komma i kontakt med vården. Därför lyfter han bland annat de angelägna frågorna om äldres psykiska hälsa.
PER DANIELSSON