Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Julnummer av Inblick i Trons Värld!


Julsäsongen för med sig många tillfällen att dela med sig ​av den kristna tron. ​Varför inte med hjälp av en tidning? Julnumret innehåller ​​sju ​goa livsberättelser, samt en undervisning om varför vi firar jul och ​en steg-för-steg-artikel om hur du kan få en relation med Gud.

Inblick i Trons Värld ​är gott hjälpmedel till att nå utanför kyrkväggarna med evangeliet. ​Tidningen ​ges ut fyra gånger per år och är specialdesignat för evangelisation med några av de bästa vittnesbörden från Nyhetstidningen Inblick. Det är en skatt med härliga berättelser om hur Jesus berör människor med sin kärlek och sen frälser, helar och upprättar. Beställ era tidningar redan idag. 

Gå vidare till beställning


Provläs Inblick i Trons Värld


Här kan du provbläddra i det senaste numret och i övriga tillgängliga utgåvor av Inblick i Trons Värld. Vissa nummer är utformade för specifika målgrupper, men alla pekar tydligt på Jesus.  Det finns tidsangivelse på framsidan, men innehållet är tidslöst och evangeliet om Jesus är alltid lika aktuellt.

Klicka på bilden av tidningen så kan du provläsa innehållet. ​Återvänd sedan till denna sida för att kunna gå vidare till beställningsformuläret!
 

ITV jul 2019_Framsida hemsida

Jul 2019

Nu finns julnumret av Inblick i Trons Värld ​tillgängligt. Tidningen är ett utmärkt hjälpmedel i evangelisationen för församlingar och enskilda kristna som vill nå ut med de goda nyheterna om Jesus Kristus.

Tidningen är fylld med fräscha vittnesbörd från vanliga människor som berättar om hur Gud har förvandlat deras liv. Maria som förlät sin förgripare, Josef som var pokerproffs och Kiaan Malek som blev frälst i en fyllecell är bara tre exempel.

16 sidor, vikt 60 gram



      


ITV sommar 2019_framsida_hemsida

Sommar 2019

Nu finns sommarnumret av Inblick i Trons Värld ​tillgängligt. Tidningen är ett utmärkt hjälpmedel i evangelisationen för församlingar och enskilda kristna som vill nå ut med de goda nyheterna om Jesus Kristus.

Tidningen är fylld med fräscha vittnesbörd från vanliga människor som berättar om hur Gud har förvandlat deras liv. Linda som var arg på Gud och Kjell som hittade en inre styrka är bara två exempel.

16 sidor, vikt 60 gram



      



      

ITV nr 3_2014 - FRAMSIDA - Webb

Från Islam till Jesus

Vittnesbörd från muslimer som funnit Jesus. Åtta olika vittnesbörd och en artikel som bra beskriver skillnaden mellan islam och den kristna tron.
16 sidor, vikt 60 gram



      
10 jan, 2020

Försvarstoppar beskriver ryskt anfall

Ruben Agnarsson | 10 jan , 2020
Försvarsmaktens möjligheter att hålla frispråkiga officerare i schack genom lön och befordringsmöjligheter upphör vid pensionen. Två pensionerade försvarstoppar som är ledamöter i Kungliga Krigsvetenskapsakademin varnar för ett ryskt angrepp på Sverige. – Boken ger en realistisk bild av hur ett angrepp skulle kunna se ut, säger Karlis Neretnieks, tidigare rektor för Försvarshögskolan.
Forsvarstoppar_beskriver_ryskt_anfall
I boken ”Sverige i krig – Ryskt anfall 2023” (2019) beskriver två höga militärer hur Sverige överraskande utsätts för en rysk invasion.
Det börjar med landstigningar, förbekämpning och luftlandsättningar, men invasionsförberedelserna har påbörjats långt tidigare genom mer dolda handlingar. Bakom kulisserna bedrivs ett spel där Sverige destabiliseras och den politiska ledningens handlingskraft förlamas. Tidigt har Sverige infiltrerats av spetsnazförband med uppgifter att tillfångata eller mörda nyckelpersoner och bidra till kaos i krigets öppningsskede. Kungafamiljen kidnappas och viktiga hamnar tas över.
”Sveriges politiker vägrar länge att se sanningen i vitögat. I stället för att förbereda för landets försvar, förfaller de till käbbel och twittrande… Samtidigt som Sverige är oförberedda ekonomiskt, militärt och politiskt är ryssarna förberedda till tänderna… Ryssarna utnyttjar den svenska blåögdheten...” säger Magnus Glenning, historieåterskapare på den militärhistoriska bokklubben Pennan och Svärdet i en presentationsvideo om boken.

Anfall mot Gotland

Författaren Tommy Jeppsson var tidigare bataljonschef vid Norrlands trängregemente och lärare vid svenska, norska och finska Försvarshögskolorna. Han är ledamot av Kungliga krigsvetenskapsakademien och redaktör för Krigsvetenskapsakademiens och Allmänna försvarsföreningens tidskrifter.
Medförfattaren Björn Anderson är generalmajor och tidigare chef för Norra militärdistriktet och var tidigare stabschef på Försvarshögskolan.
Tillsammans har de bland annat skrivit ”När kriget kom till Gotland” (2016), ”Gotland ockuperat! Slaget om Östersjön” (2017) och ”Gotland befriat - men till vilket pris?” (2018). De tre böckerna handlar om hur Ryssland ockuperar Baltikum och Gotland, samt hur Sveriges politiker reagerar på detta och hur Sverige försvarar Gotland.
Den fiktiva skildringen bygger på ett strategiskt-operativt spel som Kungliga Krigsvetenskapsakademien höll 2015 i syfte att utröna vad Sverige i närtid skulle förmå att göra i händelse av en militär konflikt i närområdet.

Tänkbart angrepp

Generalmajor Karlis Neretnieks, ledamot i Kungliga krigsvetenskapsakademin och tidigare rektor på Försvarshögskolan, har läst ”Sverige i krig – Ryskt anfall 2023”.
– Boken är en popularisering av ett tänkbart ryskt angrepp på Sverige, säger han till Inblick.
– I mina ögon är boken skriven på ett realistiskt sätt, även om författarna har populariserat innehållet. Boken är ett sätt att sprida kunskap om de problem som samhället kan stå inför i den händelse av att vi blir angripna, fortsätter Neretnieks och menar att boken samtidigt visar på bristerna i svensk försvarsförmåga.
– Det är en klart läsvärd bok för den som är intresserad av försvars- och säkerhetspolitik och som vill ha en populärbeskrivning av hur ett krig faktiskt skulle kunna gestalta sig. Deras analys är klart professionell.

Hur har boken tagits emot?
– Reaktionen har varit tystnad. Jag har inte läst något negativt, snarare lutar det åt tystnad. Det som beskrivs är nästan för obehagligt att tänka på. Det är både obehagligt, otrevligt och skrämmande och då förtränger man det hellre.
– Sedan finns det en tröghet i det politiska systemet. Våra politiker gjorde efter det kalla krigets slut en fullständigt felaktig analys av framtiden. Därför avrustade vi så att vi knappt hade något försvar. Nu börjar man vakna lite, det är lite av eftertankens kranka blekhet, säger Karlis Neretnieks, som menar att den säkerhetspolitiska oron har ökat under det senaste året.
– Faktorerna är så många. Europas ovilja att föra en gemensam, handfast och tydlig politik mot Ryssland har gjort att Europa är ganska splittrat, en splittring som har ökat den senaste tiden.
– Andra osäkerheter är att britterna lämnar EU, oron i Mellanöstern, Rysslands aggression mot Ukraina och Kina som en ny global maktspelare.

Fick sparken

Tommy Jeppsson och Björn Anderson är inte de första höga militärerna som varnar för ett kommande anfallskrig mot Sverige. Generalmajor Anders Brännström blev rikskänd via medier i januari 2016 när han varnade för att Sverige ”kan vara i krig inom några år”.
I januari 2018 följde han upp med en interjvu i DN med rubriken ”Sveriges armé chanslös vid ett angrepp”. Skillnaden mellan Brännström och Jeppsson/Andersson var att Anders Brännström fortfarande hade en anställning. Generalmajorens frispråkighet medförde att han fick sparken av ÖB.

 Blir militärer mer frispråkiga när de pensioneras?
– Ja, men det gäller nog inte bara militärer. Det har varit upp och ner när det gäller att delta i försvarsdebatten som aktiv officer. Under mina 40 år som officer har jag varit med om perioder där höga chefer kraftfullt uppmuntrat underlydande till att delta i debatten och andra perioder när det varit tvärtom, säger Karlis Neretnieks.
– Det är en balansgång mellan att skapa förtroende och påtala felaktigheter. Kan man vara chef på Volvo och samtidigt säga att ”våra bilar håller inte måttet”? Hur kan man framföra kritik men samtidigt inte göra de underlydande missmodiga?

De som ska försvara landet riskerar sina liv vid en konflikt. Är det då inte mer ärligt och omtänksamt att ge en realistisk bild?
– Visst är det så. Men det här dilemmat har vi alltid levt med: behovet av att skapa tilltro till försvaret och peka på behoven av förbättringar. Det finns en viss kulturskillnad när det gäller att presentera sina behov. Flygvapnets sätt har ofta varit att framhäva hur duktig man är och därmed värd att satsa på, medan armén ofta har kört den andra varianten: ”vi har stora brister som måste rättas till”.
– Det är lite olika sätt att få politiker att inse att det behövs mer pengar.

Hur är stämningen inom den svenska militären?
– Alla är glada över att försvaret till delar överlevde början av 2000-talet och att det trots allt nu sker framsteg. De senaste månaderna har dock käbblet om pengarna – att inte det som politikerna i Försvarsberedningen var överens om är finansierat – väckt misstämning.
RUBEN AGNARSSON
ruben@inblick.se