Navigera till koncernens hemsidor
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Sommarnummer av Inblick i Trons Värld!


Sommaren för med sig många tillfällen att dela med sig ​av den kristna tron. ​Varför inte med hjälp av en tidning? Påsknumret innehåller ​​åtta ​goa livsberättelser, samt ​en steg-för-steg-artikel om hur du kan få en relation med Gud.

Inblick i Trons Värld ​är gott hjälpmedel till att nå utanför kyrkväggarna med evangeliet. ​Tidningen ​ges ut fyra gånger per år och är specialdesignat för evangelisation med några av de bästa vittnesbörden från Nyhetstidningen Inblick. Det är en skatt med härliga berättelser om hur Jesus berör människor med sin kärlek och sen frälser, helar och upprättar. Beställ era tidningar redan idag. 

Gå vidare till beställning


Provläs Inblick i Trons Värld


Här kan du provbläddra i det senaste numret och i övriga tillgängliga utgåvor av Inblick i Trons Värld. Vissa nummer är utformade för specifika målgrupper, men alla pekar tydligt på Jesus.  Det finns tidsangivelse på framsidan, men innehållet är tidslöst och evangeliet om Jesus är alltid lika aktuellt.

Klicka på bilden av tidningen så kan du provläsa innehållet. ​Återvänd sedan till denna sida för att kunna gå vidare till beställningsformuläret!
 

ITV_sommar_2020_framsida hemsida

Sommarnummer 2020


Sommaren för med sig många tillfällen att dela med sig ​av den kristna tron. ​Varför inte med hjälp av en tidning?

Sommarnumret innehåller ​​åtta ​goa livsberättelser, samt en steg-för-steg-artikel om hur du kan få en relation med Gud.

16 sidor, vikt 60 gram


      



      



      

ITV nr 3_2014 - FRAMSIDA - Webb

Från Islam till Jesus

Vittnesbörd från muslimer som funnit Jesus. Åtta olika vittnesbörd och en artikel som bra beskriver skillnaden mellan islam och den kristna tron.
16 sidor, vikt 60 gram


ITV_vår_2020_framsida_hemsida

​Påsk 20​20

Säsongen omkring påsk för med sig många tillfällen att dela med sig ​av den kristna tron. ​Varför inte med hjälp av en tidning?

Påsknumret innehåller ​​sex ​goa livsberättelser, samt en undervisning om varför vi firar påsk och ​en steg-för-steg-artikel om hur du kan få en relation med Gud

16 sidor, vikt 60 gram

      
ITV sommar 2019_framsida_hemsida

Sommar 2019

Tidningen är fylld med fräscha vittnesbörd från vanliga människor som berättar om hur Gud har förvandlat deras liv. Linda som var arg på Gud och Kjell som hittade en inre styrka är bara två exempel.

16 sidor, vikt 60 gram


14 sep, 2020

Massgravar bakom rysk-finsk konflikt

Ruben Agnarsson | 22 maj , 2020
Karelen, den del av Finland som ockuperades av Sovjet och ledde till att 400 000 finska flyktingar fick fly till övriga Finland under andra världskriget, skapar återigen rubriker. I centrum står en rysk rättsskandal kring en människorättsaktivist som har hittat flera av Stalins massgravar i området.
Massgravar_bakom_rysk-finsk_konflikt
Den 7 maj i år var det precis 75 år sedan Tyskland kapitulerade och stora folkmassor samlades över hela kontinenten för att fira att andra världskriget i Europa var slut.
Dagen därpå, den 8 maj, undertecknades den villkorslösa kapitulationen och årsdagen firas som Segerdagen för de allierade styrkorna.
Inför fredsdagen har Sovjets ockupation av finska Karelen under andra världskriget och efterföljande folkfördrivning av 400 000 finländare skapat politiska och rättsliga förvecklingar mellan Finland och Ryssland.
Nu i maj avvisade högsta domstolen i den ryska republiken Karelen en överklagan från historikern Yuri Dmitriev om att få bli frisläppt. Han kommer därmed att förbli i fängelse åtminstone fram till den 25 juni i år, rapporterar New York Times.
Yuri Dmitriev har forskat på Stalins massaker i Sandarmokh i Karelen. Dödsskjutningarna i Sandarmokh mellan 11 augusti 1937 och 24 december 1938 var bland de mest omfattande massakrerna under den stora terrorn, då Stalin mördade hundratusentals oliktänkande.

Statshemlighet

Massmördandet behandlades som en ”statshemlighet” under hela Sovjetperioden. Fram till idag har platserna för masskjutningarna officiellt förblivit hemligstämplade och listor över skjutplatserna har aldrig släppts. 
Släktingarna till dem som dödades i Sandarmokh fick aldrig veta vad som hade hänt. Det officiella beskedet de fick var att deras nära och kära hade ”dömts till 10 års fängelse utan rätt att korrespondera”, rapporterar tidningen.
I samband med en undersökningsexpedition år 1997 hittade Dmitriev 236 gravplatser där över 9 500 människor skjutits och begravts. Listor med namn på de mördade i Sandarmokh har publicerats, flera böcker har skrivits och många minnesmärken har rests upp.
Hans forskning ledde till att Dmitriev i slutet av 2016 anklagades av ryska myndigheter för innehav av barnpornografi. Anklagelserna lades ned år 2018 på grund av brist på bevis, men då fann en domstol honom skyldig för innehav av skjutvapen,  vilket ledde till att Dmitriev arresterades igen i mitten av 2018.

Finland anklagas

Historikern Sergey Koltyrin, som arbetade med Dmitriev, anklagades samtidigt för sexuellt övergrepp av en minderårig och arresterades år 2018. Förra året dömdes han till nio års fängelse och i början av april i år dog han i ett fängelsesjukhus.
Sovjetisk propaganda hävdade att brotten i Sandarmokh inte begicks av Stalin utan handlade om finska avrättningar av sovjetiska soldater under andra världskriget.
I jakten på att befria Ryssland skedde förra sommaren alternativa utgrävningar för att leta efter bevis för att de tusentals människor som begravdes i Sandarmokh inte bara är Stalins offer utan även inkluderar sovjetiska soldater som avrättades av den finska armén under andra världskriget.
Ryska myndigheter har nu inlett en brottsutredning om de finska fånglägren i ryska Karelen under andra världskriget. Åklagare undersöker nu om finska armén gjorde sig skyldig till folkmord, rapporterade svenska Yle nu i maj.
Rysslands undersökningskommitté misstänker att Finland gjorde sig skyldigt till folkmord under perioden 1941–1944 när finska militären ockuperade ryska Karelen och tusentals civila dog i fångläger.

Repression och terror

Martin Kragh, chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikespolitiska institutet, menar att Rysslands agerande mot Yuri Dmitriev och mot Finland både har inrikespolitiska och utrikespolitiska dimensioner.
– Det här har pågått under några år och går tillbaka till år 2012. I rysk inrikespolitik ökade då trycket mot Memorial, som sedan Glasnost-eran har kartlagt övergreppen på mänskliga rättigheter i de forna sovjetstaterna, säger han.
– Yuri Dmitriev jobbar inom denna organisation och att man gav sig på honom hänger i hop med attackerna mot Memorial. Detta hör i sin tur samman med en politisk vilja att tona ned den negativa bilden av Stalin-eran. Då passar repressionen och terrorn inte in, fortsätter han.
– Det har även blivit en utrikespolitisk fråga. Den ryska synen på andra världskriget står i konflikt med den resolution som EU antog förra året om att både Sovjet och Nazityskland hade ett ansvar för att andra världskriget bröt ut, konstaterar Martin Kragh.
EU-resolutionen slår fast att kriget var ett direkt resultat av Molotov-Ribbentrop-pakten den 23 augusti 1939, där de två totalitära regimerna delade upp Europa i två inflytelsesfärer.

Aggressor och offer

– Tyskland har tagit på sig sitt ansvar för kriget, men i Moskva rationaliserar det politiska ledarskapet 1939 års pakt med Tyskland och har vänt sig kraftigt mot den här deklarationen att Sovjetunionen skulle ha ett ansvar. Denna historiepolitiska strid har lett till en konflikt främst med Polen, sedan även med andra länder som Estland, Lettland och Litauen – och nu även Finland.
– Vad det handlar om är att om man vill lyfta fram Sovjet som ett offer, och då passar inte finska vinterkriget in, eftersom erövringen följde Molotov-Ribbentrop-paktens överenskommelse. Man hävdar dessutom att massgravarna i Karelen inte var människor som sköts ihjäl under den stora terrorn på 1930-talet utan att de skedde under andra världskriget.
– Tyskland har erkänt sitt ansvar för andra världskriget, men det ju har inte Ryssland i samma utsträckning. Detta har alltså både inrikespolitiska och utrikespolitiska dimensioner. Det handlar om att tillrättalägga historien, sanningen är ju att Sovjetunionen var både en agressor-stat och ett offer, inte minst drabbades civilbefolkningen något oerhört.
– Ryska opinionsundersökningar visar att andelen av befolkningen som har en mer positiv bild av Stalin-eran har ökat på senare tid. Detta har vänt sedan landets ledning gått i en mer auktoritär riktning i och med Putin.
– Det pågår ett krig om historieskrivningen, bland annat genom att snäva av världskriget till åren 1941-1945, från det att Tyskland angrep Sovjet. Den ökande nationalismen leder till en ovilja att på ett ordentligt sätt belysa de mörka sidorna av Sovjet-eran, exempelvis den stora terrorn och krigsåren 1939-1940.
​RUBEN AGNARSSON
ruben@inblick.se