Navigera till koncernens hemsidor
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Sommarnummer av Inblick i Trons Värld!


Sommaren för med sig många tillfällen att dela med sig ​av den kristna tron. ​Varför inte med hjälp av en tidning? Påsknumret innehåller ​​åtta ​goa livsberättelser, samt ​en steg-för-steg-artikel om hur du kan få en relation med Gud.

Inblick i Trons Värld ​är gott hjälpmedel till att nå utanför kyrkväggarna med evangeliet. ​Tidningen ​ges ut fyra gånger per år och är specialdesignat för evangelisation med några av de bästa vittnesbörden från Nyhetstidningen Inblick. Det är en skatt med härliga berättelser om hur Jesus berör människor med sin kärlek och sen frälser, helar och upprättar. Beställ era tidningar redan idag. 

Gå vidare till beställning


Provläs Inblick i Trons Värld


Här kan du provbläddra i det senaste numret och i övriga tillgängliga utgåvor av Inblick i Trons Värld. Vissa nummer är utformade för specifika målgrupper, men alla pekar tydligt på Jesus.  Det finns tidsangivelse på framsidan, men innehållet är tidslöst och evangeliet om Jesus är alltid lika aktuellt.

Klicka på bilden av tidningen så kan du provläsa innehållet. ​Återvänd sedan till denna sida för att kunna gå vidare till beställningsformuläret!
 

ITV_sommar_2020_framsida hemsida

Sommarnummer 2020


Sommaren för med sig många tillfällen att dela med sig ​av den kristna tron. ​Varför inte med hjälp av en tidning?

Sommarnumret innehåller ​​åtta ​goa livsberättelser, samt en steg-för-steg-artikel om hur du kan få en relation med Gud.

16 sidor, vikt 60 gram


      



      



      

ITV nr 3_2014 - FRAMSIDA - Webb

Från Islam till Jesus

Vittnesbörd från muslimer som funnit Jesus. Åtta olika vittnesbörd och en artikel som bra beskriver skillnaden mellan islam och den kristna tron.
16 sidor, vikt 60 gram


ITV_vår_2020_framsida_hemsida

​Påsk 20​20

Säsongen omkring påsk för med sig många tillfällen att dela med sig ​av den kristna tron. ​Varför inte med hjälp av en tidning?

Påsknumret innehåller ​​sex ​goa livsberättelser, samt en undervisning om varför vi firar påsk och ​en steg-för-steg-artikel om hur du kan få en relation med Gud

16 sidor, vikt 60 gram

      
ITV sommar 2019_framsida_hemsida

Sommar 2019

Tidningen är fylld med fräscha vittnesbörd från vanliga människor som berättar om hur Gud har förvandlat deras liv. Linda som var arg på Gud och Kjell som hittade en inre styrka är bara två exempel.

16 sidor, vikt 60 gram


14 sep, 2020

Olof Palme omvärderad: Antikommunist och USA-vänlig försvarsvän

Ruben Agnarsson | 16 okt , 2020
Olof Palme var med och byggde upp kontraspionaget mot svenska kommunister som samverkade med Sovjetunionens ockupationsplaner av Sverige och rapporterade själv svenska kommunister till USA:s ambassad. Han studerade i USA som ung och ville att sonen Joakim skulle göra samma sak. Palmes släktgård i Lettland – där Olof Palme tillbringade sina barnaår – nationaliserades vid Sovjets ockupation av Baltikum år 1940.
Palme
Efter andra världskriget var statsminister Tage Erlander tydlig med att Sverige hörde hemma bland demokratierna i väst. Han inledde därför i hemlighet ett samarbete med USA och Nato, som en livlina om Sverige skulle hamna i ett krig med Sovjetunionen. Samtidigt byggde Sverige upp det hemliga kontraspionaget IB som spionerade på de svenska kommunister som samverkade med Sovjets ockupationsplaner. Sveriges förre statsminister Olof Palme hade en helt central roll i denna process.
Olof Palmes familj hade personliga erfarenheter av den sovjetiska ockupationsmakten. Som barn tillbringade Olof Palme somrarna på herrgården Skangal i Lettland, som ägdes av Palmes morföräldrar före
andra världskriget, innan den nationaliserades av Sovjetunionen när Baltikum ockuperades – några månader efter Molotov-Ribbentroppakten i augusti 1939 då Nazi-tyskland och Sovjetunionen delade upp Östeuropa mellan sig.

Frälsningsarmén

Skangal lämnades tillbaka till familjen Palme när Baltikum befriades vid Sovjetunionens sammanbrott. Godset skänktes till Frälsningsarmén i Sverige på initiativ av Olof Palmes bror Claés i maj 1994  Olof Palme gick som ung på Beskowska skolan på Östermalm och Sigtuna humanistiska läroverk. Efter militärtjänstgöringen fortsatte Palme sina studier i USA, vid Kenyon College i Ohio. På 50-talet arbetade han som förste byråsekreterare vid Försvarsstaben i Erlanders regering. Olof Palme besökte år 1950 en kommunistdominerad konferens i Prag och rapporterade tre svenska kommunister till USA:s ambassad.

Guillous vendetta

Olof Palme var en av dem som var med och ledde den svenska delen av
Stay Behind-rörelsen, det hemliga nätverk som organiserades av CIA-agenten William Colby (senare CIA-chef) som i samarbete med Nato skulle aktiveras vid en eventuell sovjetisk invasion. När Jan Guillou och Peter Bratt skrev sitt IB-avslöjande 1973 anklagade de Palme för att vara ”extremt anti-kommunistisk och extremt västorienterad.” Jan Guillou hade vid tiden för avslöjandet i flera år varit agent åt sovjetiska spionorganisationen KGB, och utfört uppdrag mot betalning. Guillou skulle få sin hämnd via Harvard-affären, som kulminerade timmarna innan Palmemordet skedde.
Olof Palmes studier på universitet i USA som ung hade gett mersmak och han önskade därför att sonen Joakim skulle gå på Harvard i Massachusetts, USA. Bakgrunden var att Olof Palme hösten 1983 fick en inbjudan att vara föreläsare i USA som han tackade ja till. Vid ett telefonsamtal i februari 1984 mellan Hans Dahlgren och Harvard-universitetet bestämdes tidpunkten och en fråga ställdes om sonen Joakim kunde komma till universitetet och där följa undervisningen en tid. I samband med Olof Palmes vistelse vid Harvard berördes frågan på nytt och Joakim Palme fick sedan ett stipendium och ett besked att han var välkommen till universitetet. Den 25 juli 1985 deltog Olof Palme i en radioutfrågning som Jan Guillou överraskande ledde. Palme tillfrågades då om han erhållit något arvode för sin föreläsning vid Harvard och om något samband förelåg med Joakim Palmes vistelse vid Harvard.

Palme-hatare

Harvard-affären hade därmed fötts i svenska medier. Guillou beskriver själv händelsen som en hämnd. Han har i efterskott i intervjuer beskrivit Sveriges statsminister som en personlig fiende som han hatade. Taxeringsnämnden menade att det förelåg ett mycket starkt samband mellan Olof Palmes föreläsning och det stipendium sonen erhöll en månad senare. Stipendiet ansågs i realiteten vara Olof Palmes arvode för föreläsningen, som därför togs upp till beskattning hos Olof Palme. Palme överklagade taxeringsnämndens beslut till länsrätten via bud till domstolen den 26 februari 1986 och ankomststämplades, registrerades och matades in i datorn samma dag. Den 12 mars upptäckte registratorn att akten var borta. Raderingen hade skett den 28 februari kl 18.23 – fem timmar före Palmemordet. Den 25 mars 1986 gjorde länsrätten en formell polisanmälan om det inträffade. Vem kunde vara intresserad av att dölja Palmes USA- vänliga hållning? Det visade sig att en flickvän till Sigge Cedergren, som figurerade i Palme-utredningen som påstådd vapenleverantör till mordmisstänkte Christer Pettersson, jobbade på länsrätten samma dag som handlingarna försvann. I en dom den 6 februari 1987 – ett år efter mordet – biföll länsrätten Olof Palmes överklagan.

Annan bild av Palme

Socialdemokratiska regeringar, även de regeringar som Palme styrde, fick ofta rättmätig kritik för att anpassa Sveriges utrikespolitik till de stämningar som just för tillfället rådde i Moskva. Den beskrivning som Bo Theutenberg
ger av Olof Palmes hållning i ubåtsfrågan och kring förhandlingarna om Vita zonen-gränserna i Östersjön stämmer dock inte överens med bilden av en statsledare som böjer sig för Sovjetunionen och som är beredd att sälja ut svenskt territorium. Istället framträder bilden av en statsminister som undergrävs av sina medarbetare och som inte får fullfölja de framgångsrika förhandlingar som hans diplomatiska sändebud hade lyckats med.
– Olof Palme kunde ju ha skickat Sverker Åström eller Pierre Schori för att förhandla om Vita zonen utanför Gotland, säger Bo Theutenberg.
– Men det gjorde han inte. Han skickade mig, en hårdför och tuff förhandlare som värnade om Sveriges nationella integritet.
– Han kunde även ha tonat ned protestnoterna mot Sovjet i samband med ubåtskränkningarna, vilket bland annat Åström och Schori, av hänsyn till Sovjet, ville.
– Inte heller det gjorde Palme. Han gav istället stöd till min tuffare linje och överlämnade till och med protestnoten efter Hårsfjärden-incidenterna personligen till ambassadör Pankin.
– Det var väl första gången någonsin som en protestnot överlämnats till Sovjetunionen av en svensk statsminister.
Vid nedskjutningen av DC 3:an 1952 var det exempelvis utrikesminister Östen Undén som lämnade över Sveriges protest, förklarar Bo Theutenberg.

God relation

Bo Theutenberg beskriver hur han själv hade en god personlig relation med Olof Palme.
– Vi hade köpt vår villa i Djursholm av hans släkting Elsa Palme, som var gift med Gustaf Lagercrantz, berättar han.
– Olof Palme brukade fråga hur det var att bo i faster Elsas hus. Palme kunde vara trevlig och älskvärd och prata om ”tant Elsa”. Jag tror han innerst inne ville vara patriotisk och ta vara på nationens intressen, med sin bakgrund i försvarets underrättelsetjänst och i borgerligheten.
– Samtidigt var han omgiven av hårdföra killar som visste vad de ville och som umgicks med Warsawapaktens underrättelsefolk, istället för de ordinarie öststatliga diplomaterna. Hans bakgrund var en akilleshäl och gjorde honom sårbar gentemot dessa.
– Att det i hans personlighet skulle kunna finnas ett annat drag än dessa revolutionära uppfattningar, får ju inte nämnas i dag. Då får man ju hela horden över sig, säger Bo Teutenberg.
– När Olof Palme i sitt berömda jultal år 1972 kritiserade USA:s bombningar i Vietnam, gav han samtidigt ett mycket tydligt besked till Försvarsmakten att hålla kanalerna till USA:s försvarsmakt öppna, förklarar han vidare.

Hemliga avtal

Bo Theutenberg var själv mycket medveten om de hemliga avtalen med Nato när han var verksam i underrättelseavdelningen på Försvarsstaben och dessutom var både ÖB:s och UD:s folkrättsexpert.
– Jag såg dessutom i praktiken hur omfattande detta samarbete med Nato var, när jag jobbade på incidentberedskapen och via STRIL 60-systemet bevakade Sveriges gränser österut, säger han och beskriver hur Olof Palme var uppvuxen i statsminister Tage Erlanders skugga, den socialdemokratiske landsfader som etablerade dessa hemliga avtal med USA och Nato.
– Istället för att ta en offentlig debatt om Sveriges utsatta säkerhetspolitiska
läge – vilket antagligen var omöjligt med tanke på att stora delar av Sveriges
utrikespolitiska ledning var så Moskva-orienterade och till och med uppknutna av KGB – slöt Tage Erlander dessa avtal i största hemlighet.
En annan anledning till att avtalen med USA och Nato hemlighölls var att inte skapa sovjetiska farhågor om detta militära samarbete. Det militära samarbetet mellan Sverige och USA/Nato började med statsminister Tage Erlanders besök hos USA:s president Harry Truman i april 1952, mitt under Korea-kriget. DC3:an sköts ned två månader efter Erlanders USA-besök, vilket påskyndade det markbaserade signalspaningssystemet STRIL 60.

RUBEN AGNARSSON

Fotnot: Mer information om Bo Theutenbergs dagböcker finns här: https://theutenberg.