Navigera till koncernens hemsidor
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Julnummer av Inblick i Trons Värld!


Julnumret av Inblick i trons värld innehåller nio olika livsberättelser om människor som har fått möta Jesus och fått förvandlade liv. Även artiklar om varför vi firar jul och hur man kan söka Gud och börja följa honom.


Inblick i Trons Värld ​är gott hjälpmedel till att nå utanför kyrkväggarna med evangeliet. ​Tidningen ​ges ut fyra gånger per år och är specialdesignat för evangelisation med några av de bästa vittnesbörden från Nyhetstidningen Inblick. Det är en skatt med härliga berättelser om hur Jesus berör människor med sin kärlek och sen frälser, helar och upprättar. Beställ era tidningar redan idag. 

Gå vidare till beställning


Provläs Inblick i Trons Värld


Här kan du provbläddra i det senaste numret och i övriga tillgängliga utgåvor av Inblick i Trons Värld. Vissa nummer är utformade för specifika målgrupper, men alla pekar tydligt på Jesus.  Det finns tidsangivelse på framsidan, men innehållet är tidslöst och evangeliet om Jesus är alltid lika aktuellt.

Klicka på bilden av tidningen så kan du provläsa innehållet. ​Återvänd sedan till denna sida för att kunna gå vidare till beställningsformuläret!
 
ITV_vinter2020framsida

Julnummer 2020

Här kommer ett redskap för att dela det glada budskapet med dina nära och kära, dina grannar eller dina vänner

Julnumret av Inblick i trons värld innehåller nio olika livsberättelser om människor som har fått möta Jesus och fått förvandlade liv. Även artiklar om varför vi firar jul och hur man kan söka Gud och börja följa honom.

20 sidor, vikt 75 gram



      

ITV_sommar_2020_framsida hemsida

Sommarnummer 2020


Sommaren för med sig många tillfällen att dela med sig ​av den kristna tron. ​Varför inte med hjälp av en tidning?

Sommarnumret innehåller ​​åtta ​goa livsberättelser, samt en steg-för-steg-artikel om hur du kan få en relation med Gud.

16 sidor, vikt 60 gram


      

ITV nr 3_2014 - FRAMSIDA - Webb

Från Islam till Jesus

Vittnesbörd från muslimer som funnit Jesus. Åtta olika vittnesbörd och en artikel som bra beskriver skillnaden mellan islam och den kristna tron.
16 sidor, vikt 60 gram


ITV_vår_2020_framsida_hemsida

​Påsk 20​20

Säsongen omkring påsk för med sig många tillfällen att dela med sig ​av den kristna tron. ​Varför inte med hjälp av en tidning?

Påsknumret innehåller ​​sex ​goa livsberättelser, samt en undervisning om varför vi firar påsk och ​en steg-för-steg-artikel om hur du kan få en relation med Gud

16 sidor, vikt 60 gram

      

UD kidnappade Palme-utredningen

Ruben Agnarsson | 05 nov , 2020
Palmemordet utlöser en febril aktivitet på UD, med tips, påtryckningar, utredningar samt stormöten med spaningsledningen. När Säpos mordutredning sedan pekar mot Sovjet och UD:s ledning ges UD-diplomaten Carl Lidbom uppdraget att utreda hela Säpo. När Lidbom är klar har rysspåret begravts och Säpos mordutredare belagts med tystnadsplikt.
UD kidnappade
Diplomaten Sverker Åström blir snabbt en del av Hans Holmérs mordutredning, som ”rådgivare” i utrikespolitiska frågor. Hans rapporter upprättas vid UD och i handlingar på UD beskrivs Åström som en del av departementet, trots att han år 1982 hade lämnat sin befattning som ambassadör i Paris. På en presskonferens presenteras Sverker Åström som en del av spaningsorganisationen. Dessutom får UD:s kansliråd Nils G Rosenberg – UD:s expert i krigsmaterielfrågor – UD:s uppgift att samla ihop alla tips. Samtliga anställda inom UD får direktiv om att alla tips om mordet ska gå via Rosenberg, för att UD:s chefer ska få ”en helhetssyn på materialet”. Kabinettsekreterare Pierre Schori och den politiska chefen Jan Eliasson följer mordutredningen noggrant och får – tillsammans med Palmeutredarna – de tips som Rosenberg samlar in. Nils G Rosenberg och Sverker Åström har dessutom regelbundna möten med länspolismästare Hans Holmér. Under det första utredningsåret sker alltså mordutredningen i nära samråd med UD.


Utesluter östeuropa

Redan tre dagar efter mordet får Sverker Åström uppdraget att författa en PM om utländska grupper som kan vara av intresse för mordutredningen. Eftersom UD enligt Sverker Åström har ”problem med samarbetet med Säpo” ordnar Hans Holmér ett möte samma dag där Åström och Rosenberg får träffa tjänstemän vid Säpo för att diskutera utländska grupper av intresse. Dagen efter inlämnar Åström en första PM på ett möte med Hans Holmér och Nils G Rosenberg. Åström inleder med att skriva att ”det är svårt att tänka sig någon stat eller grupp i Östeuropa...” och utesluter därmed redan då Sovjetunionen. Nästa skrivelse från Sverker Åström kommer till mordutredningen den 6 mars och den tredje den 12 mars, där Åström har landat i två alternativ: ”Två möjligheter skulle kunna vara tänkbara; Sydafrika och antikommunistiska extremister i och kring USA.” Den 5 mars, mindre än en vecka efter mordet, får polisens spaningsledare Hans Holmér ett brev från författaren och Sydafrikakännaren Per Wästberg, som – på uppmaning av UD:s kabinettsekreterare Pierre Schori – vill tipsa om att regimen i Sydafrika kan ligga bakom mordet.


Till Damaskus

Den 6 mars 1986 diskuterar UD om före detta chilenska säkerhetstjänsten kan ligga bakom mordet och en PM upprättas på UD. Den 11 mars 1986 möter en Stockholmspolis och Sverker Åström en tipsare som uppger att sydafrikanska agenter kan ligga bakom mordet. I mars 1986 reser Sverker Åström till Damaskus för att personligen uppdatera sig om möjliga internationella kopplingar till mordet. ”I Damaskus finns PKK:s ledning” motiverar Sverker Åström sin resa inför Granskningskommissionen. I Damaskus hälsar han på ambassadören Göran Berg. Åström beskriver hur han har ”ett till synes ingående samtal” med en ambassadör vid en västeuropeisk beskickning som är ”en av världens främsta experter”. Terrorexperten sägs vara osäker och uppmanar Sverker Åström ”till stor försiktighet”.
– Det var den franske ambassadören som vi träffade, berättar Göran Berg för Inblick.
Den 12 mars 1986 skriver dåvarande FN-ambassadören Anders Ferm (S) en promemoria till Palmeutredningen där han menar att Sydafrika hade motiv att mörda Olof Palme. Sverker Åström deltar även på ledningsgruppsmötet med spaningsledningen den söndag som föregår ”Operation Alfa” – tillslaget mot kurder i januari 1987.


Schori kritisk

Den 5 februari 1987 beslutar regeringen att spaningsledningen ska övertas av riksåklagaren. Då upprättar Nils G Rosenberg en PM (10 februari 1987) som kritiserar spaningsutredarna för att inte ge respons på UD:s tips. Nils G Rosenberg framhåller senare att denna kritiska ståndpunkt tillkommit efter ”noggrant filande” av honom och kabinettssekreteraren Pierre Schori. UD:s irritation över mordutredningens svaga intresse för UD:s uppslag leder till ett stormöte den 31 mars 1987, med kabinettssekreteraren Pierre Schori, kansliråden Sven-Olof Petersson och Nils G Rosenberg, riksåklagarna Magnus Sjöberg och Axel Morath, chefsåklagarna Solveig Riberdahl och Anders Helin, byråchefen Jörgen Almblad, rikskriminalens chef Tommy Lindström, Säpochefen Per-Göran Näss samt polisen Roland Ståhl. Vid mötet går man ”informellt” igenom tre uppslag med latinamerikansk anknytning.


Säpo utreder rysspår

När den nya spaningsledningen tillsätts i februari 1987, bildas en hemlig Säpo-grupp på uppdrag av rikspolischefen Holger Romander. I gruppen ingår Walter Kegö och Jan Barrling. De får snart information om en buggning som avslöjar att en sovjetisk diplomat visste om mordet i förväg. Säpos mordutredning följer dessutom trådar som leder fram till UD:s högsta ledning. Men då är det dags för nästa UD-tjänsteman att träda in på scenen. Regeringen utser hösten 1987 Paris-ambassadören Carl Lidbom som särskild utredare för att göra en genomlysning av hela Säpo. Lidbom har sedan morddagen trasslat in sig i motsägelsefulla beskrivningar om hur han tog sig hem till Sverige från Paris efter mordet på statsminister Olof Palme, berättelsen inkluderar bland annat ett franskt regeringsplan. Lidbom blir ordförande för en parlamentarisk kommitté där han själv, men inte övriga i kommittén, får fullmakt att ta fram vilka uppgifter som helst hos Säpo. Säpos mordutredning har då redan börjat formulera sina slutsatser: hösten 1985 i Damaskus gav företrädare för Irans regering uppdrag åt PKK att utföra mordet, på grund av att Palme skulle ha stoppat smuggling av Robot 70 till Iran.


Schori misstänks

Mordutredarna på Säpo har börjat intressera sig för kabinettssekreteraren Pierre Schori och hans kontakter på 1970-talet med en kvinna som ska ha utbildats som agent i Moskva och som har anknytning till ett terroristnätverk. Kvinnan, som heter Joyce Blau, anklagas i augusti 1988 av en turkisk tidning för att ha planerat mordet på Olof Palme. Joyce Blau var änka till Henri Curiel, en kommunistledare som enligt CIA var en centralfigur i ett nätverk som gav stöd till vänsterorienterade terrororganisationer runt om i världen. Curiel anklagades (vilket han själv förnekade) för att vara KGB-agent, precis som hans kusin Georg Blake – som var KGB-spion i kretsen kring den berömda spionringen Cambridge five. UD är – inte helt oväntat – ointresserade av dessa spår. I slutet av 1987 begär Palmeutredarna UD:s hjälp att via ambassaden i Paris få information från den förre iranske ministern Banisadr, som lever i exil i Paris och som menar att Iran var inblandat i mordet. Via Nils G Rosenberg låter kabinettssekreterare Pierre Schori hälsa att utredarna får använda polisens egna kanaler. I februari 1988 frågar spaningsledningen om ett polisförhör med Banisadr kan hållas på ambassaden och återigen svarar UD att förhöret får skötas på annan plats. Ebbe Carlsson informeras av Kegö och Barrling om Säpos uppgifter. Därefter får ambassadör Carl Lidbom, rikspolischef Nils Erik Åhmansson, Säpo-chef Sune Sandström, justitieminister Anna- reta Leijon och statsminister Ingvar Carlsson information. Samtliga tar uppgifterna på största allvar. Justitieministern skriver ett rekommendationsbrev till Ebbe Carlsson, som i sin tur den 9 maj 1988 presenterar uppgifterna för åklagaren Jörgen Almblad. Men istället för att använda sig av uppgifterna ifrågasätter Almblad sättet som de tagits fram på: via hemlig avlyssning.


Tullen stoppar

I början av juni 1988 stoppar tullen i Helsingborg ett försök att smuggla in olaglig avlyssningsapparatur och senare avslöjas att det är Pierre Schori som skulle buggas. Carl Lidbom tonar ned uppgifterna och hans Säporapport presenteras den 10 april 1989. Samma dag beslutar regeringen att diplomatbuggningen inte ska utredas. Säpos utredningsuppdrag avbryts abrupt utan att ha slutförts och regeringen ger Kegö och Barrling ”särskild tystnadsplikt” beträffande den sovjetiske underrättelseofficer som buggats i sin bostad i Stockholm. Informationen får enligt regeringen inte utredas av åklagare. Istället för att gå till botten med rysspåret trasas mordutredningen sönder via uppmärksammade smuggel- och buggningsrättegångar, samt tv- sända KU-förhör. I juni 1989 väcksåtal för smuggling av illegal avlyssningsapparatur och i mars 1990 väcks åtal mot sex höga polischefer för olovlig avlyssning. En justitieminister, en rikspolischef och en säpo-chef får lämna sina poster när sökandet efter statsminister Olof Palmes mördare hamnar i bakgrunden.


Bortmanövrerad

”Statsminister Palme mördad igår kväll – händer 10 dagar efter det att jag den 18 februari inlämnade min avskedsansökan till UD på grund av de omstridda förhandlingarna om - Vita zonen.” Så skriver Bo Theutenberg i den femte och sista volymen av ”Dagbok från UD” där tiden kring Palme- mordet står i fokus. Även om Bo Theutenberg jobbade kvar några månader till för att arbeta med polarfrågorna, hade hans omgivning undergrävt hans centrala roll så att det inte längre fanns en möjlighet att som tuff förhandlare med Palmes stöd slutföra förhandlingarna med Sovjet om gränsdragningarna utanför Gotland. Bo Theutenberg manövreras alltså bort samtidigt som Olof Palme mördas, och UD via Sverker Åström och UD:s särskilde vapenexportutredare Nils G Rosenberg kopplar ett grepp kring mordutredningen.
– Att UD störtar in och Sverker Åström tar över mordutredningen omgående beror på att att det är intrikata uppgifter kring Bofors-affärerna som ligger till grund för slår Bo Theutenberg fast.
– De här trupperna hade aldrig stormat in om det inte hade varit så.

Fotnot: Mer information om Bo Theutenbergs dagböcker finns här:
https://theutenberg.wordpress.com.

RUBEN AGNARSSON