Navigera till koncernens hemsidor
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Julnummer av Inblick i Trons Värld!


Julnumret av Inblick i trons värld innehåller nio olika livsberättelser om människor som har fått möta Jesus och fått förvandlade liv. Även artiklar om varför vi firar jul och hur man kan söka Gud och börja följa honom.


Inblick i Trons Värld ​är gott hjälpmedel till att nå utanför kyrkväggarna med evangeliet. ​Tidningen ​ges ut fyra gånger per år och är specialdesignat för evangelisation med några av de bästa vittnesbörden från Nyhetstidningen Inblick. Det är en skatt med härliga berättelser om hur Jesus berör människor med sin kärlek och sen frälser, helar och upprättar. Beställ era tidningar redan idag. 

Gå vidare till beställning


Provläs Inblick i Trons Värld


Här kan du provbläddra i det senaste numret och i övriga tillgängliga utgåvor av Inblick i Trons Värld. Vissa nummer är utformade för specifika målgrupper, men alla pekar tydligt på Jesus.  Det finns tidsangivelse på framsidan, men innehållet är tidslöst och evangeliet om Jesus är alltid lika aktuellt.

Klicka på bilden av tidningen så kan du provläsa innehållet. ​Återvänd sedan till denna sida för att kunna gå vidare till beställningsformuläret!
 
ITV_vinter2020framsida

Julnummer 2020

Här kommer ett redskap för att dela det glada budskapet med dina nära och kära, dina grannar eller dina vänner

Julnumret av Inblick i trons värld innehåller nio olika livsberättelser om människor som har fått möta Jesus och fått förvandlade liv. Även artiklar om varför vi firar jul och hur man kan söka Gud och börja följa honom.

20 sidor, vikt 75 gram



      

ITV_sommar_2020_framsida hemsida

Sommarnummer 2020


Sommaren för med sig många tillfällen att dela med sig ​av den kristna tron. ​Varför inte med hjälp av en tidning?

Sommarnumret innehåller ​​åtta ​goa livsberättelser, samt en steg-för-steg-artikel om hur du kan få en relation med Gud.

16 sidor, vikt 60 gram


      

ITV nr 3_2014 - FRAMSIDA - Webb

Från Islam till Jesus

Vittnesbörd från muslimer som funnit Jesus. Åtta olika vittnesbörd och en artikel som bra beskriver skillnaden mellan islam och den kristna tron.
16 sidor, vikt 60 gram


ITV_vår_2020_framsida_hemsida

​Påsk 20​20

Säsongen omkring påsk för med sig många tillfällen att dela med sig ​av den kristna tron. ​Varför inte med hjälp av en tidning?

Påsknumret innehåller ​​sex ​goa livsberättelser, samt en undervisning om varför vi firar påsk och ​en steg-för-steg-artikel om hur du kan få en relation med Gud

16 sidor, vikt 60 gram

      

Överlevande hörs och dykningar förbereds

Ruben Agnarsson | 28 jan , 2021
Att dokumentera hur fartyget ser ut och lyssna till de överlevandes berättelser är centralt i en haveriutredning liksom för grundläggande journalistiskt arbete. I efterdyningarna av Estonia-katastrofen skedde inget av detta. Nu förbereder myndigheterna både dykningar och samtal med överlevande.
elisabet2 (1)

Hon kallar sig Estonia-änka. Bakgrunden är att hennes man Ove Nilsson, född i Hökön 1,5 mil från Älmhult, omkom i Estonia-katastrofen 1994. Vid jul skrev Elisabet Nilsson, 67, från Osby, sin livs första insändare. Hon var upprörd över att de överlevandes berättelser efter Estonia-katastrofen – av journalister – avfärdades som konspirationsteorier. ”Det centrala i journalistiken är väl att söka sanningen?”, skriver hon i sin insändare, som publiceras på nästa uppslag.
– Bakgrunden var att jag i höstas för första gången någonsin kunde se fram emot årsdagen i september med lite förväntan, säger hon och beskriver hur de överlevande äntligen fick komma till tals i Henrik Evertssons uppmärksammade dokumentärfilm om Estonia.
– Det skapade en förväntan om att sanningen kanske skulle komma fram, förklarar Elisabet Nilsson.

 

Sitt livs första insändare

När sedan Magasinet Filter och tio journalister på DN Debatt avfärdade överlevandes berättelser och dokumentationen av hålet på styrbordssida som konspirationsteorier blev hon upprörd. För första gången i sitt liv skrev hon en insändare och skickade den till fyra av Sveriges största dagstidningar. När sedan Magasinet Filter och tio journalister på DN Debatt avfärdade överlevandes berättelser och dokumentationen av hålet på styrbordssida som konspirationsteorier blev hon upprörd. För första gången i sitt liv skrev hon en insändare och skickade den till fyra av Sveriges största dagstidningar. Det visade sig att Göteborgsposten och Aftonbladet inte hade plats i tidningen. Dagens Nyheter och Expressen hörde inte av sig överhuvudtaget.
– Aftonbladet hoppades att jag skulle får ett bättre besked hos någon annan tidning, berättar Elisabet Nilsson, som hade på känn att artikeln inte skulle släppas in.

 
Hur ser hon som anhörig på gravfridsavtalet?

– Det har vi anhöriga aldrig blivit tillfrågade om. Det är märkligt att vi inte fick en förfrågan. Jag har själv aldrig känt mig kränkt av dykningarna. När de officiella dykningarna skedde tog man inte vara på de kroppar man såg. Det är förskräckligt, betonar Elisabet Nilsson.

Överlevande ej hörda

Redan den 15 januari 1999 skrev 27 överlevande efter Estonia-olyckan till näringsminister Mona Sahlin: ”Det är absurt och kränkande att de som överlevt en av de största fartygsolyckorna i modern tid aldrig har hörts av de som blivit satta att utreda olyckan”.


Brevet har aldrig besvarats.

Bakgrunden till brevet var att ett stort antal överlevande via ett initiativ från Ersta sjukhus under hösten 1998 hade fått möjlighet att träffas och samtala om sina erfarenheter. De upptäckte då att haveriutredningen under sin utredning inte hade varit i kontakt med eller talat med de överlevande. Alla som träffades på Ersta sjukhus ställde sig bakom brevet, vilket var 27 av totalt 51 överlevande svenskar. Anders Ericson, som själv överlevde katastrofen, var den som sammanställde brevet till Mona Sahlin.
– Vi konstaterade att vi inte hade hörts och att vi hade en helt annan bild av sjunkförloppet än haveriutredningen, säger han till Inblick.

 

Rättegång inledd

Han berättar att Statens haverikommission har träffat överlevande två gånger under hösten, den 29 oktober och 16 december.
– De avser att under våren träffa en och en i ett personligt möte, berättar Anders Ericson.
Drygt 26 år efter katastrofen är en svensk haverikommission intresserad av att prata med de överlevande om deras ögonvittnesskildringar. I måndags inleddes rättegången mot Stora journalistpris-vinnaren Henrik Evertsson och ROV-kameraoperatören Linus Andersson. Anklagelsen gäller brott mot det förbud mot dykning som regleras i lagen om skydd för gravfriden vid vraket. Statens Haverikommission vill häva gravfriden och dyka vid Estonia. Inrikesminister Mikael Damberg har påbörjat ett analysarbete om griftefriden vid Estonia för att se hur reglerna skulle kunna ändras. Och två tredjedelar (64 procent) av det svenska folket vill att Sverige fortsätter utreda Estoniakatastrofen genom nya dykningar vid vraket. Endast 21 procent svarade nej.


Ändrar inte

Haverikommissionens, regeringens och allmänhetens krav på nya dykningar ändrar inte på anklagelserna mot Henrik Evertsson och ROV-kameraoperatören Linus Andersson, menar kammaråklagare Helene Gestrin, som lämnat in en stämningsansökan mot de två journalisterna.
– Krasst sett, en pågående lagändring där staten kan utföra undervattensoperationer vid Estonia påverkar inte om dessa undervattensoperationer var tillåtna. Antingen är något otillåtet eller inte. Det kan möjligen påverka hur straffet blir, säger hon till Inblick.
Hon delar inte försvarets ståndpunkt som menar att den svenska lagen om gravfrid inte gäller, eftersom operationen utfördes av en tysk båt och då Tyskland inte har skrivit under gravfridslagen. Helene Gestrin menar att rättegången heller inte kan ta hänsyn till att undervattensfilmningarna har vunnit Stora journalistpriset och har lett till statliga utredningar i tre länder.
– Brott kan begås även med ett gott syfte. Är det brottsligt så är det brottsligt. Så är det även med journalistiskt arbete. Överträder man en lagregel så är det brottsligt.
Tingsrättens dom beräknas komma om ett par veckor.

RUBEN AGNARSSON