Navigera till koncernens hemsidor
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Stefan och Diana har människor i fokus

Eva Ruderstam | 08 sep , 2016
Stefan och Diana Abrahamsson är skepparparet på missionsbåten Elida. Där får de många tillfällen att berätta om sin tro på Jesus, både för konfirmander och för semesterfirare. – Jag tror och hoppas att Elida, genom att segla runt och representera kyrkan, kan göra en skillnad för många människor, säger Stefan.

Stefan2-670
Som son till pastorn Lennart Tarren Abrahamsson fick Stefan en annorlunda uppväxt.

– Pappas radikala omvändelse inträffade innan jag föddes, men den påverkade vår familj väldigt mycket. Det var pang på, direkt. Vårt hem var alltid öppet för människor med problem, som utåt sett hade lyckats, men som ändå hade en alkoholproblematik runt kröken.

Åtta år gammal följde Stefan med sin pappa på en mötesresa till Norge. På kvällen, när mötet skulle avslutas, kom ett gäng mc-killar för att störa mötet.

– Pappa gjorde som han brukade. Han berättade om sitt liv och om sin omvändelse. En av de kraftiga mc-killarna stannade kvar och pratade med pappa efteråt och pappa fick be med honom. Då sa pappa: ”Nu Stefan, ska du vara med och be.” Jag fick vara med om att be för mannen, som brast i gråt och tog emot Jesus i sitt liv, och jag fick se den tuffa mc-knutten förvandlas av den omvändelse han fick uppleva.

– Det var nog då som den första gnistan tändes i mitt liv, att detta vill jag jobba med. Det blev startskottet.

 

Bedömd för den man var

Gudstron har alltid varit självklar i Stefans liv.

– Jag har inte tvivlat på om Gud finns. Däremot har jag tvivlat på mig själv. Mina tvivel har handlat om ifall Gud verkligen kan använda mig, med mina fel och brister. I övre tonåren och som ung vuxen gjorde jag en del saker som inte var bra. Det är saker som jag har bett om förlåtelse för och som jag har gjort upp med, inför både Gud och människor. Men även om jag har fått förlåtelse, så är det ändå saker som på något sätt anklagar mig.

Stefan konstaterar att det i kristna sammanhang ofta finns en attityd där man inte blir bedömd för den man är, utan för den man var.

– Om man enligt svensk lag är oskyldig tills motsatsen har bevisats, så är det i kristna sammanhang ofta tvärtom. Rykten blir lätt till sanning och man anses vara skyldig till motsatsen har bevisats. Det har jag fått smaka på ordentligt.

– Jag möter ofta människor som har lämnat kyrkan eller till och med tappat sin tro på grund av att de blivit anklagade för något. Rykten har spridits och då har principen varit att hellre fälla än fria.

 

Två dödsfall

1963 startades föreningen Elida av Stefans föräldrar Gun och Tarren Abrahamsson. Missionsbåtar och bryggmöten har därför varit en självklar del av livet.

– När jag klev in på Elida var tanken att vi skulle jobba tillsammans, pappa och jag. Men 1996 råkade pappa ut för en trafikolycka. Han dog ett och ett halvt år senare, i sviterna av olyckan.

– När olyckan inträffade hade pappa bokat in 100 bryggmöten. Jag hade aldrig hållit något bryggmöte, och det blev en riktigt tuff tid, även om vi fick hjälp från flera håll.

Nästa tunga slag kom 1999. Stefans hustru blev sjuk och det visade sig vara galopperande cancer. Hon dog tre och en halv vecka efter att hon fått diagnosen.

– Det var en sådan fruktansvärd chock och mycket ställdes på ända. Jag funderade på om jag skulle fortsätta med Elida eller inte, men många människor omkring mig ställde upp och uppmanade mig att inte ge upp.

 

Buren genom det svåra

Stefan och hans hustru hade upplevt att de skulle be för människor som var sjuka.

– Den tjänsten fick sig en rejäl knäck när min hustru dog, och det var något som jag brottades mycket med. Men idag har jag landat i förvissningen att det faktiskt inte handlar om mig, utan om Gud. Därför ber jag för sjuka idag igen.

– Visst kan man anklaga Gud när tuffa saker händer i livet, men vad skulle jag ha varit om jag inte hade haft Gud? Hur skulle jag då ha klarat mig igenom allt detta? Han var med mig och han tog hand om mig. Han bar mig genom den svåra tiden.

Stefan fortsatte sitt arbete på Elida, och där fann han Diana som nu är hans hustru sedan 15 år tillbaka.

– Först var hon bara en härlig kompis, men hon blev så mycket mer. Hon kom när jag var i ett sårbart läge, mitt i sorgen, men jag är så enormt tacksam för henne. Faktum är att hon stämmer precis med den idealbild jag har av en kvinna, och jag fastnade för henne väldigt fort.

 

Unga tänker på Gud

Idag kombinerar Stefan familjeliv med arbetet på Elida. I år har han varit skeppare i 20 år, och även om det innebär mycket jobb är han tacksam för möjligheten att genom båten kunna berätta för andra människor om Jesus.

– Vi seglar med konfirmander 200 dagar om året. Vi vill låta unga människor få uppleva vem Jesus är. Konfirmationen görs i en ålder då man tänker mycket på vem man är och vem man vill bli. En av de viktigaste sakerna vi kan göra är att ge ungdomarna bekräftelse, vara en livscoach för dem och coacha dem i Guds ord.

 Det finns en bild av att svenskar inte är intresserade av kristen tro och att de som konfirmerar sig framför allt gör det på grund av tradition. Men den stämmer inte, anser Stefan.

– Jag önskar att alla kunde få sitta med och lyssna till ungdomarna på våra läger. Två tredjedelar av dem har ingen kristen bakgrund, men många av dem säger att dagarna eller veckorna på Elida har fått dem att fundera jättemycket kring det här med tro.

 

Kyrkor tar semester

Elida har tre egna konfirmationsgrupper. För övrigt är det kyrkor runt om i Sverige som låter sina konfirmander vara ombord på Elida, från två dagar och upp till en vecka.

– Vi tar bara emot församlingar som vill ha hjälp med sina läger, och vi är tydliga med att vi vill hålla i morgonbönen och aftonbönen, så att vi får möjlighet att dela med oss av vår tro. Annars blir vi bara ett hotell, och det vill vi inte.

Även under musikturnéerna, då Elida reser runt till hamnar och har bryggmöten, blir det många samtal om livet med människor som man möter. Så fort det blir vackert väder kryllar det av folk i hamnarna.

– Tyvärr upplever vi att kyrkorna fullkomligt har gått in och gömt sig. I hamnarna vi kommer till har kyrkorna tagit semester. Det finns ingen som jobbar bland vanligt folk.

– Kyrkorna ska inte ta semester. Människor är inte ointresserade, de har bara inte tid att tänka på existentiella frågor. Men under semesterns senare del, när folk har kommit ner i varv, då har de tid för samtal. Då blir de tillgängliga för evangeliet och då är det öppet mål.

 

Jesus på dagordningen

Stefan möter ofta människor som säger att de fick sina första andliga upplevelser i samband med ett bryggmöte med Elida.

– Vi fungerar som evangelister. Vi tar för oss i det offentliga och sätter Jesus på dagordningen genom att berätta om Jesus via sång och musik. Evangelisation är att samarbeta med den helige Ande och andra människor för att föra en människa ett steg närmare Kristus.

­– Det vi håller på med är en typ av såningsarbete. De tydliga resultaten, skörden, kommer kanske långt senare och då är det någon annan som får skörda. Men det spelar ingen roll. Vi är inte beroende av snabba resultat. Vi är bara en liten del av Jesu kropp, men jag tror och hoppas att Elida, genom att segla runt och representera kyrkan, kan göra en skillnad för många människor.

EVA RUDERSTAM


Dianas liv bytte fokus

 

 När en av Dianas bästa vänner i kyrkan råkade ut för en olycka och dog, då ställdes livet och tron på sin spets. Men hon valde att inte bli bitter.

– Jag tackade Gud för att han hade tagit hand om min vän. Och där någonstans bytte jag fokus i livet. Från och med då blev det viktigaste för mig att berätta för andra människor om Gud och vad han har betytt för mig.

Diana Abrahamsson670

 Diana Paduch Abrahamsson växte upp i Mullsjö, i en helt vanlig familj.

– Jag var en väldigt aktiv tjej som höll på med bollsport och fiol.

I högstadiet kom Diana till en ny klass. Där blev hon kompis med en kristen tjej.

– Hon pratade om Gud ibland, det var så självklart för henne. I vår familj gick vi aldrig till kyrkan, men jag fick respekt för min kompis. Jag tänkte att hon talade sanning om Gud, eftersom jag litade på henne i allt annat.

På sommaren skulle kompisen åka på ett kristet läger och Diana fick frågan om hon ville följa med.

– Det ville jag inte. Men när hon frågade en annan tjej om hon ville följa med blev jag avundsjuk. Och så frågade jag om jag fick följa med jag också. Men framför allt följde jag med för bollsporten och för att det var en möjlighet att träffa snygga killar.

 

Gripen av lovsång

Innan det blev dags för lägret följde Diana med sin kompis till Nyhemsveckan. Trots att hon bodde i Mullsjö hade hon aldrig varit där tidigare.

– Jag gick in i det stora tältet. Egentligen var jag supernervös, men jag höll masken. När jag kom dit och fick höra lovsången blev jag väldigt gripen. Tänk att så många människor, både unga och äldre, sjöng så innerligt om något som de trodde på.

Diana kom till lägret. Hon hade fått höra av sin kompis att hon inte behövde gå på de kristna samlingarna, så hon valde att sola istället. Tills en ledare kom och talade om för henne att samlingarna var obligatoriska.

– Jag blev så arg och kände mig lurad, men jag gick dit i alla fall. Och när jag väl var där så lyssnade jag på vad de sade. En del lät bättre än en saga. En del kändes bara konstigt. Och en del blev jag arg på. Men något föddes i mig, i mina tankar.

 

”Om du finns…”

En bit in i lägret bestämde Diana sig.

– Jag sade till Gud: Om du finns vill jag lära känna dig. Det hände egentligen inte så mycket just då. Det kom inte 40 000 änglar över mig eller så. Men jag ville gärna att det skulle vara sant. Och när man knäpper sina händer och säger ”Om du finns”, då har man faktiskt en tro, även om den kanske inte är så stor.

Diana tog sin nyfunna tro på allvar. Hon började be för olika saker och fick uppleva konkreta bönesvar. Hon förstod att det här var på allvar. Och när hon kom berättade hon för familjen att hon hade blivit frälst.

– Då tittade pappa upp på mig och sade: ”Det är du nog i två veckor”. Han trodde att det var ett kortvarigt infall.

Diana fortsatte att be och började gå till kyrkan.

– Jag trivdes jättebra där. Det var en sådan annorlunda gemenskap. Jag uppskattade att man såg till människans inre och pratade om det som berör insidan.

 

Livet stannade upp

Den kristna tron blev allt viktigare i Dianas liv. Men det fanns en stor konkurrent i kampen om första platsen i hennes liv, fotbollen. Diana har alltid varit väldigt intresserad av fotboll. Efter grundskolan började hon på ett fotbollsgymnasium och satsade fullt ut på sin idrott.

Men så i trean på gymnasiet hände något. En av hennes bästa vänner i kyrkan råkade ut för en olycka – och dog.

– Då stannade hela livet upp och frågorna kom. Varför kunde Gud låta detta hända?

– När vi hade en minnesstund i kyrkan minns jag att en av ledarna sade till oss att vi nu hade ett val att göra. Antingen kunde vi välja att bli bittra på Gud. Eller så kunde vi tacka honom för att han hade tagit hand om vår vän.

Diana valde att tacka.

– Jag blev så tacksam för att vännen var hos Jesus. Och mitt i allt så bytte jag fokus i livet. Från att satsa på att bli en duktig fotbollsspelare till att berätta för andra människor om Gud och vad han har betytt för mig.

 

Drömmen blev verklighet

När Diana blev kristen var det många som uppmuntrade henne – och andra – att ge ett år till Gud.

– Jag förstod inte riktigt det där. Varför skulle man bara ge ett år till Gud? Jag kände att jag ville leva för Gud hela livet och ge hela livet till Honom.

Idag är den drömmen verklighet. Diana arbetar med missionsbåten Elida och bor stora delar av året på båten.

– Jag hade varit med på Elida några gånger på veckoläger, men så fick jag upp ögonen för att man kunde jobba på Elida. Jag ringde dit och fick komma med som besättning.

Det var stor skillnad på att vara besättning på båten och att bara vara med på läger.

– Nu fick jag ett helt annat ansvar för att allt måste fungera och för att ta hand om människor. Men det fanns en stor glädje i att göra det, och jag älskade verkligen arbetet.

 

Gift med Stefan – och Elida

På båten mötte Diana Stefan, som redan då var Elidas kapten.

– Vår längtan och vilja med livet stämde väl överens och det var nog inte så svårt att matcha oss två. Men när det blev allvar så handlade valet inte bara om att gifta mig med Stefan, det handlade även om att gifta mig in i Elidas arbete.

2001 gifte de sig. De har bott på ett par olika ställen och under fem års tid bodde de på faktiskt båten på heltid. Idag hyr familjen även ett hus på Hälsö i Göteborgs skärgård.

– Barnen har vuxit upp med detta i sitt liv. De går i skolan som vanligt under delar av året, men när vi reser har de anpassad studiegång och då har vi en kvinna som följer med och sköter deras undervisning.

– Man måste göra det till en livsstil. Elida är inte bara ett jobb, utan en del av mitt liv. Och det finns inte mycket som går upp mot mötet med människor och möjligheten att få berätta för andra om Jesus.

EVA RUDERSTAM

 
eBlick
Palme
okt 16, 2020
Olof Palme var med och byggde upp kontraspionaget mot svenska kommunister som samverkade med Sovjetunionens ockupationsplaner av Sverige och rapporterade själv svenska kommunister till USA:s ambassad. Han studerade i USA som ung och ville att sonen Joakim skulle göra samma sak. Palmes släktgård i Lettland – där Olof Palme tillbringade sina barnaår – nationaliserades vid Sovjets ockupation av Baltikum år 1940.
eBlick
okt 16, 2020
I slutet av september anordnade Israels Vänner en debatt mellan politiker om antisemitism i Malmö. Alla politikerna hade stött på problemet och var överens om att det främst finns bland grupper inflyttade från Mellanöstern. Samtidigt betonades att det finns antisemitism i alla extrema grupper och även en vardagsantisemitism i samhället.
eBlick
okt 16, 2020
Fler och fler arabländer överger den heliga kon Palestina. Inom loppet av en månad slöt två arabiska gulfstater, Förenade Arabemiraten och Bahrain, normaliseringsavtal med Israel. För Israel är det livsviktigt att accepteras av sina grannar. Men det palestinska ledarskapet fördömer avtalet och känner sig övergivna.
eBlick
okt 09, 2020
I slutet av september arrangerade Israels vänner en konferens mot antisemitism i Malmö. Fredrik Sieradzki från judiska församlingen var inbjuden för att berätta hur han ser på problemet och vad som görs för att vända trenden.
eBlick
okt 01, 2020
Tillsammans med övriga anställda och frilansare på redaktionen ser Inblicks redaktionsledning till att ta fram Inblicks innehåll varje vecka. Här är en presentation av redaktionsledningens medarbetare.
eBlick
sep 24, 2020
Fredsavtalet mellan Israel och de två arabstaterna Förenade Arabemiraten och Bahrein undertecknades i förra veckan i Vita huset i Washington, DC. Strax innan meddelade Bahrein att de som den fjärde arabiska staten erkände Israel, några veckor efter att Förenade Arabemiraten fattat samma beslut.
eBlick
sep 14, 2020
Han säger i polisförhören att han kände ett tvång att döda två människor för att få inre frid. Daniel Nyqvist har varken före eller efter det brutala dubbelmordet i Linköping 2004 varit i klammeri med rättvisan. I 16 år levde han under radarn. I nästa vecka ställs han inför rätta åtalad för ett dubbelmord han erkänt sig skyldig till.
eBlick
sep 14, 2020
Förra måndagen presenterade Olle Eriksson projektet Ung inlåst under ett digitalt seminarium från Skyddsvärnets lokaler i Stockholm. – Vår fulla övertygelse är att om vi ska lyckas nå dem som fått en tråkig och tuff start i livet behöver de få en tilltro till vuxenvärlden, berättade Olle Eriksson.
eBlick
sep 11, 2020
Rinkeby Folkets hus var oroliga för att barnen glömdes bort under coronakrisen. Därför startade man tillsammans med Rädda Barnen initiativet Pysselakuten i maj i år. Drygt en månad senare greps och anhölls Rinkeby Folkets hus ordförande av polis, misstänkt för våldtäkt mot barn och barnpornografibrott.
eBlick
sep 03, 2020
Cajsa Tengblad kom nyligen ut med boken "Kroppsnöjd och själsstark." På ett personligt sätt beskriver hon sin väg till att bli nöjd med sin kropp och ger tips på vad själen behöver för att må bra. – Att bli vän med sig själv och stärka den psykiska motståndskraften är livsviktigt, säger hon.
eBlick
sep 03, 2020
Professionella artister och musiker har drabbats hårt av restriktionerna som följt av pandemin med förlorade speltillfällen och intäkter. Nu visar en ny enkätundersökning att var tredje musiker är på väg att lämna yrket. – Den verkliga siffran är mycket högre, säger musikern Simon Ådahl till Inblick.
Senaste nytt
Senaste blogginläggen
Christian Mölk | 07 sep, 2020
Christian Mölk | 26 jun, 2020
Christian Mölk | 17 jun, 2020
Christian Mölk | 20 apr, 2020
Christian Mölk | 13 apr, 2020
Christian Mölk | 03 mar, 2020
Christian Mölk | 27 feb, 2020
Christian Mölk | 12 feb, 2020
Christian Mölk | 26 jan, 2020

SVT

Christian Mölk | 21 jan, 2020