Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Möt SD-toppen som tror på Jesus

Ruben Agnarsson | 26 jan , 2017
Hon är vice ordförande i partiet, sitter i partiets verkställande utskott (VU) och har varit riksdagsledamot för Sverigedemokraterna (SD) sedan 2010. Under barnledigheten är Julia Kronlid i riksdagen en gång i veckan, i samband med VU.

mot_sd-toppen_som_tror_pa_jesus
Mammaledigheten för familjens tredje barn är planerad till början av sommaren, exakt när är inte helt bestämt.

– Regeringen, vänstern och liberalerna har ju bestämt att min man måste ta ut tre månader av föräldraförsäkringen, även om det inte skulle passa oss så bra. Jag räknar med att vara tillbaka senast till Almedalen‚ säger Julia Kronlid när hon tar emot i pressrummet i SD:s korridorer i riksdagshuset.

– Det är skönt att få ett litet break och passa på att fokusera på familjen, men jag är inte helt avskärmad eftersom jag är med på VU-mötena varje vecka.

– Jag känner mig hemma här i riksdagen, det känns meningsfullt att jag finns i det här sammanhanget, tillägger hon, men minns också den upphaussade stämningen de första dagarna då partiet kom in i riksdagen.

– Man hörde hur folk stod i korridorerna och pratade bakom ryggen och gick omkring med ”gilla olika”-pins som Aftonbladet försett ledamöterna med för att visa att vi inte var välkomna.

När väl vardagen satte igång med utskottssamarbeten och ledamöterna lärde känna varandra blev det annorlunda.

Decemberöverenskommelsen

Decemberöverenskommelsen tog avstånd från SD:s flyktingpolitik, men efter flyktingkrisen har flera partier närmat sig SD då hela den politiska debatten i riksdagen och medier har kretsat kring flyktingpolitiken.

Blockaden mot SD finns dock fortfarande kvar, även om skälen har ändrats.

– Vi hade nog tänkt att vi skulle bredda oss och ännu tydligare visa att vi inte är ett enfrågeparti när flyktingkrisen kom. Sedan dess har debatten förändrats och både S och M har ändrat sig. Jimmy Åkesson har varit öppen om ett samarbete med M och KD, som vi står närmast. Samtidigt har vi frågor där vi skiljer oss åt, vi är mer generösa i välfärdspolitiken och står där i vissa avseenden närmare S.

– Vi är inte låsta, vi ser oss som ett mittenparti. Sedan verkar inte Batra vara så intresserad. På senare tid har det varit Nato-frågan eller den ekonomiska politiken som hindrat ett samarbete. Batra har däremot inte kört rasistkortet, som Löfven gör, och det går ju inte eftersom vi har samma politiska ståndpunkt i de här frågorna. Nu säger de i stor utsträckning samma sak som vi gjort hela tiden.

Partiets VU ska samtala om vårbudgeten den här dagen. Det visar sig att moderaternas Anna Kinberg Batra – dagen efter den här intervjun görs – öppnar för att fälla regeringen Löfven med en gemensam Alliansbudget, samtidigt som Moderaterna öppnar för att förhandla med Sverigedemokraterna i riksdagen.

Kulturanpassning

Julia Kronlid har många gånger fått frågan varför hon som kristen valde SD. Julia och hennes man hade bott i Papua Nya Guinea och arbetat med Folk och Språk i 1,5 år, där de bland annat firade jul med Sören och Britten Årsjö.

– Vi hade upplevt en helt annan kultur och ansträngt oss för att passa in så mycket vi kunde. När vi flyttade hem reagerade vi på att det blivit så tabu att tala om svensk kultur, förklarar hon.

– Vi hade varit i ett annat land där vi visat stor respekt för deras kultur och tradition och så kom vi hem till Sverige och här fick man inte tala om svensk kultur. Jag reflekterade på ett annat sätt, men hade inte hört talas så mycket om SD.

Hon blev uppmärksammad på partiet i och med Muhammedkari-katyrerna, då SD-kurirens hemsida stängdes ned.

– Vi bestämde oss för att ta reda på mer. ”Får man verkligen göra så här i yttrandefrihetens namn i Sverige? Är det verkligen så hemskt så att man måste stänga ned deras hemsida? Vad är det här?” frågade vi oss.

– Av ren nyfikenhet gick jag in och läste på deras hemsida och såg att jag höll med om flera frågor. Jag hade tidigare blivit besviken på KD i abortfrågan, där SD stod fast vid tolvveckors gränsen. Det var flera frågor inom familjepolitiken, samt vikten av ett generöst bistånd, som attraherade. Det var inte alls detta att man skulle kasta ut alla invandrare, utan mer begränsa till en rimlig nivå och hjälpa fler på plats.

För drygt tio år sedan skickade Julia några mail och ställde frågor, men var ganska misstänksam i början.

När hon väl gick med i partiet var det kontroversiellt även i hennes närhet. En släkting ringde och försökte tala dem tillrätta, en annan som var socialdemokrat reagerade starkt i början.

– Men familjen har tagit det på ett bra sätt, de har inte tagit avstånd. Vi är en familj där vi röstar på många olika partier.

Tron på Jesus

Tron på Jesus har sedan barnsben betytt mycket för Julia Kronlid.

– Jag har alltid haft en tro. Mina föräldrar var kristna, med det gick lite i vågor hur ofta de besökte kyrkan.

Själv var jag bestämd med att jag skulle gå i söndagsskolan, en bekant körde iväg mig och en kompis varje söndag till söndagsskolan, utan mamma och pappa. Jag har alltid vetat vad jag vill, har haft en stark egen drivkraft.

Hon konfirmerade sig och döptes i Allianskyrkan i Vetlanda. Kyrkan blev en trygghet under den tuffa tonårstiden.

– Jag är väldigt glad att jag hade den fritidsgemenskapen, och denna trygghet i moral och etik. Det betydde oerhört mycket för mig, ja, nästan allt, faktiskt. Jag vet inte hur jag skulle ha klarat mig utan det som tonåring, då jag hade en tuff tid och var ganska nere, med jättedåligt självförtroende.

– Det var tron som hjälpte mig att komma igenom detta. Den var helt avgörande och den finns ju kvar, självklart.

Julia flyttade efter studenten till Stockholm för att gå bibelskolan Karisma Center.

– Jag ville testa mina vingar lite och lämnade det trygga Småland.

Hon betonar att politiken inte är en lätt värld att leva i.

– Man ska hela tiden ta beslut, inget serveras på silverfat. Det handlar om att ta beslut och prata igenom med andra, ta hänsyn till olika delar som man ska balansera, då är det skönt att ha en inre kompass. Inför en tv-debatt i Aktuellt, då kan jag be till Gud för att ladda upp mig själv.

Julia Kronlid sitter med i styrelsen för kristna gruppen i riksdagen.

– Det är en bra stämning och positivt att när det är väldigt heta debatter kunna sjunga och be tillsammans, oavsett vilket parti man tillhör, säger hon.

Finns det en partipiska inom SD?

– Jag skulle nog inte vilja uttrycka det så, direkt. Om man har tagit ett majoritetsbeslut tillsammans i ett parti, då får man förhålla sig till det, tycker jag och ser inte det som något konstigt. Internt har vi högt till tak, inom VU kan vi diskutera och säga vad vi tycker. Även på landsdagarna när vi ska bestämma partiets politik i stora övergripande frågor har vi ibland ganska heta debatter. Sedan när det är röstat, då får man acceptera det. Det är så det fungerar.

– Det fanns mycket att göra inom utrikespolitiken när jag började; grundläggande värderingar och tankar speciellt inom biståndet. Mycket har jag fått vara med att skapa. Jag har haft mycket att säga till om och har fått ett stort förtroende från partiledningen. Det är inte alls någon partipiska utan snarare en uppmuntran, där jag har fått växa. Jag har fått förtroende flera gånger att ta tv-debatter. Det är betydligt större förtroende än jag kunde drömma om.

Hjälp på plats

En av de viktigaste frågorna för Julia Kronlid är att få in den humana biten av flykting- och biståndspolitiken.

– Eftersom vi pratar om att hjälpa på plats, så ska det inte bara vara något vi pratar om utan vi måste även ha en plan, veta hur det ska gå till, hur mycket pengar som ska användas.

Det är viktigt för vår trovärdighet. Jag tror att detta kan hjälpa fler människor på ett annat sätt än dagens invandringspolitik.

I riksdagen har hon även engagerat sig i abortfrågan och familjepolitiken, där partiet är för vårdnadsbidraget och emot kvoteringen i föräldraförsäkringen.

– Att vi som parti fortfarande kan försvara de kristna traditionerna och den kristna värdegrunden, trots att långt ifrån alla i partiet är kristna, är viktigt. Det finns både vi som är aktiva i kyrkan och ateister i partiet.

 

Hur kommenterar du kritiken mot partiets historik, att den är nazianstruken?

– Idag känner jag mig trygg i att partiet har förändrats i grunden. Jag har frågat dem som har varit med i partiet länge, när det kommer fram anklagelser. Det finns ofta förklaringar och det har ofta blivit en höna av en fjäder. Ofta kommer den förste partiledarens bakgrund upp, som inte var så bra. Jag skulle aldrig ha gått med i partiet om han var partiledare idag.

– Det är vi som är med i partiet idag som formar partiets program. Med Jimmy som partiledare och med det omarbetade principprogrammet finns det inga rasistiska eller nazistiska värderingar i partiet.

Den hårdföra nationalistiska linjen har förändrats. Jag har suttit ganska länge i partistyrelsen och VU och hör hur diskussionerna går, och där är ribban låg för sådana här tendenser.

– Jag känner mig trygg med vår ledning och dem som styr båten. Finns det personer som anser att människor ska behandlas illa eller som säger olämpliga saker, blir de uteslutna.

Obefogad Israel-kritik

SD står inte bakom erkännandet av Palestina och Julia försöker påtala att det finns mycket obefogad misstänksamhet, misskreditering och anklagelse mot Israel.

– Allt det positiva som Israel gör, och den utsatthet som Israel befinner sig i, kommer fram alldeles för lite. Det är väldigt tråkigt att vi har en utrikesminister som är så väldigt kritisk mot Israel, säger hon.

– Jag anser att texter formade i utrikesutskottet, där jag sitter, ofta är vinklade till Israels nackdel. Vi har hela vägen kritiserat biståndet till den palestinska myndigheten, som ger löner till terrorister och deras anhöriga. Vi fick väldigt lite stöd i början, nu har fler partier, som Kristdemokraterna, Liberalerna och Moderaterna, också börjat reagera.

– Israel är inte felfria och många palestinier har en utsatt situation, men debatten i Sverige är väldigt vinklad till Israels nackdel. Det är tragiskt att Wallström är så naiv i sina möten med Abbas, och inte ser hur antisemitiska de är, där de säger en sak till oss och en helt annan sak där nere.

När du ser flyktingar i Sverige som drabbats väldigt hårt, vad känner du då? Kan det här tydliga budskapet om att Sverige ska ta emot färre flyktingar göda en motsättning i samhället mot de här människorna?

– Jo, det kan jag se, att det finns människor som inte riktigt har förstått vår politik. De som kommer hit ska självklart behandlas väl, samtidigt som det ska handla om en ömsesidig respekt. Märker man sådana tendenser får man sätta ned foten lite.

– Visst, det finns fördomar om andra kulturer, lika väl som det finns fördomar om den svenska kulturen. Sedan är inte allt fördomar. En oro över att det finns problem i förorter, att människor blir illa behandlade, att kriminaliteten ökar, kan man inte avfärda som fördomar. Det finns också problem som vi måste ta tag i.

– Jag blir självklart väldigt berörd över att se människor lida i exempelvis Syrien och Irak och har själv besökt flyktingläger i Jordanien samt träffat kristna i Libanon som flytt från Mellanöstern. Det är tufft att hantera, särskilt när det handlar om barn som drabbas.

– Utrikespolitiken och allt som händer i världen är väldigt tungt, men jag ser inte att vår politik – om den skulle genomföras – skulle hjälpa färre eller vara mindre human.

Även om färre kanske skulle komma till Sverige, skulle fler kunna få hjälp i exempelvis Syriens närområde eller

på andra platser i världen. Historiskt har vi som parti även velat ta emot fler kvotflyktingar än regeringen.

– Att först släppa in och sedan utvisa är heller inte ett humant sätt att behandla människor på. De blir lurade, tar sig hit på farliga vägar och när de väl kommer hit blir det inte alls som de har tänkt sig, de kanske till och med får åka hem igen. Det är bättre att det blir rätt från början: hjälp fler på plats eller se till att de beslut som tas om att släppa in verkligen är genomtänkta.

SD är det riksdagsparti som vill satsa mest pengar på att upprusta det svenska försvaret och Julia Kronlid ser Ryssland på sikt som ett hot.

Från 16 till 12 veckor

I frågan om samvetsfrihet inom sjukvården har SD varit mer tydliga än KD, menar Julia Kronlid. Partiet har motionerat de senaste åren om att sänka abortgränsen från vecka 16 till vecka 12.

– När man enbart fokuserar på kvinnans perspektiv och bortser från att det är två parter, det ofödda barnet och kvinnan, blir det fel. Det har blivit tabu att prata om att det är ett barn i magen som växer. Abort är inte en rättighetsfråga utan en nödlösning, det är svårt att göra något till en rättighet som går ut över någon annan.

– Alla människor har ett grundläggande människovärde. Det ska även det ofödda barnet ha. Vi borde lyfta upp den etiska aspekten mer. Jag har hört hur många kvinnor gör abort fast de innerst inne egentligen inte vill. Det är press från omgivningen, den ekonomiska situationen eller att när man som tonåring blir gravid, då ska man göra abort.

– Det är många som mår dåligt av det. Innan jag var politiker jobbade jag som socialpedagog och gjorde min praktik inom psykiatrin. Där såg jag en kvinna som var totalförstörd psykiskt på grund av en abort. Hon skrek: ”Var är mitt barn, var är mitt barn?” Jag kommer aldrig att glömma det. Den bilden kommer fram alldeles för lite.

– Vi får aldrig bli så hårda i den politiska debatten att vi glömmer den enskilda människan. Det gäller både det ofödda barnet och flyktingar.

Jag tycker inte att man ska göra bilden så svart-vit att SD vill vara dum mot människor och alla andra vill vara snälla. Det handlar om att vi tycker olika saker, vill styra samhället på olika sätt. Det är det demokrati handlar om. Jag förväntar mig inte att alla kristna ska bli Sverigedemokrater. Men man ska heller inte döma ut och hävda att man måste tycka en sak för att vara kristen.

RUBEN AGNARSSON

 
eBlick
Byt_ut_ordet_samvetsfrihet_mot_vardvagran
okt 17, 2019
Liberalerna vill ändra ordet samvetsfrihet till vårdvägran och skriva in det i hälso- och sjukvårdslagen. Debatten om samvetsfrihetens vara eller icke vara har därmed fått nytt bränsle genom denna markering från Liberalernas sida. – Jag tycker uttrycket vårdvägran bättre beskriver vad det faktiskt handlar om, säger Allan Widman, riksdagsledamot för Liberalerna, till Inblick.
eBlick
okt 17, 2019
Kristdemokraten Gudrun Brunegård från småländska Vimmerby har motionerat i riksdagen om att införa en nationell minnesdag efter barnboksförfattaren Astrid Lindgren. – Astrid Lindgren har som person, författare och opinionsbildare påverkat sin omvärld på ett sätt som överträffar de flesta samtida svenska medborgare, säger Gudrun Brunegård till Inblick.
eBlick
okt 17, 2019
När skolorna i Norrköping startade upp höstterminen i augusti visade det sig att 24 elever saknades. Det handlar om flickor som blivit bortförda av sina föräldrar till andra länder för att giftas bort eller könsstympas men även om pojkar som skickas iväg på ”uppfostringsläger” på grund av att de har blivit försvenskade. Nu vill Norrköpings kommun inleda samtal med andra aktörer i syfte att motverka att barn förs bort från skolorna i Norrköping.
eBlick
okt 10, 2019
Saudiska människorättsaktivister har, i samarbete med Amnesty International, startat en serie podcasts i syfte att fokusera på olika människorättsfrågor som påverkar Saudiarabien. Serien, som fått titeln ”The great Saudi Arabia”, har inspirerats av journalisten Jamal Koshaggis historia och ambitionen är att visa omvärlden att det inte går att stoppa fria åsikter.
eBlick
okt 10, 2019
Kjell Ericsson, mångårig riksdagsman, kommunalråd och entreprenör, prisades för sina insatser under Centerpartiets stämma i Karlstad genom att tilldelas partiets finaste förtjänstmedalj; Bramstorpsplaketten. – Det är en stor ära att få ta emot denna fina utmärkelse, även om jag inte varit aktiv i Centern eller politiken på tio år, säger Kjell Ericsson till Inblick.
eBlick
okt 10, 2019
Den sjunde september släppte Louisa Lyne och di Yiddishe Kapelye sin tredje platta, "Lust". Releasekonserten var på Victoriateatern i Malmö. – Konserten var magisk. Det är alltid en fröjd att spela på hemmaplan inför fullt hus. Hade jag inte haft lunginflammation så hade allt varit perfekt, berättar Louisa Lyne för Inblick.
eBlick
okt 03, 2019
19-20 september arrangerade "Jerusalem Prayer Breakfast" en konferens i Helsingfors, Finland, med bland andra ambassadören Dov Segev-Steinberg. På varje möte var det cirka 200 besökare. – Vi upplevde en atmosfär med Guds närvaro som alla tyckte var unik, berättar Fredrik Ekholm för Inblick.
eBlick
okt 03, 2019
– Om det är någon som verkligen förstår landet och folkets historia så är det Benjamin Netanyahu, berättar Sara Rivai när Inblick träffar henne i Jerusalem.
eBlick
okt 03, 2019
Solveig anmälde skolan för att inte ta mobbingen mot hennes son på allvar och fick rätt hos norska myndigheter. Men skolan vände sig till det beryktade Barnevernet, som istället menade att familjeförhållanden var orsaken till mobbingen. Efter att ha flytt med sina barn från norska myndigheter hamnade Solveig i häkte i nästan fem månader och får nu endast träffa sina barn i två timmar var tredje vecka.
eBlick
sep 26, 2019
Det mycket jämna valresultatet i det israeliska nyvalet den 17 september bäddar för nya samtal för att hitta en allians som kan styra landet vidare. Ingen av huvudkandidaterna Netanyahu och utmanare Gantz fick egen majoritet. – Valresultatet ger vid handen att det kan bli svårare för Benjamin Netanyahu att sitta kvar vid makten, säger Lennart Sacrédeus till Inblick.
eBlick
sep 26, 2019
Det hindunationalistiska partiet Bharatiya Janata Party (BJP) krossade allt motstånd i det indiska valet i våras och stärkte därmed sin makt i parlamentet i New Dehli. Många bedömare fruktade att BJP:s valseger skulle innebära ett politiskt styre som skulle bli alltmer intolerant och polariserat. – Här har det inte märkts någonting, säger företagsledaren Kumar Iyer, bosatt i Indien sedan många år, till Inblick.