Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Gunnel Skeppholm vann ekomål, blev förföljd

Ruben Agnarsson | 21 apr , 2017
Hon vann som statsåklagare enastående framgångar i en av Ekobrottsmyndighetens (EKM) mest komplicerade och omfattande brottsutredningar. Konsekvensen av hennes framgångar blev långtgående trakasserier från Sveriges rättsväsende.
Davids_kamp_mot _Goliat

Hon vann som statsåklagare enastående framgångar i en av Ekobrottsmyndighetens (EKM) mest komplicerade och omfattande brottsutredningar.
Konsekvensen av hennes framgångar blev långtgående trakasserier från Sveriges rättsväsende.

Gunnel Skeppholms första jobb var som skripta på Sveriges Television, men eftersom hon ville vara hemma med sina barn började hon läsa juridik. Det första jobbet som jurist fick hon i Gällivare, där hon jobbade som notarie.
År 1987 blev hon åklagarspirant i Nacka och fortsatte därefter som allmän åklagare i brottmål i närmare tio år.
I mars 1996 blev Gunnel Skeppholm tillförordnad statsåklagare på Statsåklagarmyndigheten för speciella mål, det som i dag är Ekobrottsmyndigheten (EBM).
Det visade sig att chefen för Specialrevisionen på Skatteverket och en skatterevisor från samma myndighet hade överlämnat en gedigen och omfattande sammanställning till EBM, men ingen åklagare var tillsatt.
Deras brottsanmälan, som avsåg grov ekonomisk brottslighet i 78 aktiebolag och 11 handels- och kommanditbolag och som överlämnades personligen, visade att skatt på omkring 120 miljoner kronor hade undanhållits och stulits ur bolagen.
Skatteverket stödde sig på åtta skatterevisorer, som alla menade att detta var brottsligt.

Ett flertal mycket rutinerade åklagare fanns på Statsåklagarmyndigheten sedan många år.
Myndighetens val föll ändå på Gunnel Skeppholm, som sedan två månader tillbaka var nyanställd på myndigheten och saknade rutin.
– Jag visste inte vad ett skalbolag var. Jag gissar att Skatteverket hoppades få en skicklig, orädd åklagare till utredningen, men myndigheten valde mig, den minst kunniga, berättar Gunnel Skeppholm.
När hon fick uppdraget visste hon inte att ärendet skulle komma att bli ett av EBM:s största framgångar. 
Hon visste heller inte att hon skulle bli motarbetad och i det närmaste förföljd, både internt och externt, och att utmaningen skulle bli i det närmaste övermäktig.
När överåklagaren bad henne att vara förundersökningsledare skulle det snabbt visa sig att ärendet hade internationella förgreningar och att det krävdes rättshjälp i 15 länder för att kunna utreda. 
I december 1996 ringde chefsjuristen i ett statligt bolag och uppmanade Gunnel Skeppholm att försätta den advokatkollega som var huvudman i åtalet på fri fot.

En person från en fondkommisionärsfirma kontaktade henne och berättade att huvudmannen gick som barn i huset på justitiedepartementet och att en socialdemokratisk generaldirektör ordnat dold ersättning till huvudmannen via ett av det statliga bolagets dotterbolag.
Gunnel Skeppholm fick även reda på att huvudmannen var tilltänkt som justitieråd.
– Jag kalkylerade redan i december 1996 med att huvudmannen, via de uppdrag han haft i flera statliga bolag, sannolikt samlat information om uppburna i samhället, information som han tänkte använda för att slippa straff, berättar Gunnel Skeppholm.
Utredningen omfattade ett mycket stort antal olagliga ”skalbolag” och Gunnel Skeppholm noterade vid sin genomgång av beslagtagna köpeavtal att tvister mellan säljare och brottsmisstänkta köpare i ärendet skulle avgöras i Stockholms Handelskammares ”Skiljedomstol”. 
Klausulen om skiljeförfarande i aktieförvärvsavtalen var genial, eftersom de brottsmisstänkta köparna – som var advokater – vid bråk med säljarna kunde dölja sina begångna brott i ”Skiljedomstolen” i Stockholm, väl dolt för närmare granskning av det svenska rättsväsendet.
– Under åren 1998 och 1999 väckte jag åtal mot 17 personer, varav två advokater, minns Gunnel Skeppholm.
– Den ene misstänkte advokaten och hjärnan bakom brotten hade stjärnstatus, vilket innebar rejäl uppförsbacke för mig som förundersökningsledare. Jag övergavs snart av Ekobrottsmyndigheten, för att jag skulle misslyckas, fortsätter hon.
I det omfattande åtalet påpekade Gunnel Skeppsholm att de grova ekonomiska brotten bland annat dolts och hanterats i Stockholms Handelskammares ”Skiljedomstol”. Hon reagerade på att skiljemannen, som var domare i Högsta domstolen, fick betalt med obeskattat kapital stulet ur två av bolagen i Ekobrottsmyndighetens åtal.
– Innan jag väckte åtal beslutade jag därför om husrannsakan i Handelskammarens ”Skiljedomstol”, för att säkra bevis om elakartad korruption där, säger hon.
Reaktionen blev kraftfull.
– Ledningen för Ekobrottsmyndigheten skrek åt mig i korridoren, att den skulle tillse att jag inte fick något nytt arbete inom överskådlig framtid, berättar Gunnel Skeppholm.
Hotet infriades.
Men först skulle hon som statsåklagare – efter nästan tio års hård kamp – hinna med att vinna det största Ekobrottmålet i Sveriges historia.

Exemplen på hur Ekobrottsmyndigheten motarbetade henne är lång. Myndigheten beslutade, bakom hennes rygg, att polisförhören med de cirka 20 misstänkta och vittnen inte längre skulle skrivas ut. Förundersökningen skulle därmed inte kunna slutföras.
En av de två utredarna, som tagit fram  ett förundersökningsprotokoll på 15 000 sidor, plockades bort från utredningen.
Den ene polisutredaren besökte en bordell i Aten 1997 under ett officiellt besök i landet för att få rättshjälp och hans kollega upplyste om att han varit målvakt i ett aktiebolag och förvärvat immateriella rättigheter, sådana som i ärendet misstänkta laborerade med.
Polisutredarna på EBM vägrade år 1998 att genomföra husrannsakan hos en advokat.
Samma år drack poliserna sig även berusade under ett officiellt besök på Cypern. Den ene utredaren tog dessutom med sig en kvinna på rummet och deltog ej i arbetet nästa dag.
Polisutredarna krävde dessutom, när poliserna och åklagaren bad om rättshjälp i Holland år 1999, att få bli skjutsade till bordellkvarteren Red light district.

En professor och utredare på Ekobrottsmyndigheten sade i media i samband med förhandlingarna i tingsrätten att skalbolagskungar borde ges amnesti. Hans synpunkt, det vill säga hennes arbetsgivares uppfattning, användes av försvararna mot Gunnel Skeppholm i tingsrätten.
Den polisutredare som år 2000 skull stödja henne i Södra Roslags tingsrätt under den ett år långa förhandlingen, inledde istället ett samarbete med Gunnel Skeppholms 31 motparter, tog säte hos dessa och föredrog motparternas skriftliga bevisning i rätten, till stöd för de åtalades sakframställning.
– Jag avböjde polisutredarens ”hjälp” våren 2000. Någon skvallrade om att han sedan började arbeta på ett norskt bolag, och antydde ett av åtalets skalbolag, säger Gunnel till Inblick.
– Jag har varit åklagare i 30 år och aldrig bett motparten eller annan hjälpa mig läsa upp vad som står i skriftlig bevisning. Det gör jag givetvis själv. Advokater har betalt för att själva presentera sina bevis.
– Jag har heller aldrig under 30 år, då jag haft bisittare, upplevt att bisittarna går över till motståndarlaget. Inte heller att bisittarna går bakom ryggen på åklagaren och servar motparten. Den illojale polisen skulle naturligtvis ha nämnt att han den dagen skulle hjälpa motparten, för att jag skulle få möjlighet att reagera och säga ifrån. Vi är ett team.

I dag sitter polisutredaren i koncernledningen i ett stort svenskt bolag.
Dagen efter slöt en av de 16 försvararna i målet upp bredvid Gunnel Skeppholm och utbrast skadeglatt: ”Så du jobbar ensam i dag”. Efterföljande dag kom en nämndeman fram och berättade att han jobbat för ett av bolagen i åtalet.
– Kanske försökte han få rättegången lagd på is, men jag förutsatte att domaren hade prövat jäv-frågan, berättar Gunnel Skeppholm.
Eftersom EBM vägrade att bistå henne med  stöd under tingsrättsförhandlingen år 2000, tvingades hon resa ensam till Grekland för att inhämta bevis.
En av de huvudåtalade kontaktade henne inför hovrättsförhandlingen år 2001 och uppgav att hans älskarinna tjänstgjorde på EBM. De hade besökt Grekland tillsammans år 1994 och träffat en grekisk affärsman för att lägga upp planerna för inköpet av det största skalbolaget i åtalet.
Kvinnan är i dag hög polischef med ansvar för narkotikabrottsligheten i Sverige.
Inför hovrättsförhandlingen år 2001 tvingade EBM även Gunnel att resa helt ensam till skatteparadiset Guernsey, för förhör med en chefsjurist på ett stort internationellt finansbolag om ett falskt verifikat på 90 miljoner kronor.
Gunnel Skeppholm fick under besöket full bevisning. 

När hon varit på Guernsey kontaktade den ene huvudåtalade henne igen och gjorde klart att han skulle resa med ett socialdemokratiskt statsråd till Thailand.
Inför hovrättsförhandlingen tyckte en överåklagare på EBM, att en skatterevisor skulle hjälpa henne. Skattervisorn fick hennes anteckningar och for genast till Norge, och tog med sig alla Gunnel Skeppholms många anteckningar.
– Jag avböjde därefter även dennes medverkan. Han återlämnade inte mina anteckningar.
Åtalet mot skalbolaget ogillades i princip helt i mars 2000, efter ett års förhandling i tingsrätten. 
Gunnel Skeppholm överklagade helt på egen hand till Svea hovrätt.
Året därpå – mitt under pågående hovrättsförhandling – fick hon åka ensam till Danmark för förhör med en vd i ett franskt aktiebolag om fiktiva ränteoptionsförluster på 28 miljoner kronor.
Även här fick hon full bevisning.
En chefsåklagare på EBM jagade henne i korridoren och viftade med rättegångsschemat (ett år i tingsrätten) och väste att han hade koll på hennes arbetstider.
I november 2002, mot alla odds, vann Gunnel Skeppholm i Svea hovrätt efter åtta månaders förhandling. Fem personer dömdes. 
En person fick fängelse i 3,5 år, en annan fick fängelse i 2,5 år, två personer fick fängelse i ett år och den femte personen fick böter.
När Högsta domstolen den 28 juni 2005 beslutade att inte ge prövningstillstånd i målet hade det gått nio år och en månad sedan EBM hade gett henne uppdraget att leda förundersökningen.

I avvaktan på HD:s beslut om de dömda skulle få prövningstillstånd fick hon utreda ännu en gigantisk skalbolagsutredning. Ärendet hade legat på kammaren i fem år och gällde bland annat fiktiva förvärv av ryska Tupoljevflygplan. När EBM förstått att jag fått full bevisning från Ryssland, fråntogs jag den ene utredningsmannen och jag fick börja arbeta på nytt med polisförhören. Förhören skrevs inte ut.
När Gunnel Skeppholm på rysk begäran genomförde ytterligare en husrannsakan i skiljedomstolen med anledning av en skiljedom från år 2006, varnade EBM:s ledning henne återigen. I affekt hotade en chef med att hon inte skulle få något nytt arbete inom överskådlig framtid.
– Nyligen avslöjades att Skatteverkets generaldirektör uppträtt ohederligt när han agerade ombud för sin partner i en ekonomisk tvist. Generaldirektören bedrev annan verksamhet vid sidan av tjänstemannauppdraget för staten, utan skattebetalarnas vetskap, fortsätter Gunnel Skeppholm.
– Jag förstår medias upprördhet, men förstår inte medias underdånighet när det gäller justitieråds och hovrättsråds hemliga sidouppdrag för Stockholms handelskammare, det vill säga näringslivet.

– Svenska folket, som byggt vårt land, våra fattigpensionärer, våra medellåginkomsttagare, alla landets godhjärtade, lojala och försynta invånare, hålls oinformerade om att de domare de avlönar och aningslöst tror på har miljoninkomster från näringslivets hemliga Skiljedomstol och placerar dessa inkomster i egna aktiebolag.
– I mina ansökningar om stämning avseende grova oredligheter mot borgenärer, grova bokföringsbrott och grova skattebrott, åberopade jag som försvårande omständighet att grov ekonomisk brottslighet döljs av justitieråd i hemliga skiljedomstolen. Att justitieråd avlönas med svarta pengar. Ett brottssyndikat bestående av domare, advokater och näringsliv. 
– För detta mitt tilltag har jag bestraffats med cirka 13 lönesänkningar och blivit vägrad befordran, trots mina enastående framgångar.

Gunnel Skeppholm har samlat cirka 250 sidor offentliga handlingar, som visar att hennes påståenden är riktiga. 
– Jag har varit åklagare i 30 år och jag har gett Ekobrottsmyndigheten dess största nedtystade framgång. Det blev mitt förfärliga öde. Jag väjde inte. Jag fjäskade inte. Jag accepterade inte översitteri. Detta har kostat. Jag blev bespottad. Inte ens de damer som bekänner sig vara feminister har ställt sig bakom mig.
– Men det var jag som vann, mot myndighetsmaffian, säger Gunnel Skeppholm, som menar att vi har allvarlig korruption i Sverige.
Hon har inte gett intervjuer som åklagare av humanitära skäl. Men nu är hon arbetsbefriad med lön, har precis blivit utköpt av EBM och barnen är vuxna.
– Jag har på grund av mitt arbete som åklagare utsatts för ett justitiemord. Ett fasansfullt straff för mitt tjänsteuppdrag, att hålla landet rent från korruption. Detta borde berättas för våra fattigpensionärer och medellåginkomsttagare, avslutar Gunnel Skeppholm. 
Ekobrottsmyndigheten vill inte kommentera Gunnel Skeppholms kritik.
– Gunnel Skeppholm anställdes av åklagarmyndigheten 2009. Det är så klart beklagligt att Gunnel Skeppholm upplever sin tid på EBM på det sättet hon beskriver, förklarar Ekobrottsmyndighetens presskommunikatör Niklas Ahlgren.
– Vi delar dock inte Gunnel Skeppholms beskrivning och har en annan bild av verkligheten. I övrigt ser vi ingen anledning att kommentera detta vidare.

Måns Wigén, kanslichef på Högsta domstolen beskriver för Inblick att följande justitieråd har antecknat skiljemannauppdrag som bisyssla: Anders Eka, Ingemar Persson, Johnny Herre, Lars Edlund, Svante O Johansson, Stefan Lindskog (enstaka medling), Ann-Christine Lindeblad (skiljeförfarande rörande inlösen av minoritetsaktier) och Ella Nyström.
– I övrigt har vi inga kommentarer att lämna, betonar Måns Wigén när Inblick ber Högsta Domstolen kommentera Gunnel Skeppholms uppgifter.
Även Stockholms Handelskam-

mares skiljedomsinstitut och dess ordförande Kaj Hobér har valt att inte kommentera kritiken som Gunnel Skeppholm framför.
RUBEN AGNARSSON
ruben@inblick.se


HD-domare tjänar miljonbelopp på tvister i öststater

Stockholms_handelskammaren_2011
De största avtalsstriderna i företagsvärlden avgörs numera nästan alltid utanför de ordinarie domstolarna, som exempelvis ”Skiljedomstolen” i Stockholms Handelskammare.

 

I februari 2003 avslöjade tidningen Affärsvärlden att justitieråden i Högsta domstolen drar in miljonbelopp på hemliga extraknäck som skiljemän åt näringslivet.
Sedan 1970-talet har ”Skiljedomstolen” med anknytning till Stockholms Handelskammare haft tvister med inriktning på öststaterna.


De största avtalsstriderna i företagsvärlden avgörs numera nästan alltid utanför de ordinarie domstolarna. Istället hamnar många av konflikterna i privatdomstolar, skiljeförfaranden som både är snabbare och hemliga. Ofta är de så hemliga att utomstående inte ens får veta att det pågår någon tvist eller vilka parter som är inblandade, konstaterar tidningen och fortsätter:
Domar och domare förblir även de ofta dolda. Hemlighetsmakeriet gör att förlorande part slipper synas i tidningsrubriker och skämmas offentligt. Ett tacksamt upplägg med tanke på att omtvistade belopp kan uppgå till flera miljarder kronor.
Justitieråden Johnny Herre, Svante O Johansson, Lars Edlund och Anders Eka utför enligt Högsta domstolens hemsida skiljemannauppdrag.

Justitierådet Johan Munck tjänade år 2003 3,8 miljoner på sitt extraknäck, medan Staffan Magnusson och Bo Svensson fick nöja sig med 2,1 miljoner var.
Stockholms Handelskammare anser sig, enligt hemsidan, vara den ledande mötesplatsen för företagare, politiker och andra beslutsfattare. Handelskammarens skiljedomsverksamhet startades av Wallenbergs-sfären år 1917 och är enligt hemsidan ett av de världsledande skiljedomsinstituten.
År 2008 avgjordes 176 mål och år 2013 117 mål i i ”skiljedomstolen”.
Skiljedomsinstitutet har sedan 70-talet, enligt egen uppgift, varit inriktat på att hjälpa parter från östblocket att lösa tvister. Inblandade parter underkastas en sekretessförbindelse. Ingen känslig information blir offentlig. 
– Hemlighetsmakeriet  utnyttjades av de misstänkta i mitt skalbolagsbrottmål, menar Gunnel Skeppholm.
– Brott skall emellertid utredas och hanteras av staten. Brott som skadar staten och svenska skattebetalare skall inte kunna gömmas undan i Stockholms Handelskammares ”Skiljedomstol” med hjälp av justitieråd.

– Jag påstår att ingen åklagare idag, med självbevarelsedrift, medveten om de repressalier jag utsatts för,  skulle ens tänka tanken att ge sig på Stockholms Handelskammares skiljedomsverksamhet, för att leta efter bevis om brott. Detta är elakartad korruption, liknande livet i mc-gäng, slår Gunnel Skeppholm fast.
– Sockholms Handelskammares skiljeverksamhet är synnerligen lukrativ och attraktiv, såväl för handelskammaren som för skiljemännen, och populär internationellt eftersom i Sverige  tillåts till och med  justitieråd ha bisysslor som skiljemän, med miljoninkomster utöver justitierådslönen.
– Extrainkomster läggs i justitierådens aktiebolag. Allt är hemligt och mycket, mycket svårt att kontrollera för skattebetalare och åklagare.
Gunnel Skeppholm hänvisar till en dom i Högsta domstolen i november 2007 där en arbetstagare i en tvist på ett stort internationellt svenskt bolag lyckades visa att ett före detta justitieråd som anlitades i Stockholms Handelskammares ”Skiljedomstol” var jävig. ”Skiljedomstolen” dömde till förmån för arbetsgivaren, samtidigt som justitierådet var konsult åt  bolagets advokatfirma.

– Ett mycket otäckt resultat med tanke på den svages möjlighet att försvara sig mot makten, säger Gunnel Skeppholm, som hänvisar till lagen om skiljeförfarande, som säger att ”var och en som råder över sig själv och sin egendom, kan vara skiljeman”.
– Statsanställda domares medverkan är således inte nödvändig, men utgör givetvis en avsevärd lockelse, vilket Handelskammaren kan dra nytta av, menar Gunnel Skeppholm.
– Vilka regler finns för statsanställa domare, när de känner behov av att i hemlighet betjäna näringslivet, bakom ryggen på oss alla andra som betalar deras skattefinansierade löner? Och i vilken utsträckning är justitierådens bisysslor i överensstämmelse med regeringsformen? undrar hon.
Lagen om offentlig anställning menar att förtroendeskadlig verksamhet är när en tjänsteman  bedriver egen näringsverksamhet: ”Särskild försiktighet skall iakttas beträffande bisysslor som kan påverka allmänhetens förtroende för tjänstemannen, i synnerhet om tjänstemannens myndighet har maktutövande eller rättsvårdande uppgifter.

Gunnel Skeppholm hänvisar till rättegångsbalken som säger ”att domaren försäkrar på heder och samvete (… ) aldrig orätt främja (…) för vänskap (…) eller annan orsak vad sken det må vara”. 
– Domare som uppsåtligen medverkar till att föra skattebetalarna bakom ljuset och mot betalning döljer brott i  ”Skiljedomstolen”, bryter således mot domareden i rättegångsbalken, konstaterar hon och hänvisar även till Förvaltningslagen.
En mycket stor del av ”Skiljedomstolens" avgöranden rör tvister i andra länder. Gunnel Skeppholm frågar sig om det rör tvister med kriminella inslag. 
– Är östblocksavgörandena politiska? Har utrikesministrarna under åren underrättats, i enlighet med regeringsformen? Har justitieråden avgjort tvister som rör inre angelägenheter för länder i östblocket? säger hon och berättar att hon på ryske åklagarens begäran år 2006  tog fram ett avgörande i ”Skiljedomstolen” rörande misstänkt förskingring i Aeroflot.
– Det torde vara allmänt känt att Aeroflot plundrats på kapital.
RUBEN AGNARSSON
 
eBlick
Internutredande_polischef_inledde_relation_med_anmalare (2)
jul 20, 2017
Polischefen, som samordnade alla anmälningar mot poliser, men som blev omplacerad på grund av opassande sexmejl, inledde en relation med en av de kvinnor vars anmälan han hanterade. Nu anklagar polischefen och kvinnan varandra för hot, men det är endast kvinnan – som också är polis – som åtalas. Rikspolischefen har blixtinkallats för att yttra sig. Han menar att den kvinnliga polisen ”kommer att skiljas från sin anställning om hon döms för olaga förföljelse”.
eBlick
jul 20, 2017
Kristdemokraterna måste bli mycket tuffare i sin kommunikation, menar Lars Adakt-usson. – Vi har en hemläxa att göra här. Det finns en benägenhet hos kristdemokrater att vara försiktiga, att inte ställa till bråk. Men i den politiska debatten behövs konfliktytor, säger han till Aftonbladets Lena Mellin och förklarar varför han inte kommer att gå i Pride-tåget.
eBlick
jul 06, 2017
I måndags under Almedalsveckan, sammanförde Inblick försvarsutskottets ordförande Allan Widman (L) med Stig Henriksson, försvarspolitisk talesperson för Vänsterpartiet. Inför ett välbesökt seminarium på Elida förklarade försvarsutskottets ordförande att omvärldsläget just nu är mer spänt och mer allvarligt än vad de flesta kanske inser.
eBlick
jul 06, 2017
– Jag saknar ord. Det är så svårt att beskriva den förnedring som jag och min familj har blivit utsatt för. Jag kräver en ursäkt av Lekia och att kvinnan som kränkte oss ska bli av med jobbet, säger Mertsi Lindeman till Inblick.
eBlick
jun 29, 2017
Inblick har tagit del av de dagboksanteckningar som UD:s folkrättssakkunnige Bo J Theutenbergs förde dagarna efter att statsminister Olof Palme mördades. Inblick publicerar i detta nummer dessa sensationella dagboksanteckningar, som ger en unik insyn i det storbråk som pågick på departementet strax innan statsministermordet.
eBlick
jun 29, 2017
– Den politiska kartan håller på att ritas om, med nya partier som ökar opinionsmässigt medan andra partier backar. Det är något som vi får förhålla oss till och jobba framåt, säger Ingrid Cassel, moderat oppositionsråd i Norrköping, som en kommentar till partiets senaste Sifo-siffror.
eBlick
jun 27, 2017
Alexander Christiansson är toppkandidat för Sverigedemokraterna till Göteborgs stift inför höstens kyrkoval och nummer två på listan i stiftet till kyrkomötet i Uppsala. Han kommer även kandidera till riksdagsvalet 2018.
eBlick
jun 22, 2017
Boken ”Dagbok från UD, volym 3” beskriver unika samtal mellan centrala personer i svensk statsförvaltning som blottlägger KGB-infiltrationen i Sverige och belyser tydliga mordmotiv för Palme-mordet 1986. Som förhandlare med Sovjet om gränsdragningar utanför Gotland jämför UD:s folkrättssakkunnige i boken sina uppgifter med Säpos före detta operative chef och en centralt placerad IB-man.
eBlick
jun 22, 2017
Han var Olof Palmes chefsförhandlare mot Sovjetunionen om gränsdragningar utanför Gotland och skulle ha följt med Olof Palme till Moskva den 7-11 april 1986. Men professor och folkrättsexperten Bo J Theutenbergs uppdrag undergrävdes av Pierre Schori, som förhandlade på egen hand med KGB och reste ensam till Moskva strax före Palme-mordet.
eBlick
jun 15, 2017
Den ständiga jakten på de allra senaste trenderna är en tidskrävande och intensiv aktivitet bland unga konsumenter som vill hänga med i de snabba modeväxlingarna – fast-fashion. – Många ser sig själva som kreativa och skapande människor och det får de utlopp för i sin ständiga jakt på den rätta outfiten, säger Emma Samsioe som i veckan disputerade med en ny avhandling om konsumentstrategier.
eBlick
jun 09, 2017
Efter att ha dömts för terrorbrott på 1970-talet för sina planer på att kidnappa justitieminister Anna-Greta Leijon, tillhör flera av de terrordömda i dag den svenska samhällseliten. Få av dem vill prata om sina planer på att genomföra det som kunde ha blivit ett av Sveriges mest spektakulära terrordåd.