Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Var sjätte elev mobbas i skolan

Eva Ruderstam | 27 apr , 2017
Var femte 15-åring mår dåligt i skolan. Det visar en ny Pisa-rapport som publicerades i förra veckan. – Alla elever har rätt att må bra och känna sig trygga. Skolorna behöver arbeta mer systematiskt med trygghet, studiero och inkludering, säger Hugo Wester, undervisningsråd på Skolverket.

var_sjatte_elev_mobbas_i_skolan
Pisa-proven handlar inte bara om kunskapsnivåer. I samband med det senaste kunskapsprovet fick 15-åringarna som deltog även svara på enkätfrågor om sin skolsituation. Bland annat fick de svara på om de hade lätt att få vänner, om de kände sig ensamma eller kände sig som en outsider.

– 70-80 procent av de svenska eleverna upplever tillhörighet i skolan och 20-30 procent känner sig utanför. Det är en tydlig signal att skolorna behöver förbättra skolklimatet, säger Eva Lundgren, ansvarig för Pisa i Sverige.

Var femte elev ensam

Den nya rapporten visar att omkring var femte 15-åring känner sig ensam, och lika många uppger att de känner sig konstiga och missanpassade i skolan. Var sjätte svensk 15-åring har utsatts för mobbning i skolan. Bara två av tre elever känner sig hemma i skolan.

Sverige är ett av de länder där elevernas upplevelse av tillhörighet i skolan minskat mest sedan 2003 då dessa frågor undersöktes för första gången. Den största försämringen skedde mellan 2012 och 2015.

– Mönstret är detsamma i Sverige och i de andra OECD-länderna, men försämringen är större i Sverige än i OECD i genomsnitt, säger Eva Lundgren.

Siffrorna visar att det är vanligare att flickor inte känner tillhörighet i skolan. Det finns också skillnader mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund och mellan elever med utländsk kontra inhemsk bakgrund. Av de elever som är socioekonomiskt mest gynnade säger 26 procent att de inte känner sig hemma i skolan, jämfört med 35 procent av de minst socioekonomiskt gynnade eleverna.

30 procent av utrikesfödda elever med utrikesfödda föräldrar svarar att de känner sig som en outsider i skolan, jämfört med 20 procent av eleverna med minst en inrikesfödd förälder.

 

Mobbning vanligt

Pisa-undersökningen visar att ungefär var sjätte svensk elev (nästan 18 procent) utsatts för någon form av mobbning minst några gånger i månaden. Där ligger Sverige på en genomsnittlig OECD-nivå. Eftersom det var första gången som frågan fanns med i Pisa-undersökningen kan man inte göra någon jämförelse med tidigare år.

Både i Sverige och i andra OECD-länder är det vanligare att socioekonomiskt svaga elever och lågpresterande elever utsätts för mobbning. Mobbning är också vanligare på skolor där det finns många socioekonomiskt missgynnade elever eller där studieron är sämre.

I OECD är mobbning vanligare bland pojkar än bland flickor, men i Sverige finns ingen sådan skillnad. Däremot ser mobbningen lite annorlunda ut. Flickor uppger oftare att de blir utfrysta av andra elever med flit, medan pojkar oftare rapporterar att andra elever slagit eller knuffat dem.

Elever som utsätts för mobbning känner sig oftare som en outsider i skolan. De skolkar oftare och presterar sämre i både naturvetenskap, läsförståelse och matematik.

Hugo Wester, undervisningsråd på Skolverket, har granskat siffrorna från Pisa noga. Han ser ett samband mellan välmående i skolan och bra kunskapsresultat.

– Alla elever har rätt att må bra och känna sig trygga. Vi ser ett tydligt samband i Pisa att elever som mår bra i skolan når högre resultat på Pisa-provet. Skolorna behöver arbeta mer systematiskt med trygghet, studiero och inkludering. Vi kan ge mycket stöd i det arbetet, säger han.

EVA RUDERSTAM

Sveriges mest segregerade skolor

350 skolor runt om i landet är mycket segregerade. Det visar en granskning som tidningen Dagens Samhälle har gjort.

I Göteborg finns det 36 skolor där minst 75 procent av eleverna har utländsk bakgrund och sex skolor där högst fem procent av eleverna har utländsk bakgrund.

 

Var fjärde elev i den svenska grundskolan har utländsk bakgrund. Antingen är den själv född i ett annat land, eller så har den föräldrar som är födda utomlands. Om man tittar på landets skolor blir segregationen tydlig. Elever med samma socioekonomiska bakgrund hamnar ofta på samma skolor.

Dagens Samhälle har granskat 3 600 svenska skolor. Övriga 1 200 skolor har inte lämnat uppgifter till Skolverket om andelen elever med utländsk bakgrund. Granskningen visar att det finns 186 grundskolor där minst 75 procent av eleverna har utländsk bakgrund. Samtidigt finns det 161 grundskolor där minst 95 procent av eleverna är födda i Sverige eller har minst en förälder som är född i Sverige.

I 18 svenska kommuner finns det skolor i båda kategorierna. Värst är det i Göteborg, som har 36 skolor där minst 75 procent av eleverna har utländsk bakgrund och sex skolor där högst fem procent av eleverna har utländsk bakgrund.

Reportaget i Dagens Samhälle lyfter bland annat fram Linköping som har sex skolor med minst 75 procent elever med utländsk bakgrund och sju skolor med högst fem procent elever med utländsk bakgrund.

– Linköping är en djupt segregerad kommun och det är ett stort problem, säger Jakob Björneke, socialdemokratiskt kommunalråd och ordförande i barn- och ungdomsnämnden, till tidningen.

EVA RUDERSTAM

Skolkommissionens slutbetänkande:

Aktivt skolval för alla elever


I torsdags presenterade Skolkommissionen sitt slutbetänkande Samling för skolan. Obligatoriskt skolval och lottning till populära skolor var några av förslagen, men utredarna föreslog också mer statligt stöd till skolor med behov.

 

Skolkommissionen inledde sitt arbete för två år sedan, med tre huvuduppdrag: att förbättra kunskapsresultaten, förbättra kvaliteten i undervisningen och förbättra likvärdigheten. Utredningen har pågått i två år och betänkandet är på hela 450 sidor.

– Det här är en riktigt stor dag för svensk skola. Det här är det mest genomgripande reformförslaget för svensk skola på decennier, sade utbildningsminister Gustav Fridolin under presskonferensen.

Förväntningarna var stora, men förslaget möttes av både ris och ros. Både politiker och skolföreträdare berömde förslaget om ett aktivt skolval, att alla elever aktivt ska få välja skola.

Däremot kom det hård kritik mot förslaget att använda lottning som ett sätt att välja vilka elever som ska få komma in på populära skolor.

Utredningen lyfte också fram att lärare bör få bättre möjlighet till kompetensutbildning. En annan nyhet är att mer statligt stöd ska gå till skolor med stora behov.

– Det handlar om att fördela ojämnt med kompensatorisk resursstyrning. Att ge mer pengar till de som har mer behov, förklarar kommissionens ordförande Jan-Eric Gustavsson.

Kommissionens förslag ska nu skickas ut på en bred remiss innan några politiska beslut fattas. Regeringen hoppas att politiker från många partier kan enas om en samlad skolpolitik.

– Barn är väldigt dåliga krockkuddar i ekonomiska kriser. Kostnaderna för att skära i skolan blir etter större senare när elever lämnar skolan utan kunskaper man behöver för livet, sade utbildningsminister Gustav Fridolin och tillade:

– Skolan behöver kunna komma överens brett politiskt, så att elever och lärare ska kunna ägna sig åt att lära och att lära ut.

EVA RUDERSTAM

 
eBlick
Demker_ifragasatter_KDs_mojlighet_att_komma_in_i_Riksdagen
feb 15, 2018
I Svenska Dagbladet (SvD) i helgen ifrågasatte Maria Demker Kristdemokraternas (KD) möjlighet att komma in i riksdagen. Demker har varit med i Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, samt sitter med i vänsterinfluerade Arena Idés vetenskapliga råd. – Vi kom fram till att vi inte behöver redovisa hennes politiska bakgrund i det här fallet, säger SvD:s reporter Annakaisa Suni.
eBlick
feb 15, 2018
Omkring 70 000 personer råkar ut för så kallad adresskapning varje år. Adresskapning innebär att en främmande person, i de flesta fall en kriminellt belastad person, mantalsskriver sig på din adress – utan att du kan göra något åt det. – När jag ringde till Skatteverket för att fråga om hjälp så fick jag veta att de behövde minst ett halvår innan de kunde hjälpa mig. Jag var förtvivlad och grät i telefonen, men de brydde sig inte om mina tårar utan hänvisade bara till att utredningar av det här slaget inte var prioriterade och att det skulle ta minst sex månader, berättar Elin för Inblick.
eBlick
feb 08, 2018
Kristdemokraterna (Kd) osynliggörs i medier och ligger på rekordlåga opinionssiffror, men partiet har historiskt sett fått högre andel väljare i riksdagsvalet än vad opinionsmätningarna inför valet antyder.
eBlick
feb 08, 2018
Programledaren och tv-profilen Martin Timell tvingades i höstas under mycket uppmärksammade former att lämna alla sina uppdrag på TV4 efter att det i samband med MeToo-uppropet blev känt att det riktats anklagelser om sexuella trakasserier mot honom. Nu slår Timell tillbaka genom att anmäla TV4, SVT och SR till Granskningsnämnden för att dessa namngivit honom och därmed orsakat honom och hans familj publicistisk skada.
eBlick
feb 01, 2018
Ingvar Kamprad har lämnat oss. Vi som bor i Älmhult sörjer denne man som har betytt så oerhört mycket för hela bygden. Vi tänker särskilt mycket på hans familj och den sorg de nu går igenom.
eBlick
feb 01, 2018
Hennes mamma var sprutnarkoman som gick på heroin, hennes biologiska pappa var oförmögen att ta hand om sin dotter och mammans pojkvän hotade den endast treåriga styvdottern till livet. Läs den gripande historien om Josefin, 21, som trots en lång, mörk tunnel av institutionsvistelser, rymningar och tvångsplaceringar i dag har fått ordning på sitt liv.
eBlick
jan 25, 2018
I november 2002 vann hon en av Sveriges största ekobrottframgångar när Svea Hovrätt slog fast att ett antal kändisadvokater hade plundrat ett antal skalbolag, vilket resulterat i att drygt 120 miljoner skattekronor saknades. Gunnel Skeppholm har sedan i våras förgäves försökt att få klarhet i om staten verkligen fick de pengar som stulits från skalbolagen och som skulle täcka skatteskulden på 120 miljoner kronor.
eBlick
jan 25, 2018
I dag, torsdag, frågar Konstitutionsutskottet (KU) ut Säpo om it-läckan i Transportstyrelsen. I centrum står Tuve Skånberg, som i somras begärde att KU skulle kallas in från sin ledighet för att börja jobba med frågan redan i augusti. Inblick träffade riksdagsledamoten som varje morgon och kväll ber att han med sitt exempel ska få gestalta ett liv i Jesu efterföljd.
eBlick
jan 18, 2018
Den lilla nazistiska organisationen Nordiska motståndsrörelsen försöker sprida sin hatpropaganda på olika sätt. Under hösten spred rörelsens medlemmar en halv miljon flygblad där man med namn och bild hängde ut fyra så kallade ”parasiter” som man anser styr våra liv. Alla fyra är personer med koppling till den internationella finansmarknaden. Men det finns fler, enligt organisationen. – Även i Sverige, säger Martin Saxlind, redaktör för rörelsens medlemstidning Nordfront.
eBlick
jan 18, 2018
I början av 1980-talet använde Sverige omkring tre procent av BNP för att upprätthålla vårt lands militära försvar. I dag är endast en tredjedel kvar av Sveriges försvarsbudget. I veckan samlades Sveriges försvarspolitiker i Sälen för att diskutera hur vi så snabbt som möjligt kan återfå vårt lands försvarsförmåga. Frågan blir då: Hur hamnade vi egentligen där vi är idag?
eBlick
jan 11, 2018
USA hotar med att dra in stödet till UNRWA, FN:s flyktingorgan för palestinska flyktingar. UNRWA understödjer i dag fyra generationer flyktingar i Syrien, Libanon, Jordanien, Västbanken och Gaza och fungerar i praktiken – tillsammans med terrororganisationen Hamas – som regering på Gazaremsan.