Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Var sjätte elev mobbas i skolan

Eva Ruderstam | 27 apr , 2017
Var femte 15-åring mår dåligt i skolan. Det visar en ny Pisa-rapport som publicerades i förra veckan. – Alla elever har rätt att må bra och känna sig trygga. Skolorna behöver arbeta mer systematiskt med trygghet, studiero och inkludering, säger Hugo Wester, undervisningsråd på Skolverket.

var_sjatte_elev_mobbas_i_skolan
Pisa-proven handlar inte bara om kunskapsnivåer. I samband med det senaste kunskapsprovet fick 15-åringarna som deltog även svara på enkätfrågor om sin skolsituation. Bland annat fick de svara på om de hade lätt att få vänner, om de kände sig ensamma eller kände sig som en outsider.

– 70-80 procent av de svenska eleverna upplever tillhörighet i skolan och 20-30 procent känner sig utanför. Det är en tydlig signal att skolorna behöver förbättra skolklimatet, säger Eva Lundgren, ansvarig för Pisa i Sverige.

Var femte elev ensam

Den nya rapporten visar att omkring var femte 15-åring känner sig ensam, och lika många uppger att de känner sig konstiga och missanpassade i skolan. Var sjätte svensk 15-åring har utsatts för mobbning i skolan. Bara två av tre elever känner sig hemma i skolan.

Sverige är ett av de länder där elevernas upplevelse av tillhörighet i skolan minskat mest sedan 2003 då dessa frågor undersöktes för första gången. Den största försämringen skedde mellan 2012 och 2015.

– Mönstret är detsamma i Sverige och i de andra OECD-länderna, men försämringen är större i Sverige än i OECD i genomsnitt, säger Eva Lundgren.

Siffrorna visar att det är vanligare att flickor inte känner tillhörighet i skolan. Det finns också skillnader mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund och mellan elever med utländsk kontra inhemsk bakgrund. Av de elever som är socioekonomiskt mest gynnade säger 26 procent att de inte känner sig hemma i skolan, jämfört med 35 procent av de minst socioekonomiskt gynnade eleverna.

30 procent av utrikesfödda elever med utrikesfödda föräldrar svarar att de känner sig som en outsider i skolan, jämfört med 20 procent av eleverna med minst en inrikesfödd förälder.

 

Mobbning vanligt

Pisa-undersökningen visar att ungefär var sjätte svensk elev (nästan 18 procent) utsatts för någon form av mobbning minst några gånger i månaden. Där ligger Sverige på en genomsnittlig OECD-nivå. Eftersom det var första gången som frågan fanns med i Pisa-undersökningen kan man inte göra någon jämförelse med tidigare år.

Både i Sverige och i andra OECD-länder är det vanligare att socioekonomiskt svaga elever och lågpresterande elever utsätts för mobbning. Mobbning är också vanligare på skolor där det finns många socioekonomiskt missgynnade elever eller där studieron är sämre.

I OECD är mobbning vanligare bland pojkar än bland flickor, men i Sverige finns ingen sådan skillnad. Däremot ser mobbningen lite annorlunda ut. Flickor uppger oftare att de blir utfrysta av andra elever med flit, medan pojkar oftare rapporterar att andra elever slagit eller knuffat dem.

Elever som utsätts för mobbning känner sig oftare som en outsider i skolan. De skolkar oftare och presterar sämre i både naturvetenskap, läsförståelse och matematik.

Hugo Wester, undervisningsråd på Skolverket, har granskat siffrorna från Pisa noga. Han ser ett samband mellan välmående i skolan och bra kunskapsresultat.

– Alla elever har rätt att må bra och känna sig trygga. Vi ser ett tydligt samband i Pisa att elever som mår bra i skolan når högre resultat på Pisa-provet. Skolorna behöver arbeta mer systematiskt med trygghet, studiero och inkludering. Vi kan ge mycket stöd i det arbetet, säger han.

EVA RUDERSTAM

Sveriges mest segregerade skolor

350 skolor runt om i landet är mycket segregerade. Det visar en granskning som tidningen Dagens Samhälle har gjort.

I Göteborg finns det 36 skolor där minst 75 procent av eleverna har utländsk bakgrund och sex skolor där högst fem procent av eleverna har utländsk bakgrund.

 

Var fjärde elev i den svenska grundskolan har utländsk bakgrund. Antingen är den själv född i ett annat land, eller så har den föräldrar som är födda utomlands. Om man tittar på landets skolor blir segregationen tydlig. Elever med samma socioekonomiska bakgrund hamnar ofta på samma skolor.

Dagens Samhälle har granskat 3 600 svenska skolor. Övriga 1 200 skolor har inte lämnat uppgifter till Skolverket om andelen elever med utländsk bakgrund. Granskningen visar att det finns 186 grundskolor där minst 75 procent av eleverna har utländsk bakgrund. Samtidigt finns det 161 grundskolor där minst 95 procent av eleverna är födda i Sverige eller har minst en förälder som är född i Sverige.

I 18 svenska kommuner finns det skolor i båda kategorierna. Värst är det i Göteborg, som har 36 skolor där minst 75 procent av eleverna har utländsk bakgrund och sex skolor där högst fem procent av eleverna har utländsk bakgrund.

Reportaget i Dagens Samhälle lyfter bland annat fram Linköping som har sex skolor med minst 75 procent elever med utländsk bakgrund och sju skolor med högst fem procent elever med utländsk bakgrund.

– Linköping är en djupt segregerad kommun och det är ett stort problem, säger Jakob Björneke, socialdemokratiskt kommunalråd och ordförande i barn- och ungdomsnämnden, till tidningen.

EVA RUDERSTAM

Skolkommissionens slutbetänkande:

Aktivt skolval för alla elever


I torsdags presenterade Skolkommissionen sitt slutbetänkande Samling för skolan. Obligatoriskt skolval och lottning till populära skolor var några av förslagen, men utredarna föreslog också mer statligt stöd till skolor med behov.

 

Skolkommissionen inledde sitt arbete för två år sedan, med tre huvuduppdrag: att förbättra kunskapsresultaten, förbättra kvaliteten i undervisningen och förbättra likvärdigheten. Utredningen har pågått i två år och betänkandet är på hela 450 sidor.

– Det här är en riktigt stor dag för svensk skola. Det här är det mest genomgripande reformförslaget för svensk skola på decennier, sade utbildningsminister Gustav Fridolin under presskonferensen.

Förväntningarna var stora, men förslaget möttes av både ris och ros. Både politiker och skolföreträdare berömde förslaget om ett aktivt skolval, att alla elever aktivt ska få välja skola.

Däremot kom det hård kritik mot förslaget att använda lottning som ett sätt att välja vilka elever som ska få komma in på populära skolor.

Utredningen lyfte också fram att lärare bör få bättre möjlighet till kompetensutbildning. En annan nyhet är att mer statligt stöd ska gå till skolor med stora behov.

– Det handlar om att fördela ojämnt med kompensatorisk resursstyrning. Att ge mer pengar till de som har mer behov, förklarar kommissionens ordförande Jan-Eric Gustavsson.

Kommissionens förslag ska nu skickas ut på en bred remiss innan några politiska beslut fattas. Regeringen hoppas att politiker från många partier kan enas om en samlad skolpolitik.

– Barn är väldigt dåliga krockkuddar i ekonomiska kriser. Kostnaderna för att skära i skolan blir etter större senare när elever lämnar skolan utan kunskaper man behöver för livet, sade utbildningsminister Gustav Fridolin och tillade:

– Skolan behöver kunna komma överens brett politiskt, så att elever och lärare ska kunna ägna sig åt att lära och att lära ut.

EVA RUDERSTAM

 
eBlick
IB_man_i_nya_Palme_förhör
nov 16, 2017
Han jobbade för IB och dess efterföljare fram till mitten av 1990-talet, har dykt efter Palme-vapnet och har försökt att förmedla kontakt mellan Christer Pettersson och Mårten Palme. För några veckor sedan var Donald Forsberg kallad till ett tre timmar långt förhör med Palme-gruppen.
eBlick
nov 16, 2017
Varje år genomförs 38 000 aborter i Sverige, många av dem är tonårsaborter. Molly var bara 15 år när hon blev gravid och mot sin vilja tvingades till abort. – Två starka personer högg tag i varsin arm på mig och släpade mig fram till stolen där de tvingade ner mig och höll fast mig, med våld, berättar Molly.
eBlick
nov 15, 2017
I förra veckan tog Nuri Kino, inför libanesiska statsråd, arméofficerare, celebriteter och finanstoppar, emot ett pris av Syriac League, vars ordförande Habib Afram är rådgivare åt president Michel Aoun. I en exklusiv artikel för Inblick beskriver Nuri Kino sina intryck från resan i Mellanöstern.
eBlick
nov 09, 2017
Hon blev republikan på sin första SSU-kurs och blev ordförande för Republikanska föreningen efter att ha tackat nej till att äta middag med kungen. Riksdagsledamoten Yasmine Larsson (S) tror att en majoritet av Sveriges befolkning är för monarki på grund av sin okunnighet.
eBlick
nov 02, 2017
Den 10 oktober inföll "Världsdagen för psykisk ohälsa" och 46 procent av sjukskrivningarna i Sverige är av psykisk art. – Man kan skylla på arbetsgivaren, men det är bara du själv som kan förändra situationen. Att våga ge dig ut och flyga, säger företagssköterska Lennart Pettersson, till Inblick. – Ibland kraschlandar vi. Det gör lite ont, men det gäller att ta sig upp och göra så att själen mår bra, fortsätter Lennart som själv kraschlandade för några år sedan.
eBlick
okt 26, 2017
Nästa vecka är det 100 år sedan Balfourdeklarationen offentliggjordes, vilken gav brittiskt stöd för att bilda ett ”nationellt hem för det judiska folket” i det dåvarande Palestina. Området har sedan dess delats upp i omgångar, år 1922 fick Jordanien 78 procent av området och år 1948 delade FN upp de återstående 22 procenten mellan Israel och araberna i området.
eBlick
okt 26, 2017
Han har precis träffat kung Carl Gustaf och under en högtidlig ceremoni lämnat över sitt kreditivbrev till den svenske statschefen, som därmed gett Ilan Ben-Dov formell rätt att verka i Sverige. Inblick har tagit pulsen på Israels nye ambassadör i Sverige och bad honom samtidigt kommentera nästa veckas stora 100-årsjubiléum, till minne av Balfourdeklarationen.
eBlick
okt 19, 2017
”Schori påverkade mordutredningen”, sade Olof Frånstedt i det samtal med Bo Theutenberg och Svante Winqvist som refereras i boken ”Dagbok från UD, volym 3”. Men Pierre Schori var inte ensam om att försöka påverka utredningen efter mordet på Olof Palme i den krets kring Palme som hade intima KGB-kontakter.
eBlick
okt 19, 2017
Officiellt ägnade sig Birger Elmér åt att spionera på kommunister som misstänktes för samröre med Sovjet under kalla kriget. I praktiken var han själv kommunist när han värvades till försvaret och pekas nu ut som KGB-man.
eBlick
okt 12, 2017
Som de flesta butiker i Sverige har Anemonen i Älmhult följt den nya lagen och satt upp information om att använda färre plastpåsar. Det har blivit ett samtalsämne i butiken. – Det är egentligen vår generation som varit sämst och vi har fått börja tänka om, säger Marlén Lange som driver blomsteraffären.
eBlick
okt 12, 2017
Chefsåklagare Krister Petersson har begärt uppgifter från Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) angående mordet på Olof Palme. På senare år har tanken på att en utländsk underrättelsetjänst låg bakom Palmemordet diskuterats allt oftare.