Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Var sjätte elev mobbas i skolan

Eva Ruderstam | 27 apr , 2017
Var femte 15-åring mår dåligt i skolan. Det visar en ny Pisa-rapport som publicerades i förra veckan. – Alla elever har rätt att må bra och känna sig trygga. Skolorna behöver arbeta mer systematiskt med trygghet, studiero och inkludering, säger Hugo Wester, undervisningsråd på Skolverket.

var_sjatte_elev_mobbas_i_skolan
Pisa-proven handlar inte bara om kunskapsnivåer. I samband med det senaste kunskapsprovet fick 15-åringarna som deltog även svara på enkätfrågor om sin skolsituation. Bland annat fick de svara på om de hade lätt att få vänner, om de kände sig ensamma eller kände sig som en outsider.

– 70-80 procent av de svenska eleverna upplever tillhörighet i skolan och 20-30 procent känner sig utanför. Det är en tydlig signal att skolorna behöver förbättra skolklimatet, säger Eva Lundgren, ansvarig för Pisa i Sverige.

Var femte elev ensam

Den nya rapporten visar att omkring var femte 15-åring känner sig ensam, och lika många uppger att de känner sig konstiga och missanpassade i skolan. Var sjätte svensk 15-åring har utsatts för mobbning i skolan. Bara två av tre elever känner sig hemma i skolan.

Sverige är ett av de länder där elevernas upplevelse av tillhörighet i skolan minskat mest sedan 2003 då dessa frågor undersöktes för första gången. Den största försämringen skedde mellan 2012 och 2015.

– Mönstret är detsamma i Sverige och i de andra OECD-länderna, men försämringen är större i Sverige än i OECD i genomsnitt, säger Eva Lundgren.

Siffrorna visar att det är vanligare att flickor inte känner tillhörighet i skolan. Det finns också skillnader mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund och mellan elever med utländsk kontra inhemsk bakgrund. Av de elever som är socioekonomiskt mest gynnade säger 26 procent att de inte känner sig hemma i skolan, jämfört med 35 procent av de minst socioekonomiskt gynnade eleverna.

30 procent av utrikesfödda elever med utrikesfödda föräldrar svarar att de känner sig som en outsider i skolan, jämfört med 20 procent av eleverna med minst en inrikesfödd förälder.

 

Mobbning vanligt

Pisa-undersökningen visar att ungefär var sjätte svensk elev (nästan 18 procent) utsatts för någon form av mobbning minst några gånger i månaden. Där ligger Sverige på en genomsnittlig OECD-nivå. Eftersom det var första gången som frågan fanns med i Pisa-undersökningen kan man inte göra någon jämförelse med tidigare år.

Både i Sverige och i andra OECD-länder är det vanligare att socioekonomiskt svaga elever och lågpresterande elever utsätts för mobbning. Mobbning är också vanligare på skolor där det finns många socioekonomiskt missgynnade elever eller där studieron är sämre.

I OECD är mobbning vanligare bland pojkar än bland flickor, men i Sverige finns ingen sådan skillnad. Däremot ser mobbningen lite annorlunda ut. Flickor uppger oftare att de blir utfrysta av andra elever med flit, medan pojkar oftare rapporterar att andra elever slagit eller knuffat dem.

Elever som utsätts för mobbning känner sig oftare som en outsider i skolan. De skolkar oftare och presterar sämre i både naturvetenskap, läsförståelse och matematik.

Hugo Wester, undervisningsråd på Skolverket, har granskat siffrorna från Pisa noga. Han ser ett samband mellan välmående i skolan och bra kunskapsresultat.

– Alla elever har rätt att må bra och känna sig trygga. Vi ser ett tydligt samband i Pisa att elever som mår bra i skolan når högre resultat på Pisa-provet. Skolorna behöver arbeta mer systematiskt med trygghet, studiero och inkludering. Vi kan ge mycket stöd i det arbetet, säger han.

EVA RUDERSTAM

Sveriges mest segregerade skolor

350 skolor runt om i landet är mycket segregerade. Det visar en granskning som tidningen Dagens Samhälle har gjort.

I Göteborg finns det 36 skolor där minst 75 procent av eleverna har utländsk bakgrund och sex skolor där högst fem procent av eleverna har utländsk bakgrund.

 

Var fjärde elev i den svenska grundskolan har utländsk bakgrund. Antingen är den själv född i ett annat land, eller så har den föräldrar som är födda utomlands. Om man tittar på landets skolor blir segregationen tydlig. Elever med samma socioekonomiska bakgrund hamnar ofta på samma skolor.

Dagens Samhälle har granskat 3 600 svenska skolor. Övriga 1 200 skolor har inte lämnat uppgifter till Skolverket om andelen elever med utländsk bakgrund. Granskningen visar att det finns 186 grundskolor där minst 75 procent av eleverna har utländsk bakgrund. Samtidigt finns det 161 grundskolor där minst 95 procent av eleverna är födda i Sverige eller har minst en förälder som är född i Sverige.

I 18 svenska kommuner finns det skolor i båda kategorierna. Värst är det i Göteborg, som har 36 skolor där minst 75 procent av eleverna har utländsk bakgrund och sex skolor där högst fem procent av eleverna har utländsk bakgrund.

Reportaget i Dagens Samhälle lyfter bland annat fram Linköping som har sex skolor med minst 75 procent elever med utländsk bakgrund och sju skolor med högst fem procent elever med utländsk bakgrund.

– Linköping är en djupt segregerad kommun och det är ett stort problem, säger Jakob Björneke, socialdemokratiskt kommunalråd och ordförande i barn- och ungdomsnämnden, till tidningen.

EVA RUDERSTAM

Skolkommissionens slutbetänkande:

Aktivt skolval för alla elever


I torsdags presenterade Skolkommissionen sitt slutbetänkande Samling för skolan. Obligatoriskt skolval och lottning till populära skolor var några av förslagen, men utredarna föreslog också mer statligt stöd till skolor med behov.

 

Skolkommissionen inledde sitt arbete för två år sedan, med tre huvuduppdrag: att förbättra kunskapsresultaten, förbättra kvaliteten i undervisningen och förbättra likvärdigheten. Utredningen har pågått i två år och betänkandet är på hela 450 sidor.

– Det här är en riktigt stor dag för svensk skola. Det här är det mest genomgripande reformförslaget för svensk skola på decennier, sade utbildningsminister Gustav Fridolin under presskonferensen.

Förväntningarna var stora, men förslaget möttes av både ris och ros. Både politiker och skolföreträdare berömde förslaget om ett aktivt skolval, att alla elever aktivt ska få välja skola.

Däremot kom det hård kritik mot förslaget att använda lottning som ett sätt att välja vilka elever som ska få komma in på populära skolor.

Utredningen lyfte också fram att lärare bör få bättre möjlighet till kompetensutbildning. En annan nyhet är att mer statligt stöd ska gå till skolor med stora behov.

– Det handlar om att fördela ojämnt med kompensatorisk resursstyrning. Att ge mer pengar till de som har mer behov, förklarar kommissionens ordförande Jan-Eric Gustavsson.

Kommissionens förslag ska nu skickas ut på en bred remiss innan några politiska beslut fattas. Regeringen hoppas att politiker från många partier kan enas om en samlad skolpolitik.

– Barn är väldigt dåliga krockkuddar i ekonomiska kriser. Kostnaderna för att skära i skolan blir etter större senare när elever lämnar skolan utan kunskaper man behöver för livet, sade utbildningsminister Gustav Fridolin och tillade:

– Skolan behöver kunna komma överens brett politiskt, så att elever och lärare ska kunna ägna sig åt att lära och att lära ut.

EVA RUDERSTAM

 
eBlick
Inblick_pa_besok_hos_Ellinor_Grimmark_i_Norge
maj 26, 2017
– Jag har hela tiden sagt att jag vill ha ett jobb i Sverige. Men nu har vi tagit steget att flytta hela familjen hit till Norge. Våra barn börjar i norsk skola, säger Ellinor Grimmark. – Vi har köpt ett hus här. Arbetsvillkoren för en barnmorska i Norge är mycket bättre än för mina kollegor hemma i Sverige, fortsätter hon.
eBlick
maj 26, 2017
Förväntningarna var stora när USA:s president Donald Trump landade på Ben Gurion Airport i Tel Aviv i måndags klockan 12.00 svensk tid. Frågan som hängde i luften var om den amerikanske presidenten skulle fullfölja sitt vallöfte om att flytta USA:s ambassad till Jerusalem.
eBlick
maj 21, 2017
Enligt ett officiellt dokument som myndigheterna i Syrien redovisade till FN:s Säkerhetsråd reste Cecilia Uddén in i Syrien den 13 februari 2012 – samma dag som frilansjournalisten Alexander Fridback/Egor Putilov. Både‬ Cecilia Uddén och Egor Putilov förnekar att de reste tillsammans.
eBlick
maj 18, 2017
Broskolan i Örnsköldsvik har ansökt om att få utvidga sin verksamhet med en kristen gymnasieskola – den första i Norrland. När Skolinspektionen bad kommunen yttra sig, klagade S-majoriteten på negativa effekter för kommunens skolverksamhet. Men i en insändare i lokaltidningen förklarade man den egentliga orsaken: en vilja att förbjuda alla religiösa inslag i skolan.
eBlick
maj 11, 2017
I en ny rapport från Avfall Sverige och El-kretsen framkommer det att 60 procent av landets återvinningscentraler drabbas av dagliga stölder och att personal som försöker ingripa blir hotade och utsatta för våldshandlingar. – Det är första gången som vi gör den här typen av nationell kartläggning för att få veta hur stort problemet egentligen är, säger Britta Moutakis på Avfall Sverige.
eBlick
maj 11, 2017
Med Stefan Dozzi som ny generalsekreterare och Europaparlamentarikern Lars Adaktusson (KD) som nyvald ordförande siktar Vänskapsförbundet Sverige-Israel på att Sverige ska bli Europas Israelvänligaste land.
eBlick
maj 05, 2017
Hamas accepterar inte att landet Israel existerar men släpper kravet på att landet ska förintas i sina nya stadgar. Israel avfärdar utspelet som ett PR-trick.
eBlick
maj 05, 2017
I slutet av april hade familjeorganisationen Haro sin riksstämma i Luleå och diskuterade barnomsorgen i Sverige. Stämman uppmanar regeringen att omedelbart skapa ekonomiskt rimliga alternativ till förskola.
eBlick
apr 27, 2017
Var femte 15-åring mår dåligt i skolan. Det visar en ny Pisa-rapport som publicerades i förra veckan. – Alla elever har rätt att må bra och känna sig trygga. Skolorna behöver arbeta mer systematiskt med trygghet, studiero och inkludering, säger Hugo Wester, undervisningsråd på Skolverket.
eBlick
apr 27, 2017
Tre norrmän som friades i Gunnel Skeppholms brottsutredning som Inblick skrev om i förra veckan, fälldes senare i Norge och fick fängelse. Därmed är sju personer dömda för skattebrott och/eller bedrägeri.
eBlick
apr 21, 2017
Minst 1 032 personer avrättades i 23 länder under 2016, enligt en färsk rapport från Amnesty International. Antalet avrättade är en minskning med nära nog 40 procent jämfört med 2015. Flest avrättningar skedde i Kina, Iran, Saudiarabien, Irak och Pakistan. USA är för första gången sedan 2006 inte med bland de fem länder som avrättar flest människor i världen.
Senaste nytt
Senaste blogginläggen
Ruben Agnarsson | 21 maj, 2017
Diana Paduch Abrahamsson | 10 maj, 2017
Ruben Agnarsson | 04 maj, 2017
Bength Gustafson | 25 apr, 2017
Thomas Larsson | 13 apr, 2017
Ruben Agnarsson | 06 apr, 2017
Diana Paduch Abrahamsson | 06 apr, 2017
Ruben Agnarsson | 27 mar, 2017
Diana Paduch Abrahamsson | 27 mar, 2017
Bength Gustafson | 19 mar, 2017