Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Var sjätte elev mobbas i skolan

Eva Ruderstam | 27 apr , 2017
Var femte 15-åring mår dåligt i skolan. Det visar en ny Pisa-rapport som publicerades i förra veckan. – Alla elever har rätt att må bra och känna sig trygga. Skolorna behöver arbeta mer systematiskt med trygghet, studiero och inkludering, säger Hugo Wester, undervisningsråd på Skolverket.

var_sjatte_elev_mobbas_i_skolan
Pisa-proven handlar inte bara om kunskapsnivåer. I samband med det senaste kunskapsprovet fick 15-åringarna som deltog även svara på enkätfrågor om sin skolsituation. Bland annat fick de svara på om de hade lätt att få vänner, om de kände sig ensamma eller kände sig som en outsider.

– 70-80 procent av de svenska eleverna upplever tillhörighet i skolan och 20-30 procent känner sig utanför. Det är en tydlig signal att skolorna behöver förbättra skolklimatet, säger Eva Lundgren, ansvarig för Pisa i Sverige.

Var femte elev ensam

Den nya rapporten visar att omkring var femte 15-åring känner sig ensam, och lika många uppger att de känner sig konstiga och missanpassade i skolan. Var sjätte svensk 15-åring har utsatts för mobbning i skolan. Bara två av tre elever känner sig hemma i skolan.

Sverige är ett av de länder där elevernas upplevelse av tillhörighet i skolan minskat mest sedan 2003 då dessa frågor undersöktes för första gången. Den största försämringen skedde mellan 2012 och 2015.

– Mönstret är detsamma i Sverige och i de andra OECD-länderna, men försämringen är större i Sverige än i OECD i genomsnitt, säger Eva Lundgren.

Siffrorna visar att det är vanligare att flickor inte känner tillhörighet i skolan. Det finns också skillnader mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund och mellan elever med utländsk kontra inhemsk bakgrund. Av de elever som är socioekonomiskt mest gynnade säger 26 procent att de inte känner sig hemma i skolan, jämfört med 35 procent av de minst socioekonomiskt gynnade eleverna.

30 procent av utrikesfödda elever med utrikesfödda föräldrar svarar att de känner sig som en outsider i skolan, jämfört med 20 procent av eleverna med minst en inrikesfödd förälder.

 

Mobbning vanligt

Pisa-undersökningen visar att ungefär var sjätte svensk elev (nästan 18 procent) utsatts för någon form av mobbning minst några gånger i månaden. Där ligger Sverige på en genomsnittlig OECD-nivå. Eftersom det var första gången som frågan fanns med i Pisa-undersökningen kan man inte göra någon jämförelse med tidigare år.

Både i Sverige och i andra OECD-länder är det vanligare att socioekonomiskt svaga elever och lågpresterande elever utsätts för mobbning. Mobbning är också vanligare på skolor där det finns många socioekonomiskt missgynnade elever eller där studieron är sämre.

I OECD är mobbning vanligare bland pojkar än bland flickor, men i Sverige finns ingen sådan skillnad. Däremot ser mobbningen lite annorlunda ut. Flickor uppger oftare att de blir utfrysta av andra elever med flit, medan pojkar oftare rapporterar att andra elever slagit eller knuffat dem.

Elever som utsätts för mobbning känner sig oftare som en outsider i skolan. De skolkar oftare och presterar sämre i både naturvetenskap, läsförståelse och matematik.

Hugo Wester, undervisningsråd på Skolverket, har granskat siffrorna från Pisa noga. Han ser ett samband mellan välmående i skolan och bra kunskapsresultat.

– Alla elever har rätt att må bra och känna sig trygga. Vi ser ett tydligt samband i Pisa att elever som mår bra i skolan når högre resultat på Pisa-provet. Skolorna behöver arbeta mer systematiskt med trygghet, studiero och inkludering. Vi kan ge mycket stöd i det arbetet, säger han.

EVA RUDERSTAM

Sveriges mest segregerade skolor

350 skolor runt om i landet är mycket segregerade. Det visar en granskning som tidningen Dagens Samhälle har gjort.

I Göteborg finns det 36 skolor där minst 75 procent av eleverna har utländsk bakgrund och sex skolor där högst fem procent av eleverna har utländsk bakgrund.

 

Var fjärde elev i den svenska grundskolan har utländsk bakgrund. Antingen är den själv född i ett annat land, eller så har den föräldrar som är födda utomlands. Om man tittar på landets skolor blir segregationen tydlig. Elever med samma socioekonomiska bakgrund hamnar ofta på samma skolor.

Dagens Samhälle har granskat 3 600 svenska skolor. Övriga 1 200 skolor har inte lämnat uppgifter till Skolverket om andelen elever med utländsk bakgrund. Granskningen visar att det finns 186 grundskolor där minst 75 procent av eleverna har utländsk bakgrund. Samtidigt finns det 161 grundskolor där minst 95 procent av eleverna är födda i Sverige eller har minst en förälder som är född i Sverige.

I 18 svenska kommuner finns det skolor i båda kategorierna. Värst är det i Göteborg, som har 36 skolor där minst 75 procent av eleverna har utländsk bakgrund och sex skolor där högst fem procent av eleverna har utländsk bakgrund.

Reportaget i Dagens Samhälle lyfter bland annat fram Linköping som har sex skolor med minst 75 procent elever med utländsk bakgrund och sju skolor med högst fem procent elever med utländsk bakgrund.

– Linköping är en djupt segregerad kommun och det är ett stort problem, säger Jakob Björneke, socialdemokratiskt kommunalråd och ordförande i barn- och ungdomsnämnden, till tidningen.

EVA RUDERSTAM

Skolkommissionens slutbetänkande:

Aktivt skolval för alla elever


I torsdags presenterade Skolkommissionen sitt slutbetänkande Samling för skolan. Obligatoriskt skolval och lottning till populära skolor var några av förslagen, men utredarna föreslog också mer statligt stöd till skolor med behov.

 

Skolkommissionen inledde sitt arbete för två år sedan, med tre huvuduppdrag: att förbättra kunskapsresultaten, förbättra kvaliteten i undervisningen och förbättra likvärdigheten. Utredningen har pågått i två år och betänkandet är på hela 450 sidor.

– Det här är en riktigt stor dag för svensk skola. Det här är det mest genomgripande reformförslaget för svensk skola på decennier, sade utbildningsminister Gustav Fridolin under presskonferensen.

Förväntningarna var stora, men förslaget möttes av både ris och ros. Både politiker och skolföreträdare berömde förslaget om ett aktivt skolval, att alla elever aktivt ska få välja skola.

Däremot kom det hård kritik mot förslaget att använda lottning som ett sätt att välja vilka elever som ska få komma in på populära skolor.

Utredningen lyfte också fram att lärare bör få bättre möjlighet till kompetensutbildning. En annan nyhet är att mer statligt stöd ska gå till skolor med stora behov.

– Det handlar om att fördela ojämnt med kompensatorisk resursstyrning. Att ge mer pengar till de som har mer behov, förklarar kommissionens ordförande Jan-Eric Gustavsson.

Kommissionens förslag ska nu skickas ut på en bred remiss innan några politiska beslut fattas. Regeringen hoppas att politiker från många partier kan enas om en samlad skolpolitik.

– Barn är väldigt dåliga krockkuddar i ekonomiska kriser. Kostnaderna för att skära i skolan blir etter större senare när elever lämnar skolan utan kunskaper man behöver för livet, sade utbildningsminister Gustav Fridolin och tillade:

– Skolan behöver kunna komma överens brett politiskt, så att elever och lärare ska kunna ägna sig åt att lära och att lära ut.

EVA RUDERSTAM

 
eBlick
Internutredande_polischef_inledde_relation_med_anmalare (2)
jul 20, 2017
Polischefen, som samordnade alla anmälningar mot poliser, men som blev omplacerad på grund av opassande sexmejl, inledde en relation med en av de kvinnor vars anmälan han hanterade. Nu anklagar polischefen och kvinnan varandra för hot, men det är endast kvinnan – som också är polis – som åtalas. Rikspolischefen har blixtinkallats för att yttra sig. Han menar att den kvinnliga polisen ”kommer att skiljas från sin anställning om hon döms för olaga förföljelse”.
eBlick
jul 20, 2017
Kristdemokraterna måste bli mycket tuffare i sin kommunikation, menar Lars Adakt-usson. – Vi har en hemläxa att göra här. Det finns en benägenhet hos kristdemokrater att vara försiktiga, att inte ställa till bråk. Men i den politiska debatten behövs konfliktytor, säger han till Aftonbladets Lena Mellin och förklarar varför han inte kommer att gå i Pride-tåget.
eBlick
jul 06, 2017
I måndags under Almedalsveckan, sammanförde Inblick försvarsutskottets ordförande Allan Widman (L) med Stig Henriksson, försvarspolitisk talesperson för Vänsterpartiet. Inför ett välbesökt seminarium på Elida förklarade försvarsutskottets ordförande att omvärldsläget just nu är mer spänt och mer allvarligt än vad de flesta kanske inser.
eBlick
jul 06, 2017
– Jag saknar ord. Det är så svårt att beskriva den förnedring som jag och min familj har blivit utsatt för. Jag kräver en ursäkt av Lekia och att kvinnan som kränkte oss ska bli av med jobbet, säger Mertsi Lindeman till Inblick.
eBlick
jun 29, 2017
Inblick har tagit del av de dagboksanteckningar som UD:s folkrättssakkunnige Bo J Theutenbergs förde dagarna efter att statsminister Olof Palme mördades. Inblick publicerar i detta nummer dessa sensationella dagboksanteckningar, som ger en unik insyn i det storbråk som pågick på departementet strax innan statsministermordet.
eBlick
jun 29, 2017
– Den politiska kartan håller på att ritas om, med nya partier som ökar opinionsmässigt medan andra partier backar. Det är något som vi får förhålla oss till och jobba framåt, säger Ingrid Cassel, moderat oppositionsråd i Norrköping, som en kommentar till partiets senaste Sifo-siffror.
eBlick
jun 27, 2017
Alexander Christiansson är toppkandidat för Sverigedemokraterna till Göteborgs stift inför höstens kyrkoval och nummer två på listan i stiftet till kyrkomötet i Uppsala. Han kommer även kandidera till riksdagsvalet 2018.
eBlick
jun 22, 2017
Boken ”Dagbok från UD, volym 3” beskriver unika samtal mellan centrala personer i svensk statsförvaltning som blottlägger KGB-infiltrationen i Sverige och belyser tydliga mordmotiv för Palme-mordet 1986. Som förhandlare med Sovjet om gränsdragningar utanför Gotland jämför UD:s folkrättssakkunnige i boken sina uppgifter med Säpos före detta operative chef och en centralt placerad IB-man.
eBlick
jun 22, 2017
Han var Olof Palmes chefsförhandlare mot Sovjetunionen om gränsdragningar utanför Gotland och skulle ha följt med Olof Palme till Moskva den 7-11 april 1986. Men professor och folkrättsexperten Bo J Theutenbergs uppdrag undergrävdes av Pierre Schori, som förhandlade på egen hand med KGB och reste ensam till Moskva strax före Palme-mordet.
eBlick
jun 15, 2017
Den ständiga jakten på de allra senaste trenderna är en tidskrävande och intensiv aktivitet bland unga konsumenter som vill hänga med i de snabba modeväxlingarna – fast-fashion. – Många ser sig själva som kreativa och skapande människor och det får de utlopp för i sin ständiga jakt på den rätta outfiten, säger Emma Samsioe som i veckan disputerade med en ny avhandling om konsumentstrategier.
eBlick
jun 09, 2017
Efter att ha dömts för terrorbrott på 1970-talet för sina planer på att kidnappa justitieminister Anna-Greta Leijon, tillhör flera av de terrordömda i dag den svenska samhällseliten. Få av dem vill prata om sina planer på att genomföra det som kunde ha blivit ett av Sveriges mest spektakulära terrordåd.