Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Widman: "Vi har en oroande omvärldssituation"

Ruben Agnarsson | 06 jul , 2017
I måndags under Almedalsveckan, sammanförde Inblick försvarsutskottets ordförande Allan Widman (L) med Stig Henriksson, försvarspolitisk talesperson för Vänsterpartiet. Inför ett välbesökt seminarium på Elida förklarade försvarsutskottets ordförande att omvärldsläget just nu är mer spänt och mer allvarligt än vad de flesta kanske inser.
Widman_vi_har_en_oroandeomvarldssituation
– Riksdagen är ju inte den institution som direkt styr försvaret, men indirekt har vi ett ansvar och det känns ibland tungt i dessa tider, säger Allan Widman.
– Just nu har vi en väldigt oroande omvärldssituation. Jag tror att omvärldsläget är mer spänt och mer allvarligt än vad de flesta kanske inser. Det känns som om tilliten till det internationella politiska systemet har försvunnit och det gör naturligtvis att det känns extra ansvarsfullt att jobba med de här frågorna.
Han får medhåll av Stig Henriksson:
– Jag kan väl hålla med, även om jag kanske inte ser det fullt så allvarligt som en del gör det till. Däremot tycker jag att det är mer oroande när man är här i Visby, att Visby har fått en andra ringmur som består av alla gråsuggor som har placerats ut. Det är ett säkerhetshot som känns mera in på kroppen just nu.
Gotland har haft en militär närvaro i 200 år. Öns fyra förband togs bort i början av 2000-talet. Hur ser du på dessa försvarsbeslut idag, Stig Henriksson?
– Jag är oskyldig till det beslutet, så jag kan kritisera det hur mycket som helst. Det var en annan tid och en annan inriktning på försvaret, så det kunde kanske se naturligt ut att nedrusta på Gotland. Så ser ju inte verkligheten ut idag, så det är klart att det var ett felgrepp.

Vad säger du Allan Widman?

– Stig Henriksson personligen har inget ansvar för att Gotland avmilitariserades, men när P18 lades ned så hade hans parti ett samarbete med regeringen om försvars- och säkerhetspolitiken. Det var naturligtvis djupt tragiskt. Vi märker nu när vi är på väg tillbaka hur mycket tid och hur mycket pengar det krävs för att återmilitarisera Gotland, men det är helt nödvändigt.
Sverige har knutit en rad försvarsavtal med olika länder de senaste veckorna. Varför denna brådska?
– Nu skjuter vi åt alla håll och då brukar träffbilden bli ganska usel. Vi har exempelvis ett samarbete med Polen vars regeringsföreträdare uttrycker sig på ett sätt som gör att Donald Trump framstår som en ganska nyanserad person. Det är jag skeptisk till. Vi har ingen större plan och det kostar ganska mycket pengar. Det senaste är att vi går med i snabbinsatsstyrkan i Storbritannien. Det är oklart för mig på vilket sätt detta ökar Sveriges säkerhet, vilket borde vara fokus, svarar Stig Henriksson.
– Jag har inget emot de här bilaterala avtalen med allsköns länder, som regeringen nu träffar och sluter. Men man ska förstå att alla de här avtalen som förutsätts upphöra i händelse av krig, är egentligen till för att dölja den brist som Sverige har i och med att vi inte är medlemmar i Nato. I och med att de inte gäller i krig är det, precis som Stig är inne på; de genererar en del kostnader men ger inte Sverige så mycket säkerhetspolitisk nytta, menar Allan Widman.

Fem procent av Rysslands BNP går till försvarskostnader. Är Ryssland ett hot mot Europa och Sverige, Stig Henriksson?
– Kritiken mot Putin på grund av Krim och Ukraina är vi helt överens om. Framför allt är Putin främst ett säkerhetspolitiskt hot mot sina egna medborgare, med tanke på de inskränkningar som görs i demokrati och frihet. Att däremot räkna BNP och räkna Ryssland som ett stort militärt hot, det stämmer ju bara inte. Man får inte glömma bort att Rysslands BNP faktiskt bara är 2,5 gånger större än Sveriges, trots att de har 14 gånger större befolkning. Rysslands militära utgifter är bara tio procent av USA:s. Den är mindre än Storbritanniens och Frankrikes tillsammans. Detta är ingen militär jätte, även om de är en jätte i jämförelse med Sveriges försvar. Men det är en annan femma.

Statsministerns aktivitet när det gäller bilaterala avtal, kan inte det ses som ett uttryck för just den här oron?
– Definitivt, men Sverige har hållit sig undan krig i 200 år, inte i första hand på grund av vårt vassa försvar, utan på grund av den säkerhetspolitik vi har bedrivit. Nu bidrar vi till att höja, både retorik samt övnings- och rustningsspiralen. Det gynnar inte vår säkerhet. Det är klart att vi ska ha ett försvar, med det viktiga är ju de andra säkerhetspolitiska instrumenten – diplomati, förhandlingar och arbete för nedrustning. Det har vi ju tyvärr i stor utsträckning lämnat, och det är det stora och viktiga i säkerhetspolitiken, säger Stig Henriksson.

Fem procent av BNP, är Ryssland ett hot, Allan Widman?
– Ja, det är de. De utgör ett stort mått av osäkerhet i dag i den internationella politiken. Jag vill beskriva Ryssland som landet där ingenting är säkert men allting är möjligt. Det är inte bara Sverige som ska gå till val nästa år. Våren 2018 ska även Ryssland välja en ny president, samtidigt som Ryssland är utsatt för ganska stora ekonomiska påfrestningar. Dels på grund av sanktionerna från EU och västvärlden, dels på grund av historiskt låga oljepriser, svarar Allan Widman.
– I ett sådant läge händer det ofta att den politiska ledningen kommer under tryck och dessvärre vet nog ingen vad som händer om ett sådant tryck uppstår i Ryssland. Vi ser vissa tendenser till detta. Att Vladimir Putin skulle välja att agera utåt aggressivt ännu en gång, är en möjlighet som tyvärr inte går att utesluta.
– Vår neutralitet har egentligen bara fungerat när vi har tummat på den, som när vi släppte igenom Hitlers soldater eller vid baltutlämningen.

Om det blir en internationell konflikt, hur troligt är det att andra Nato-länder, exempelvis runt Medelhavet, engagerar sig för Sveriges säkerhet om vi är med i Nato? Tänker man inte på sitt eget land i första hand, Allan Widman?
– Så är det ju. Hade Sverige gått med i Nato i slutet av 1990-talet – vilket hade varit det naturliga – då hade det här varit en mycket snabb och i det närmaste formell sak. I det omvärldsläge som nu råder kommer att antal Nato-länder att ställa frågan om Sverige är en tillgång eller en belastning. Nu råkar vi vara intressanta på grund av en rent geostrategisk synpunkt. Nato har tre länder i östra delen av Östersjön som känner sig hårt utsatta. För försvaret av Baltikum så har det svenska territoriet en stor betydelse.
Stig Henriksson menar att svensk säkerhet inte bara beror på militär styrka.
– Om man ser till verkligheten och till vår historia, ser man att säkerhetspolitik handlar om så mycket mer. Om vi bidrar till att höja rustnings-, övnings- och även retoriknivån, så kommer vår säkerhet att minska. Nato sägs ha försvarsgarantier, ja, men man kan säga att om vi är med i Nato och det till all olycka skulle bli ett krig i vårt närområde är den enda säkra garantin är att vi är med dag ett, menar han.

Finns det en historisk förklaring till att Vänsterpartiet inte tycker att Ryssland är så farligt, och att ni står lite närmare Ryssland?
– Jag skulle inte alls titta på det. Putin-regimen är en högernationalistisk och farlig regim, som man naturligtvis behöver se upp med. Precis som Allan Widman säger så tror jag ett svagt Ryssland är nästan farligare än ett starkt Ryssland. Är man hotad internt och missnöjet stiger, då vill man gärna ha en yttre fiende, därför behöver vi definitivt ha ett gott försvar för Sverige. Men vi behöver ju inte bidra till att hela tiden höja insatserna och öka riskerna. Det är det vi gör just nu genom det allt snabbare och närmare "ihop-tvinningen" med Nato. Detta är ju också signaler till Ryssland, vi blir mer och mer Nato-anslutna och tillhör då fiendelägret.
Allan Widman håller med:
– Jag delar i allt väsentligt Stig Henrikssons synpunkt. En regering som hela tiden upprepar att Sverige är militärt alliansfritt men som hela tiden och på alla upptänkliga sätt samarbetar med Nato, både övningsmässigt och skarpt, får svårigheter med sin trovärdighet. Jag tror att säkerhetspolitiken fungerar så att man inte lyssnar så mycket på vad de olika länderna säger, utan man tittar på vad de gör. Precis som Stig Henriksson antyder tror jag att den svenska militära alliansfriheten, i Rysslands ögon, inte är så mycket värd.

I september byts de politiker och beslutsfattare som nu besöker Gotland ut mot militärövningen Aurora som involverar 20 000 soldater. Detta samtidigt som den stora militärövningen Zapad 2017 pågår i Ryssland. Kommentar, Stig Henriksson?
– Den här övningsspiralen illustrerar det jag säger. Övningsspiralen är i sig ett hot, det kan hända incidenter utan att någon egentligen har avsett det, när man hela tiden trappar upp insatserna. Det här är ju första gången som värdlandsavtalet – som vi är mycket kritiska till – testas i skarpt läge.
Allan Widman håller med om att det är mycket övningar just nu i Östersjöområdet.
– Det har eskalerat nu i sju, åtta års tid. Inte bara övningarna, utan även den militära närvaron har ökat. Den här sommaren kommer att bli en het sommar. Jag önskar ju att, precis som Sverige och de Nato-länder som ingår i Aurora bjuder in internationella observatörer, även Ryssland skulle bjuda in observatörer till övningen Zapad – som är många, många gånger större än den svenska försvarsmaktsövningen.
– Vad jag förstår så gör man inte det och det är oroande. Just nu, när den militära närvaron är hög och övningsverksamheten intensiv, krävs det väldigt mycket transparens.

För tio år sedan när ryska observatörer bjöds in för att inspektera svenska luftförsvaret i Mälardalen, var inte försvarsutskottet informerade, vilket skapade ett visst rabalder. Hur väl informerat är försvarsutskottet om sådana här frågor?
– Vi tror oss vara gott informerade, men det finns risk för ett mörkertal. Det här är en kärnfråga, den här transparensen, att man vet vad den andra sidan gör. Det ökar vår säkerhet, och då menar jag vår gemensamma säkerhet. Jag tycker det är tragiskt att det är på det sättet. De rapporter vi har fått är att det här är en otroligt stor övning. På detta område tycker jag vi skulle lägga ned mycket krut, om uttrycket ursäktas, säger Stig Henriksson.
– Sverige är och har historiskt varit mycket transparent och det är väl viktigt att vi fortsätter att vara det. När det gäller informationen till försvarsutskottet har jag väl samma uppfattning som Stig Henriksson; att den information vi får säkert i alla delar är korrekt. Sedan kan man fråga sig ibland vilken information vi inte får, och det kan vara nog så intressant.
RUBEN AGNARSSON
ruben@inblick.se
Denna artikel är ett utdrag från ett seminarium som Inblick ordnade under Almedalsveckan. Det kommer att sändas i sin helhet på Kanal 10 i september.
 
 
eBlick
Internutredande_polischef_inledde_relation_med_anmalare (2)
jul 20, 2017
Polischefen, som samordnade alla anmälningar mot poliser, men som blev omplacerad på grund av opassande sexmejl, inledde en relation med en av de kvinnor vars anmälan han hanterade. Nu anklagar polischefen och kvinnan varandra för hot, men det är endast kvinnan – som också är polis – som åtalas. Rikspolischefen har blixtinkallats för att yttra sig. Han menar att den kvinnliga polisen ”kommer att skiljas från sin anställning om hon döms för olaga förföljelse”.
eBlick
jul 20, 2017
Kristdemokraterna måste bli mycket tuffare i sin kommunikation, menar Lars Adakt-usson. – Vi har en hemläxa att göra här. Det finns en benägenhet hos kristdemokrater att vara försiktiga, att inte ställa till bråk. Men i den politiska debatten behövs konfliktytor, säger han till Aftonbladets Lena Mellin och förklarar varför han inte kommer att gå i Pride-tåget.
eBlick
jul 06, 2017
I måndags under Almedalsveckan, sammanförde Inblick försvarsutskottets ordförande Allan Widman (L) med Stig Henriksson, försvarspolitisk talesperson för Vänsterpartiet. Inför ett välbesökt seminarium på Elida förklarade försvarsutskottets ordförande att omvärldsläget just nu är mer spänt och mer allvarligt än vad de flesta kanske inser.
eBlick
jul 06, 2017
– Jag saknar ord. Det är så svårt att beskriva den förnedring som jag och min familj har blivit utsatt för. Jag kräver en ursäkt av Lekia och att kvinnan som kränkte oss ska bli av med jobbet, säger Mertsi Lindeman till Inblick.
eBlick
jun 29, 2017
Inblick har tagit del av de dagboksanteckningar som UD:s folkrättssakkunnige Bo J Theutenbergs förde dagarna efter att statsminister Olof Palme mördades. Inblick publicerar i detta nummer dessa sensationella dagboksanteckningar, som ger en unik insyn i det storbråk som pågick på departementet strax innan statsministermordet.
eBlick
jun 29, 2017
– Den politiska kartan håller på att ritas om, med nya partier som ökar opinionsmässigt medan andra partier backar. Det är något som vi får förhålla oss till och jobba framåt, säger Ingrid Cassel, moderat oppositionsråd i Norrköping, som en kommentar till partiets senaste Sifo-siffror.
eBlick
jun 27, 2017
Alexander Christiansson är toppkandidat för Sverigedemokraterna till Göteborgs stift inför höstens kyrkoval och nummer två på listan i stiftet till kyrkomötet i Uppsala. Han kommer även kandidera till riksdagsvalet 2018.
eBlick
jun 22, 2017
Boken ”Dagbok från UD, volym 3” beskriver unika samtal mellan centrala personer i svensk statsförvaltning som blottlägger KGB-infiltrationen i Sverige och belyser tydliga mordmotiv för Palme-mordet 1986. Som förhandlare med Sovjet om gränsdragningar utanför Gotland jämför UD:s folkrättssakkunnige i boken sina uppgifter med Säpos före detta operative chef och en centralt placerad IB-man.
eBlick
jun 22, 2017
Han var Olof Palmes chefsförhandlare mot Sovjetunionen om gränsdragningar utanför Gotland och skulle ha följt med Olof Palme till Moskva den 7-11 april 1986. Men professor och folkrättsexperten Bo J Theutenbergs uppdrag undergrävdes av Pierre Schori, som förhandlade på egen hand med KGB och reste ensam till Moskva strax före Palme-mordet.
eBlick
jun 15, 2017
Den ständiga jakten på de allra senaste trenderna är en tidskrävande och intensiv aktivitet bland unga konsumenter som vill hänga med i de snabba modeväxlingarna – fast-fashion. – Många ser sig själva som kreativa och skapande människor och det får de utlopp för i sin ständiga jakt på den rätta outfiten, säger Emma Samsioe som i veckan disputerade med en ny avhandling om konsumentstrategier.
eBlick
jun 09, 2017
Efter att ha dömts för terrorbrott på 1970-talet för sina planer på att kidnappa justitieminister Anna-Greta Leijon, tillhör flera av de terrordömda i dag den svenska samhällseliten. Få av dem vill prata om sina planer på att genomföra det som kunde ha blivit ett av Sveriges mest spektakulära terrordåd.