Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Widman: "Vi har en oroande omvärldssituation"

Ruben Agnarsson | 06 jul , 2017
I måndags under Almedalsveckan, sammanförde Inblick försvarsutskottets ordförande Allan Widman (L) med Stig Henriksson, försvarspolitisk talesperson för Vänsterpartiet. Inför ett välbesökt seminarium på Elida förklarade försvarsutskottets ordförande att omvärldsläget just nu är mer spänt och mer allvarligt än vad de flesta kanske inser.
Widman_vi_har_en_oroandeomvarldssituation
– Riksdagen är ju inte den institution som direkt styr försvaret, men indirekt har vi ett ansvar och det känns ibland tungt i dessa tider, säger Allan Widman.
– Just nu har vi en väldigt oroande omvärldssituation. Jag tror att omvärldsläget är mer spänt och mer allvarligt än vad de flesta kanske inser. Det känns som om tilliten till det internationella politiska systemet har försvunnit och det gör naturligtvis att det känns extra ansvarsfullt att jobba med de här frågorna.
Han får medhåll av Stig Henriksson:
– Jag kan väl hålla med, även om jag kanske inte ser det fullt så allvarligt som en del gör det till. Däremot tycker jag att det är mer oroande när man är här i Visby, att Visby har fått en andra ringmur som består av alla gråsuggor som har placerats ut. Det är ett säkerhetshot som känns mera in på kroppen just nu.
Gotland har haft en militär närvaro i 200 år. Öns fyra förband togs bort i början av 2000-talet. Hur ser du på dessa försvarsbeslut idag, Stig Henriksson?
– Jag är oskyldig till det beslutet, så jag kan kritisera det hur mycket som helst. Det var en annan tid och en annan inriktning på försvaret, så det kunde kanske se naturligt ut att nedrusta på Gotland. Så ser ju inte verkligheten ut idag, så det är klart att det var ett felgrepp.

Vad säger du Allan Widman?

– Stig Henriksson personligen har inget ansvar för att Gotland avmilitariserades, men när P18 lades ned så hade hans parti ett samarbete med regeringen om försvars- och säkerhetspolitiken. Det var naturligtvis djupt tragiskt. Vi märker nu när vi är på väg tillbaka hur mycket tid och hur mycket pengar det krävs för att återmilitarisera Gotland, men det är helt nödvändigt.
Sverige har knutit en rad försvarsavtal med olika länder de senaste veckorna. Varför denna brådska?
– Nu skjuter vi åt alla håll och då brukar träffbilden bli ganska usel. Vi har exempelvis ett samarbete med Polen vars regeringsföreträdare uttrycker sig på ett sätt som gör att Donald Trump framstår som en ganska nyanserad person. Det är jag skeptisk till. Vi har ingen större plan och det kostar ganska mycket pengar. Det senaste är att vi går med i snabbinsatsstyrkan i Storbritannien. Det är oklart för mig på vilket sätt detta ökar Sveriges säkerhet, vilket borde vara fokus, svarar Stig Henriksson.
– Jag har inget emot de här bilaterala avtalen med allsköns länder, som regeringen nu träffar och sluter. Men man ska förstå att alla de här avtalen som förutsätts upphöra i händelse av krig, är egentligen till för att dölja den brist som Sverige har i och med att vi inte är medlemmar i Nato. I och med att de inte gäller i krig är det, precis som Stig är inne på; de genererar en del kostnader men ger inte Sverige så mycket säkerhetspolitisk nytta, menar Allan Widman.

Fem procent av Rysslands BNP går till försvarskostnader. Är Ryssland ett hot mot Europa och Sverige, Stig Henriksson?
– Kritiken mot Putin på grund av Krim och Ukraina är vi helt överens om. Framför allt är Putin främst ett säkerhetspolitiskt hot mot sina egna medborgare, med tanke på de inskränkningar som görs i demokrati och frihet. Att däremot räkna BNP och räkna Ryssland som ett stort militärt hot, det stämmer ju bara inte. Man får inte glömma bort att Rysslands BNP faktiskt bara är 2,5 gånger större än Sveriges, trots att de har 14 gånger större befolkning. Rysslands militära utgifter är bara tio procent av USA:s. Den är mindre än Storbritanniens och Frankrikes tillsammans. Detta är ingen militär jätte, även om de är en jätte i jämförelse med Sveriges försvar. Men det är en annan femma.

Statsministerns aktivitet när det gäller bilaterala avtal, kan inte det ses som ett uttryck för just den här oron?
– Definitivt, men Sverige har hållit sig undan krig i 200 år, inte i första hand på grund av vårt vassa försvar, utan på grund av den säkerhetspolitik vi har bedrivit. Nu bidrar vi till att höja, både retorik samt övnings- och rustningsspiralen. Det gynnar inte vår säkerhet. Det är klart att vi ska ha ett försvar, med det viktiga är ju de andra säkerhetspolitiska instrumenten – diplomati, förhandlingar och arbete för nedrustning. Det har vi ju tyvärr i stor utsträckning lämnat, och det är det stora och viktiga i säkerhetspolitiken, säger Stig Henriksson.

Fem procent av BNP, är Ryssland ett hot, Allan Widman?
– Ja, det är de. De utgör ett stort mått av osäkerhet i dag i den internationella politiken. Jag vill beskriva Ryssland som landet där ingenting är säkert men allting är möjligt. Det är inte bara Sverige som ska gå till val nästa år. Våren 2018 ska även Ryssland välja en ny president, samtidigt som Ryssland är utsatt för ganska stora ekonomiska påfrestningar. Dels på grund av sanktionerna från EU och västvärlden, dels på grund av historiskt låga oljepriser, svarar Allan Widman.
– I ett sådant läge händer det ofta att den politiska ledningen kommer under tryck och dessvärre vet nog ingen vad som händer om ett sådant tryck uppstår i Ryssland. Vi ser vissa tendenser till detta. Att Vladimir Putin skulle välja att agera utåt aggressivt ännu en gång, är en möjlighet som tyvärr inte går att utesluta.
– Vår neutralitet har egentligen bara fungerat när vi har tummat på den, som när vi släppte igenom Hitlers soldater eller vid baltutlämningen.

Om det blir en internationell konflikt, hur troligt är det att andra Nato-länder, exempelvis runt Medelhavet, engagerar sig för Sveriges säkerhet om vi är med i Nato? Tänker man inte på sitt eget land i första hand, Allan Widman?
– Så är det ju. Hade Sverige gått med i Nato i slutet av 1990-talet – vilket hade varit det naturliga – då hade det här varit en mycket snabb och i det närmaste formell sak. I det omvärldsläge som nu råder kommer att antal Nato-länder att ställa frågan om Sverige är en tillgång eller en belastning. Nu råkar vi vara intressanta på grund av en rent geostrategisk synpunkt. Nato har tre länder i östra delen av Östersjön som känner sig hårt utsatta. För försvaret av Baltikum så har det svenska territoriet en stor betydelse.
Stig Henriksson menar att svensk säkerhet inte bara beror på militär styrka.
– Om man ser till verkligheten och till vår historia, ser man att säkerhetspolitik handlar om så mycket mer. Om vi bidrar till att höja rustnings-, övnings- och även retoriknivån, så kommer vår säkerhet att minska. Nato sägs ha försvarsgarantier, ja, men man kan säga att om vi är med i Nato och det till all olycka skulle bli ett krig i vårt närområde är den enda säkra garantin är att vi är med dag ett, menar han.

Finns det en historisk förklaring till att Vänsterpartiet inte tycker att Ryssland är så farligt, och att ni står lite närmare Ryssland?
– Jag skulle inte alls titta på det. Putin-regimen är en högernationalistisk och farlig regim, som man naturligtvis behöver se upp med. Precis som Allan Widman säger så tror jag ett svagt Ryssland är nästan farligare än ett starkt Ryssland. Är man hotad internt och missnöjet stiger, då vill man gärna ha en yttre fiende, därför behöver vi definitivt ha ett gott försvar för Sverige. Men vi behöver ju inte bidra till att hela tiden höja insatserna och öka riskerna. Det är det vi gör just nu genom det allt snabbare och närmare "ihop-tvinningen" med Nato. Detta är ju också signaler till Ryssland, vi blir mer och mer Nato-anslutna och tillhör då fiendelägret.
Allan Widman håller med:
– Jag delar i allt väsentligt Stig Henrikssons synpunkt. En regering som hela tiden upprepar att Sverige är militärt alliansfritt men som hela tiden och på alla upptänkliga sätt samarbetar med Nato, både övningsmässigt och skarpt, får svårigheter med sin trovärdighet. Jag tror att säkerhetspolitiken fungerar så att man inte lyssnar så mycket på vad de olika länderna säger, utan man tittar på vad de gör. Precis som Stig Henriksson antyder tror jag att den svenska militära alliansfriheten, i Rysslands ögon, inte är så mycket värd.

I september byts de politiker och beslutsfattare som nu besöker Gotland ut mot militärövningen Aurora som involverar 20 000 soldater. Detta samtidigt som den stora militärövningen Zapad 2017 pågår i Ryssland. Kommentar, Stig Henriksson?
– Den här övningsspiralen illustrerar det jag säger. Övningsspiralen är i sig ett hot, det kan hända incidenter utan att någon egentligen har avsett det, när man hela tiden trappar upp insatserna. Det här är ju första gången som värdlandsavtalet – som vi är mycket kritiska till – testas i skarpt läge.
Allan Widman håller med om att det är mycket övningar just nu i Östersjöområdet.
– Det har eskalerat nu i sju, åtta års tid. Inte bara övningarna, utan även den militära närvaron har ökat. Den här sommaren kommer att bli en het sommar. Jag önskar ju att, precis som Sverige och de Nato-länder som ingår i Aurora bjuder in internationella observatörer, även Ryssland skulle bjuda in observatörer till övningen Zapad – som är många, många gånger större än den svenska försvarsmaktsövningen.
– Vad jag förstår så gör man inte det och det är oroande. Just nu, när den militära närvaron är hög och övningsverksamheten intensiv, krävs det väldigt mycket transparens.

För tio år sedan när ryska observatörer bjöds in för att inspektera svenska luftförsvaret i Mälardalen, var inte försvarsutskottet informerade, vilket skapade ett visst rabalder. Hur väl informerat är försvarsutskottet om sådana här frågor?
– Vi tror oss vara gott informerade, men det finns risk för ett mörkertal. Det här är en kärnfråga, den här transparensen, att man vet vad den andra sidan gör. Det ökar vår säkerhet, och då menar jag vår gemensamma säkerhet. Jag tycker det är tragiskt att det är på det sättet. De rapporter vi har fått är att det här är en otroligt stor övning. På detta område tycker jag vi skulle lägga ned mycket krut, om uttrycket ursäktas, säger Stig Henriksson.
– Sverige är och har historiskt varit mycket transparent och det är väl viktigt att vi fortsätter att vara det. När det gäller informationen till försvarsutskottet har jag väl samma uppfattning som Stig Henriksson; att den information vi får säkert i alla delar är korrekt. Sedan kan man fråga sig ibland vilken information vi inte får, och det kan vara nog så intressant.
RUBEN AGNARSSON
ruben@inblick.se
Denna artikel är ett utdrag från ett seminarium som Inblick ordnade under Almedalsveckan. Det kommer att sändas i sin helhet på Kanal 10 i september.
 
 
eBlick
IB_man_i_nya_Palme_förhör
nov 16, 2017
Han jobbade för IB och dess efterföljare fram till mitten av 1990-talet, har dykt efter Palme-vapnet och har försökt att förmedla kontakt mellan Christer Pettersson och Mårten Palme. För några veckor sedan var Donald Forsberg kallad till ett tre timmar långt förhör med Palme-gruppen.
eBlick
nov 16, 2017
Varje år genomförs 38 000 aborter i Sverige, många av dem är tonårsaborter. Molly var bara 15 år när hon blev gravid och mot sin vilja tvingades till abort. – Två starka personer högg tag i varsin arm på mig och släpade mig fram till stolen där de tvingade ner mig och höll fast mig, med våld, berättar Molly.
eBlick
nov 15, 2017
I förra veckan tog Nuri Kino, inför libanesiska statsråd, arméofficerare, celebriteter och finanstoppar, emot ett pris av Syriac League, vars ordförande Habib Afram är rådgivare åt president Michel Aoun. I en exklusiv artikel för Inblick beskriver Nuri Kino sina intryck från resan i Mellanöstern.
eBlick
nov 09, 2017
Hon blev republikan på sin första SSU-kurs och blev ordförande för Republikanska föreningen efter att ha tackat nej till att äta middag med kungen. Riksdagsledamoten Yasmine Larsson (S) tror att en majoritet av Sveriges befolkning är för monarki på grund av sin okunnighet.
eBlick
nov 02, 2017
Den 10 oktober inföll "Världsdagen för psykisk ohälsa" och 46 procent av sjukskrivningarna i Sverige är av psykisk art. – Man kan skylla på arbetsgivaren, men det är bara du själv som kan förändra situationen. Att våga ge dig ut och flyga, säger företagssköterska Lennart Pettersson, till Inblick. – Ibland kraschlandar vi. Det gör lite ont, men det gäller att ta sig upp och göra så att själen mår bra, fortsätter Lennart som själv kraschlandade för några år sedan.
eBlick
okt 26, 2017
Nästa vecka är det 100 år sedan Balfourdeklarationen offentliggjordes, vilken gav brittiskt stöd för att bilda ett ”nationellt hem för det judiska folket” i det dåvarande Palestina. Området har sedan dess delats upp i omgångar, år 1922 fick Jordanien 78 procent av området och år 1948 delade FN upp de återstående 22 procenten mellan Israel och araberna i området.
eBlick
okt 26, 2017
Han har precis träffat kung Carl Gustaf och under en högtidlig ceremoni lämnat över sitt kreditivbrev till den svenske statschefen, som därmed gett Ilan Ben-Dov formell rätt att verka i Sverige. Inblick har tagit pulsen på Israels nye ambassadör i Sverige och bad honom samtidigt kommentera nästa veckas stora 100-årsjubiléum, till minne av Balfourdeklarationen.
eBlick
okt 19, 2017
”Schori påverkade mordutredningen”, sade Olof Frånstedt i det samtal med Bo Theutenberg och Svante Winqvist som refereras i boken ”Dagbok från UD, volym 3”. Men Pierre Schori var inte ensam om att försöka påverka utredningen efter mordet på Olof Palme i den krets kring Palme som hade intima KGB-kontakter.
eBlick
okt 19, 2017
Officiellt ägnade sig Birger Elmér åt att spionera på kommunister som misstänktes för samröre med Sovjet under kalla kriget. I praktiken var han själv kommunist när han värvades till försvaret och pekas nu ut som KGB-man.
eBlick
okt 12, 2017
Som de flesta butiker i Sverige har Anemonen i Älmhult följt den nya lagen och satt upp information om att använda färre plastpåsar. Det har blivit ett samtalsämne i butiken. – Det är egentligen vår generation som varit sämst och vi har fått börja tänka om, säger Marlén Lange som driver blomsteraffären.
eBlick
okt 12, 2017
Chefsåklagare Krister Petersson har begärt uppgifter från Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) angående mordet på Olof Palme. På senare år har tanken på att en utländsk underrättelsetjänst låg bakom Palmemordet diskuterats allt oftare.