Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Martin Kragh om svenska stödet till ryska revolutionen

Ruben Agnarsson | 09 nov , 2017
I tisdags var det 100 år sedan den ryska revolutionen genomfördes av Vladimir Lenin. Revolutionen finansierades av svenska banker som bistod den nya regimen i att hantera den tsarryska centralbankens betydande guldreserver – trots att ingen stat vid denna tidpunkt erkände bolsjevikernas sovjetmakt.
Martin_Kragh_om_svenska_stodet_till_ryska_revolutionenDet var den 7 november 1917 som Lenin tog makten i Ryssland genom en statskupp. 
– En rad strategiska platser, som post- och telegrafkontor, järnvägsstationer och militärgarnisoner, intogs av röda soldater och revolutionärer. På kvällen belägrade de Vinterpalatset, där Lenin utropade en alternativ regering, berättar Martin Kragh om den dramatiska dagen för 100 år sedan.
Martin Kragh, som är chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikespolitiska institutet och docent vid Uppsala Centrum för Rysslandsstudier, konstaterar att ingen kunde uppbåda resurser för att hindra Lenin.
– Under de månader som följde nationaliserades land, gruvor, olja, banker och industrier, och all form av privat egendom som kontanter, guld, aktier och obligationer förbjöds.
Lenin hade besökt Sverige några månader innan kuppen. När den ryska tsaren abdikerade i april 1917, reste den ryske revolutionären från sin exil i Schweiz genom hela Sverige med tåg för att via Finland ta sig till Petrograd.

Plomberat tåg

Lenin reste i ett plomberat tåg och kom till Sverige via en färja till Trelleborg. Svenska kommunister ordnade tågresan genom Sverige och Lenin steg av i Stockholm för att köpa en kostym på PUB. Han träffade bland annat vänsterorienterade socialdemokrater som Carl Lindhagen, Fredrik Ström och Ture Nerman och ska även ha övernattat i Jörn.
Tågresan slutade i Haparanda där Lenin åkte släde över älven till Torneå, som vid denna tid låg på rysk mark.
Även om Sverige eller svenska aktörer inte spelade en avgörande roll under de kritiska månader då revolutionen i Ryssland genomfördes, beskriver Martin Kragh hur Sverige var det första landet som aktivt började idka handel med bolsjevikerna.
– Sveriges var ett av de få länder som kunde fortsätta att handla med Tsarryssland efter första världskrigets utbrott 1914, förklarar han.
– Efter de händelser under 1917 som ledde fram till att bolsjevikerna tog makten i november 1917 fortsatte en del av dessa handelsförbindelser. Många företag fanns kvar, ibland med tusentals anställda, som Nobels oljebolag, LM Ericsson, ASEA, Nordiska kompaniet (NK) – Ryssland och Sverige var vid denna tid ekonomiskt integrerade.

Banker bistod

Martin Kragh beskriver även hur svenska banker bistod den nya regimen i att hantera den tsarryska centralbankens betydande guldreserver – trots att ingen stat vid denna tidpunkt erkände bolsjevikernas sovjetmakt. Ett exempel är den svenske bankiren Olof Aschberg, som genom sina kontakter enligt historikern Sean McMeekin tog emot cirka 500 ton konfiskerat guld under åren 1917-1921.
Svensk-Ryska Banken som bildades år 1917 startade Olof Aschberg tillsammans med den socialdemokratiske landsfadern Hjalmar Brantings barn Georg och Sonja.
Guldet smältes om i Stockholm, och fick svenska tecken där tidigare de tsarryska hade suttit för att guldet inte skulle kunna spåras.
Martin Kragh beskriver hur Aschberg senare även sålde tsarryska juveler på europeiska auktionshus och skänkte sin egen samling av ryska ikoner (som hörde till en av världens mest exklusiva) till Nationalmuseum.
– När bolsjevikerna köpte varor från svenska företag hände det att tsarguld användes som betalning, fortsätter Martin Kragh och konstaterar att Olof Aschberg drev den enda utländska koncessionsbanken i Sovjetunionen efter att det finansiella systemet hade förstatligats.

Kyrkor plundrades

Från 1922–1923 inleddes en omfattande förföljelse av kristna och tusentals präster, munkar och nunnor avrättades eller omkom i arbetsläger. Kyrkan fråntogs all egendom och många kyrkor revs eller kom att användas för andra ändamål.
Martin Kragh menar att en del av ikonerna på Nationalmuseum, säkerligen kom från några av de tusentals kyrkor som kommunisterna plundrat.
Vad som händer rent ekonomiskt när ett valutasystem upphör, är att nya betalningsmedel uppstår, förklarar han.
– Ryssland efter 1917 befann sig i eknomisk kris, med massvält och fattigdom. För att köpa mat och jordbruksprodukter fick man betala med det som fanns på marknaden. Ett alternativ till valuta kunde då vara utländsk valuta eller värdeföremål som ikoner, liksom silver och guld-objekt som flöt upp på marknaden.
– Allt behöver inte vara stöldgods, utan är helt enkelt exempel på varor som folk bytte och sålde på marknaden vid denna tidpunkt – ofta till kraftigt underpris.

Hur ser Ryssland på den ryska revolutionen idag?
– Vladimir Putin har uttalat sig kritiskt, både om den ryska revolutionen år 1917 och om Sovjetimperiets sammanbrott år 1991. Han är negativ till den här typen av våldsam statskollaps så ur det perspektivet är inte den ryska revolutionen något man vill uppmärksamma, säger Martin Kragh.
– Under sovjettiden firade man dessa jubileer men år 1987 tonades personkulten ned av Gorbatjov och år 1997 avskaffades revolutionsfirandet, efter ett beslut av Jeltsin. År 2004 ersattes helgdagen den 7 november av den 4 november, den så kallade nationella enighetsdagen som högtidlighåller borttvingandet av polska ockupationsstyrkor från Moskva 1612.
– Att Putin flyttade enhetsdagen några dagar och att den nu firas till minnet av det rysk-polska kriget för flera hundra år sedan visar att händelsen har tonats ned, avslutar Martin Kragh.
RUBEN AGNARSSON
ruben@inblick.se

Bundesarchiv_Bild_183-71043-0003,_Wladimir_Iljitsch_Lenin
Lenin besökte Sverige några månader innan kuppen i Ryssland i november 1917. I samband med sin tågresa genom hela Sverige för att ta sig till Petrograd träffade han bland annat vänsterorienterade socialdemokrater som Carl Lindhagen, Fredrik Ström och Ture Nerman. Foto: Pavel Semyonovich Zhukov

Lenin.Nerman.Lindhagen.Stockholm.
Lenin, Ture Nerman och Carl Lindhagen i Stockholm i april 1917. Foto: Axel Malmström
 
eBlick
Bild Synagoga
sep 20, 2018
En av de palestinska medborgare som kastade brandbomber mot den judiska synagogan i Göteborg i december 2017 slipper att bli utvisad, beslutade Hovrätten förra veckan. Utvisningen hävdes ”med hänsyn till Israels eventuella intresse i saken”. En vänsterpartist med ett politiskt engagemang i starkt israelkritiska rörelser på de palestinska områdena – som dömts till villkorligt fängelsestraff på 1980-talet – deltog i beslutet.
eBlick
sep 20, 2018
Filippa Gagnér Jenneteg är författare och redaktör för boken "Handbok för livskämpar" och har själv varit en av många som kämpar för att orka överleva. – Jag hade mycket ångest och panikångest speciellt i särskilt svåra situationer. Det ledde till tankar om att jag orkar inte leva. Jag såg ingen annan utväg, berättar Filippa för Inblick.
eBlick
sep 20, 2018
Den svenske forskaren vid Karolinska institutet, Ahmadreza Djalali, sitter sedan drygt två år i dödscell i Iran. Trots ett mycket stort internationellt tryck på att Djalali ska bli frikänd och släppas fri samt få återvända till sin familj i Sverige vägrar iranska myndigheter att upphäva dödsdomen mot honom. Nyligen tagna bilder på Ahmadreza Djalali visar en man som mår mycket dåligt och som förlorat mer än tjugo kilo i vikt.
eBlick
sep 13, 2018
Värderingsval, migrationsval, SD-val och KD:s mirakelval. Fyra sammanfattande ord för ett riksdagsval som inte liknar något annat, där det svenska politiska landskapet kullkastats och en etablerad partistruktur med block och inarbetade samarbetsmönster fått sig rejäla törnar.
eBlick
sep 13, 2018
Elever som är inblandade i blodiga slagsmål, hotar elever och lärare, pekar finger, säger nedsättande saker och stör lektionerna. Bilden av elever i två klasser på mellanstadiet på Navestadsskolan i Norrköping, som Skolinspektionen målar upp efter sin inspektion, är allt annan än trevlig och stillsam. Nu väntar miljonvite om skolan inte löser problemen.
eBlick
sep 13, 2018
I mitten av augusti släppte antimobbningorganisationen Friends sin årliga rapport om mobbing. Den visar att två av tre elever inte berättar om sin utsatthet för någon vuxen. – Att så många barn inte pratar med vuxna om sin utsatthet visar att vuxenvärlden misslyckats med att bygga och vårda ett förtroende som borde vara självklart, säger Per Leander, generalsekreterare på stiftelsen Friends.
eBlick
sep 06, 2018
Tre av fem ordinarie manliga ledamöter i Älmhults kommunstyrelse är med i en hemlig orden. Detsamma gäller kommunchefen och kommunens kommunikationschef. En D-uppsats i Sociologi på Umeå universitet avslöjade att den verkliga makten i Piteå inte fanns i kommunfullmäktige, utan i en hemlig orden med druider.
eBlick
sep 06, 2018
Huvudförhandlingen i rättegången mot Helsingforspolisens hantering av informationskällor inleddes förra veckan. Bland de åtalade finns flera högt uppsatta polischefer. – Jag var chockerad. Jag förstod att försummelsen av övervakning inte kunde utredas inom polisen. Därför beslöt jag att inleda en utredning, förklarar förre inrikesministern Päivi Räsänen (KD) händelseförloppet.
eBlick
sep 06, 2018
I fredags hade West Side Story premiär på Malmö Opera. Inblick var med på genrepet som ägde rum på Leonard Bernsteins 100-årsdag. – Musikalen bär på ett aktuellt tema om vad som händer när man börjar se fiender i andra människor. Det är ett stort antirasistiskt monument, berättade Magnus Fryklund som är musikaliskt ansvarig dirigent.
eBlick
aug 30, 2018
Narkotikarotelns i Finlands förra chef Jari Aarnio är redan dömd till ett långt fängelsestraff. Nu står fyra av hans polischefer inför rätta. Allt började med ett avslöjande i Finlands största tidning Helsingin Sanomat och att KD-politikern och förra inrikesministern Päivi Räsänen gjorde en polisanmälan.
eBlick
aug 30, 2018
Kristdemokraterna rusar i opinionsmätningarna och i Uppland passar partiets riksdagsledamot på att dela ut personvalsbroschyrer som pläderar för ett starkare försvar. Målgruppen i helgen var de uppemot 150 000 personer som besökte Flygets dag i Uppsala, där de – förutom Flygvapnets uppvisningar – kunde beskåda det som en gång var huvudstadens flygflottilj.