Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Martin Kragh om svenska stödet till ryska revolutionen

Ruben Agnarsson | 09 nov , 2017
I tisdags var det 100 år sedan den ryska revolutionen genomfördes av Vladimir Lenin. Revolutionen finansierades av svenska banker som bistod den nya regimen i att hantera den tsarryska centralbankens betydande guldreserver – trots att ingen stat vid denna tidpunkt erkände bolsjevikernas sovjetmakt.
Martin_Kragh_om_svenska_stodet_till_ryska_revolutionenDet var den 7 november 1917 som Lenin tog makten i Ryssland genom en statskupp. 
– En rad strategiska platser, som post- och telegrafkontor, järnvägsstationer och militärgarnisoner, intogs av röda soldater och revolutionärer. På kvällen belägrade de Vinterpalatset, där Lenin utropade en alternativ regering, berättar Martin Kragh om den dramatiska dagen för 100 år sedan.
Martin Kragh, som är chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikespolitiska institutet och docent vid Uppsala Centrum för Rysslandsstudier, konstaterar att ingen kunde uppbåda resurser för att hindra Lenin.
– Under de månader som följde nationaliserades land, gruvor, olja, banker och industrier, och all form av privat egendom som kontanter, guld, aktier och obligationer förbjöds.
Lenin hade besökt Sverige några månader innan kuppen. När den ryska tsaren abdikerade i april 1917, reste den ryske revolutionären från sin exil i Schweiz genom hela Sverige med tåg för att via Finland ta sig till Petrograd.

Plomberat tåg

Lenin reste i ett plomberat tåg och kom till Sverige via en färja till Trelleborg. Svenska kommunister ordnade tågresan genom Sverige och Lenin steg av i Stockholm för att köpa en kostym på PUB. Han träffade bland annat vänsterorienterade socialdemokrater som Carl Lindhagen, Fredrik Ström och Ture Nerman och ska även ha övernattat i Jörn.
Tågresan slutade i Haparanda där Lenin åkte släde över älven till Torneå, som vid denna tid låg på rysk mark.
Även om Sverige eller svenska aktörer inte spelade en avgörande roll under de kritiska månader då revolutionen i Ryssland genomfördes, beskriver Martin Kragh hur Sverige var det första landet som aktivt började idka handel med bolsjevikerna.
– Sveriges var ett av de få länder som kunde fortsätta att handla med Tsarryssland efter första världskrigets utbrott 1914, förklarar han.
– Efter de händelser under 1917 som ledde fram till att bolsjevikerna tog makten i november 1917 fortsatte en del av dessa handelsförbindelser. Många företag fanns kvar, ibland med tusentals anställda, som Nobels oljebolag, LM Ericsson, ASEA, Nordiska kompaniet (NK) – Ryssland och Sverige var vid denna tid ekonomiskt integrerade.

Banker bistod

Martin Kragh beskriver även hur svenska banker bistod den nya regimen i att hantera den tsarryska centralbankens betydande guldreserver – trots att ingen stat vid denna tidpunkt erkände bolsjevikernas sovjetmakt. Ett exempel är den svenske bankiren Olof Aschberg, som genom sina kontakter enligt historikern Sean McMeekin tog emot cirka 500 ton konfiskerat guld under åren 1917-1921.
Svensk-Ryska Banken som bildades år 1917 startade Olof Aschberg tillsammans med den socialdemokratiske landsfadern Hjalmar Brantings barn Georg och Sonja.
Guldet smältes om i Stockholm, och fick svenska tecken där tidigare de tsarryska hade suttit för att guldet inte skulle kunna spåras.
Martin Kragh beskriver hur Aschberg senare även sålde tsarryska juveler på europeiska auktionshus och skänkte sin egen samling av ryska ikoner (som hörde till en av världens mest exklusiva) till Nationalmuseum.
– När bolsjevikerna köpte varor från svenska företag hände det att tsarguld användes som betalning, fortsätter Martin Kragh och konstaterar att Olof Aschberg drev den enda utländska koncessionsbanken i Sovjetunionen efter att det finansiella systemet hade förstatligats.

Kyrkor plundrades

Från 1922–1923 inleddes en omfattande förföljelse av kristna och tusentals präster, munkar och nunnor avrättades eller omkom i arbetsläger. Kyrkan fråntogs all egendom och många kyrkor revs eller kom att användas för andra ändamål.
Martin Kragh menar att en del av ikonerna på Nationalmuseum, säkerligen kom från några av de tusentals kyrkor som kommunisterna plundrat.
Vad som händer rent ekonomiskt när ett valutasystem upphör, är att nya betalningsmedel uppstår, förklarar han.
– Ryssland efter 1917 befann sig i eknomisk kris, med massvält och fattigdom. För att köpa mat och jordbruksprodukter fick man betala med det som fanns på marknaden. Ett alternativ till valuta kunde då vara utländsk valuta eller värdeföremål som ikoner, liksom silver och guld-objekt som flöt upp på marknaden.
– Allt behöver inte vara stöldgods, utan är helt enkelt exempel på varor som folk bytte och sålde på marknaden vid denna tidpunkt – ofta till kraftigt underpris.

Hur ser Ryssland på den ryska revolutionen idag?
– Vladimir Putin har uttalat sig kritiskt, både om den ryska revolutionen år 1917 och om Sovjetimperiets sammanbrott år 1991. Han är negativ till den här typen av våldsam statskollaps så ur det perspektivet är inte den ryska revolutionen något man vill uppmärksamma, säger Martin Kragh.
– Under sovjettiden firade man dessa jubileer men år 1987 tonades personkulten ned av Gorbatjov och år 1997 avskaffades revolutionsfirandet, efter ett beslut av Jeltsin. År 2004 ersattes helgdagen den 7 november av den 4 november, den så kallade nationella enighetsdagen som högtidlighåller borttvingandet av polska ockupationsstyrkor från Moskva 1612.
– Att Putin flyttade enhetsdagen några dagar och att den nu firas till minnet av det rysk-polska kriget för flera hundra år sedan visar att händelsen har tonats ned, avslutar Martin Kragh.
RUBEN AGNARSSON
ruben@inblick.se

Bundesarchiv_Bild_183-71043-0003,_Wladimir_Iljitsch_Lenin
Lenin besökte Sverige några månader innan kuppen i Ryssland i november 1917. I samband med sin tågresa genom hela Sverige för att ta sig till Petrograd träffade han bland annat vänsterorienterade socialdemokrater som Carl Lindhagen, Fredrik Ström och Ture Nerman. Foto: Pavel Semyonovich Zhukov

Lenin.Nerman.Lindhagen.Stockholm.
Lenin, Ture Nerman och Carl Lindhagen i Stockholm i april 1917. Foto: Axel Malmström
 
eBlick
Demker_ifragasatter_KDs_mojlighet_att_komma_in_i_Riksdagen
feb 15, 2018
I Svenska Dagbladet (SvD) i helgen ifrågasatte Maria Demker Kristdemokraternas (KD) möjlighet att komma in i riksdagen. Demker har varit med i Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, samt sitter med i vänsterinfluerade Arena Idés vetenskapliga råd. – Vi kom fram till att vi inte behöver redovisa hennes politiska bakgrund i det här fallet, säger SvD:s reporter Annakaisa Suni.
eBlick
feb 15, 2018
Omkring 70 000 personer råkar ut för så kallad adresskapning varje år. Adresskapning innebär att en främmande person, i de flesta fall en kriminellt belastad person, mantalsskriver sig på din adress – utan att du kan göra något åt det. – När jag ringde till Skatteverket för att fråga om hjälp så fick jag veta att de behövde minst ett halvår innan de kunde hjälpa mig. Jag var förtvivlad och grät i telefonen, men de brydde sig inte om mina tårar utan hänvisade bara till att utredningar av det här slaget inte var prioriterade och att det skulle ta minst sex månader, berättar Elin för Inblick.
eBlick
feb 08, 2018
Kristdemokraterna (Kd) osynliggörs i medier och ligger på rekordlåga opinionssiffror, men partiet har historiskt sett fått högre andel väljare i riksdagsvalet än vad opinionsmätningarna inför valet antyder.
eBlick
feb 08, 2018
Programledaren och tv-profilen Martin Timell tvingades i höstas under mycket uppmärksammade former att lämna alla sina uppdrag på TV4 efter att det i samband med MeToo-uppropet blev känt att det riktats anklagelser om sexuella trakasserier mot honom. Nu slår Timell tillbaka genom att anmäla TV4, SVT och SR till Granskningsnämnden för att dessa namngivit honom och därmed orsakat honom och hans familj publicistisk skada.
eBlick
feb 01, 2018
Ingvar Kamprad har lämnat oss. Vi som bor i Älmhult sörjer denne man som har betytt så oerhört mycket för hela bygden. Vi tänker särskilt mycket på hans familj och den sorg de nu går igenom.
eBlick
feb 01, 2018
Hennes mamma var sprutnarkoman som gick på heroin, hennes biologiska pappa var oförmögen att ta hand om sin dotter och mammans pojkvän hotade den endast treåriga styvdottern till livet. Läs den gripande historien om Josefin, 21, som trots en lång, mörk tunnel av institutionsvistelser, rymningar och tvångsplaceringar i dag har fått ordning på sitt liv.
eBlick
jan 25, 2018
I november 2002 vann hon en av Sveriges största ekobrottframgångar när Svea Hovrätt slog fast att ett antal kändisadvokater hade plundrat ett antal skalbolag, vilket resulterat i att drygt 120 miljoner skattekronor saknades. Gunnel Skeppholm har sedan i våras förgäves försökt att få klarhet i om staten verkligen fick de pengar som stulits från skalbolagen och som skulle täcka skatteskulden på 120 miljoner kronor.
eBlick
jan 25, 2018
I dag, torsdag, frågar Konstitutionsutskottet (KU) ut Säpo om it-läckan i Transportstyrelsen. I centrum står Tuve Skånberg, som i somras begärde att KU skulle kallas in från sin ledighet för att börja jobba med frågan redan i augusti. Inblick träffade riksdagsledamoten som varje morgon och kväll ber att han med sitt exempel ska få gestalta ett liv i Jesu efterföljd.
eBlick
jan 18, 2018
Den lilla nazistiska organisationen Nordiska motståndsrörelsen försöker sprida sin hatpropaganda på olika sätt. Under hösten spred rörelsens medlemmar en halv miljon flygblad där man med namn och bild hängde ut fyra så kallade ”parasiter” som man anser styr våra liv. Alla fyra är personer med koppling till den internationella finansmarknaden. Men det finns fler, enligt organisationen. – Även i Sverige, säger Martin Saxlind, redaktör för rörelsens medlemstidning Nordfront.
eBlick
jan 18, 2018
I början av 1980-talet använde Sverige omkring tre procent av BNP för att upprätthålla vårt lands militära försvar. I dag är endast en tredjedel kvar av Sveriges försvarsbudget. I veckan samlades Sveriges försvarspolitiker i Sälen för att diskutera hur vi så snabbt som möjligt kan återfå vårt lands försvarsförmåga. Frågan blir då: Hur hamnade vi egentligen där vi är idag?
eBlick
jan 11, 2018
USA hotar med att dra in stödet till UNRWA, FN:s flyktingorgan för palestinska flyktingar. UNRWA understödjer i dag fyra generationer flyktingar i Syrien, Libanon, Jordanien, Västbanken och Gaza och fungerar i praktiken – tillsammans med terrororganisationen Hamas – som regering på Gazaremsan.