Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Martin Kragh om svenska stödet till ryska revolutionen

Ruben Agnarsson | 09 nov , 2017
I tisdags var det 100 år sedan den ryska revolutionen genomfördes av Vladimir Lenin. Revolutionen finansierades av svenska banker som bistod den nya regimen i att hantera den tsarryska centralbankens betydande guldreserver – trots att ingen stat vid denna tidpunkt erkände bolsjevikernas sovjetmakt.
Martin_Kragh_om_svenska_stodet_till_ryska_revolutionenDet var den 7 november 1917 som Lenin tog makten i Ryssland genom en statskupp. 
– En rad strategiska platser, som post- och telegrafkontor, järnvägsstationer och militärgarnisoner, intogs av röda soldater och revolutionärer. På kvällen belägrade de Vinterpalatset, där Lenin utropade en alternativ regering, berättar Martin Kragh om den dramatiska dagen för 100 år sedan.
Martin Kragh, som är chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikespolitiska institutet och docent vid Uppsala Centrum för Rysslandsstudier, konstaterar att ingen kunde uppbåda resurser för att hindra Lenin.
– Under de månader som följde nationaliserades land, gruvor, olja, banker och industrier, och all form av privat egendom som kontanter, guld, aktier och obligationer förbjöds.
Lenin hade besökt Sverige några månader innan kuppen. När den ryska tsaren abdikerade i april 1917, reste den ryske revolutionären från sin exil i Schweiz genom hela Sverige med tåg för att via Finland ta sig till Petrograd.

Plomberat tåg

Lenin reste i ett plomberat tåg och kom till Sverige via en färja till Trelleborg. Svenska kommunister ordnade tågresan genom Sverige och Lenin steg av i Stockholm för att köpa en kostym på PUB. Han träffade bland annat vänsterorienterade socialdemokrater som Carl Lindhagen, Fredrik Ström och Ture Nerman och ska även ha övernattat i Jörn.
Tågresan slutade i Haparanda där Lenin åkte släde över älven till Torneå, som vid denna tid låg på rysk mark.
Även om Sverige eller svenska aktörer inte spelade en avgörande roll under de kritiska månader då revolutionen i Ryssland genomfördes, beskriver Martin Kragh hur Sverige var det första landet som aktivt började idka handel med bolsjevikerna.
– Sveriges var ett av de få länder som kunde fortsätta att handla med Tsarryssland efter första världskrigets utbrott 1914, förklarar han.
– Efter de händelser under 1917 som ledde fram till att bolsjevikerna tog makten i november 1917 fortsatte en del av dessa handelsförbindelser. Många företag fanns kvar, ibland med tusentals anställda, som Nobels oljebolag, LM Ericsson, ASEA, Nordiska kompaniet (NK) – Ryssland och Sverige var vid denna tid ekonomiskt integrerade.

Banker bistod

Martin Kragh beskriver även hur svenska banker bistod den nya regimen i att hantera den tsarryska centralbankens betydande guldreserver – trots att ingen stat vid denna tidpunkt erkände bolsjevikernas sovjetmakt. Ett exempel är den svenske bankiren Olof Aschberg, som genom sina kontakter enligt historikern Sean McMeekin tog emot cirka 500 ton konfiskerat guld under åren 1917-1921.
Svensk-Ryska Banken som bildades år 1917 startade Olof Aschberg tillsammans med den socialdemokratiske landsfadern Hjalmar Brantings barn Georg och Sonja.
Guldet smältes om i Stockholm, och fick svenska tecken där tidigare de tsarryska hade suttit för att guldet inte skulle kunna spåras.
Martin Kragh beskriver hur Aschberg senare även sålde tsarryska juveler på europeiska auktionshus och skänkte sin egen samling av ryska ikoner (som hörde till en av världens mest exklusiva) till Nationalmuseum.
– När bolsjevikerna köpte varor från svenska företag hände det att tsarguld användes som betalning, fortsätter Martin Kragh och konstaterar att Olof Aschberg drev den enda utländska koncessionsbanken i Sovjetunionen efter att det finansiella systemet hade förstatligats.

Kyrkor plundrades

Från 1922–1923 inleddes en omfattande förföljelse av kristna och tusentals präster, munkar och nunnor avrättades eller omkom i arbetsläger. Kyrkan fråntogs all egendom och många kyrkor revs eller kom att användas för andra ändamål.
Martin Kragh menar att en del av ikonerna på Nationalmuseum, säkerligen kom från några av de tusentals kyrkor som kommunisterna plundrat.
Vad som händer rent ekonomiskt när ett valutasystem upphör, är att nya betalningsmedel uppstår, förklarar han.
– Ryssland efter 1917 befann sig i eknomisk kris, med massvält och fattigdom. För att köpa mat och jordbruksprodukter fick man betala med det som fanns på marknaden. Ett alternativ till valuta kunde då vara utländsk valuta eller värdeföremål som ikoner, liksom silver och guld-objekt som flöt upp på marknaden.
– Allt behöver inte vara stöldgods, utan är helt enkelt exempel på varor som folk bytte och sålde på marknaden vid denna tidpunkt – ofta till kraftigt underpris.

Hur ser Ryssland på den ryska revolutionen idag?
– Vladimir Putin har uttalat sig kritiskt, både om den ryska revolutionen år 1917 och om Sovjetimperiets sammanbrott år 1991. Han är negativ till den här typen av våldsam statskollaps så ur det perspektivet är inte den ryska revolutionen något man vill uppmärksamma, säger Martin Kragh.
– Under sovjettiden firade man dessa jubileer men år 1987 tonades personkulten ned av Gorbatjov och år 1997 avskaffades revolutionsfirandet, efter ett beslut av Jeltsin. År 2004 ersattes helgdagen den 7 november av den 4 november, den så kallade nationella enighetsdagen som högtidlighåller borttvingandet av polska ockupationsstyrkor från Moskva 1612.
– Att Putin flyttade enhetsdagen några dagar och att den nu firas till minnet av det rysk-polska kriget för flera hundra år sedan visar att händelsen har tonats ned, avslutar Martin Kragh.
RUBEN AGNARSSON
ruben@inblick.se

Bundesarchiv_Bild_183-71043-0003,_Wladimir_Iljitsch_Lenin
Lenin besökte Sverige några månader innan kuppen i Ryssland i november 1917. I samband med sin tågresa genom hela Sverige för att ta sig till Petrograd träffade han bland annat vänsterorienterade socialdemokrater som Carl Lindhagen, Fredrik Ström och Ture Nerman. Foto: Pavel Semyonovich Zhukov

Lenin.Nerman.Lindhagen.Stockholm.
Lenin, Ture Nerman och Carl Lindhagen i Stockholm i april 1917. Foto: Axel Malmström
 
eBlick
Drommen_om oberoende_blev_ett_fangelse
dec 13, 2018
Ungefär 200 000 personer lider av spelberoende i Sverige. En av dem är Adam Reuterswärd som varit spelfri i snart tre år, men tar en dag i taget. Sista återfallet höll på att kosta honom livet och kostade hans företag drygt 6.4 miljoner kronor. – Jag kom in i kraschen och ville inte leva. För första gången kände jag att jag ville ta mitt liv, berättar Adam för Inblick.
eBlick
dec 13, 2018
Att barn stannar hemma från skolan är ett växande problem. Många elever upplever att skolan saknar de resurser och den hjälp de behöver. Inblick har intervjuat specialpedagogen Lia Sjöström om situationen i skolan. – Jag har sett barn krascha så tidigt som i tredje klass, säger hon.
eBlick
dec 13, 2018
Frankrike har skakats av våldsamma kravaller. De “Gula västarna” har stormat gator och torg och utsatt polis och allmänhet för livsfara i sin strävan att stoppa den franska regeringens planer på att höja priset på drivmedel och el. – Kravallerna är mycket våldsamma och sprider sig utanför Paris. Folk har fått nog av det politiska kaoset, berättar Martin Tunström för till Inblick. – Frankrike har redan en hög kostnad för drivmedel och om man blir tvingade att sälja sina gamla dieselbilar så har många inte råd att köpa en ny, fortsätter han.
eBlick
dec 06, 2018
Antisemitiska fördomar lever i högsta välmåga i Europa, samtidigt som minnet av Förintelsen håller på att sjunka undan, visar en undersökning som tv-bolaget CNN gjort. Samtidigt som diverse negativa föreställningar om judar frodas uppgav över hälften av européerna att de aldrig umgåtts med en judisk person.
eBlick
dec 06, 2018
Torbjörn Tännsjö tror att jorden snart går under och vill därför införa världsdiktatur omgående. Kraven presenterades i Dagens Nyheter i förra veckan. – Vad händer om den globala despotin, i sin upplysthet, börjar skjuta av klimattyngande människor?, undrar Johan Hakelius som en respons på Tännsjös krav.
eBlick
dec 06, 2018
Nobels fredspris tillfaller i år gynekologen och pingstpastorn Denis Mukwege och människorättsaktivisten Nadia Murad för deras kamp att stoppa det sexualiserade våldet i väpnade konflikter. Nobelkommittén som tidigare år har fått stark kritik för vissa av sina pristagare har i år fått idel lovord. – Jag vill uttrycka min oförställda glädje. Detta har jag väntat på i åratal, säger Jack-Tommy Ardenfors.
eBlick
nov 29, 2018
För terrororganisationen Hamas är Tel Aviv en bosättning och hela den judiska staten en illegal ockupation. Trots detta framförde Sverige skarp och till stor del ensidig kritik mot Israel när FN:s säkerhetsråd i förra veckan tog upp situationen i Gaza.
eBlick
nov 29, 2018
I Sverige är kopplingar till vänsterextrema terrororganisationer inget hinder för en politisk eller akademisk karriär. I Lunds kommunfullmäktige sitter en ledamot för Vänsterpartiet som har haft nära kontakt med terrororganisationen PFLP.
eBlick
nov 29, 2018
Ivo Ivanov skriver här om ett lagförslag i Bulgarien som i praktiken kommer att tvinga de flesta frikyrkor att lägga ner sina verksamheter. Om förslaget går igenom kommer det även att drabbar katolska kyrkan och judiska synagogor. – Jag som pingstpastor, som har gått bibelskola i England samt pingströrelsens pastorsutbildning i Sverige, skulle inte kunna predika eller medverka i kyrkor i Bulgarien, skriver Ivo.
eBlick
nov 22, 2018
– Jag förutsätter att utrikesministern har mycket starka skäl för att använda skattebetalarnas pengar på det sättet och att de skälen redovisas öppet, säger Lars Adaktusson, med anledning av Inblicks avslöjande om den insamlingsresa som Margot Wallström och UD-personal gjorde till FN-konferensen i New York efter att S-regeringen blivit avsatt.
eBlick
nov 22, 2018
Oroligheterna i Israel tilltar. Förra veckan mötte Inblick Sara Rivai på plats. Hon är född och uppvuxen i Jerusalem och jobbar som guide, men är också engagerad inom politiken. – En tvåstatslösning är passé, det är dött. Vi måste tänka om på nytt, menade Sara.