Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Vatten – ingen självklarhet för alla människor

Göran Jacobson | 22 mar , 2018
Imorgon infaller Världsvattendagen, vars syfte är att lyfta fram vattenfrågorna i alla dess former. Årets tema är "Nature for water" och tar upp frågor och idéer kring hur vi kan använda naturen för att lösa vattenrelaterade problem, så kallade naturbaserade lösningar. Temat för Världsvattendagen 2018 är en uppmaning till oss alla att inte försumma våra ekosystem så att alla människor kan ha tillgång till det livsviktiga vatten vi alla är i så stort behov av.
Vatten_ingen_sjalvklar_het_for_alla_manniskor
Världsvattendagen, World Water Day, går av stapeln varje år den 22 mars med målet att lyfta fram vattenfrågorna i alla dess former. Världsvattendagen startades på initiativ av FN:s generalförsamling år 1992 och har sedan dess varje år belyst olika vattenrelaterade teman. I Sverige koordineras Världsvattendagen genom Svenska Hydrologiska Rådet (SHR) och har firats sedan år 2006.
I Sverige kommer Världsvattendagen 2018 att uppmärksammas på en mängd olika platser runtom i landet där man arrangerar seminarier med utgångspunkt i årets tema, "Nature for water".

Dricksvatten en bristvara

Tillgången på rent dricksvatten är på god väg att bli en bristvara. Du kanske inte tänker på det så ofta. Så länge det kommer vatten ur kranen när du vrider på den känns väl allt helt okej. De få tillfällen du reagerar på detta är måhända de gånger som vattnet av olika anledningar har varit avstängt eller när du har varit på semester utomlands och tvingats dricka vatten på flaska eller vatten som smakat klor.
Vårt jordklot innehåller i runda slängar 1 400 000 000 000 miljarder liter vatten, men det är bara tre procent av denna enorma vattenmassa som är drickbar. Resten är saltvatten, som inte går att dricka.
Två tredjedelar av sötvattnet är ytvatten som finns i glaciärer, sjöar och vattendrag och en tredjedel är grundvatten som bildas genom att vatten rinner ner genom jordlagren. I Sverige använder vi både ytvatten och grundvatten till vårt dricksvatten.

Akut vattenbrist

Förra sommaren drabbades stora delar av vårt land av akut vattenbrist. Detta berodde på flera år i rad av torka, vilket ledde till att grundvattentäkterna på olika håll i Sverige torkade ut. Ett flertal kommuner införde bevattningsförbud. Många permanenthushåll med egna vattenbrunnar tvingades uppleva hur dessa brunnar plötsligt sinade och inte gav något vatten längre.
I Sverige förbrukar vi i genomsnitt 140 liter vatten per person och dygn. Fördelningen av vår dagliga vattenförbrukning ser ut så här.
60 liter för personlig hygien.
30 liter för toalettspolning.
15 liter för disk.
15 liter för tvätt.
10 liter för mat och dryck.
10 liter för övriga ändamål.
I Sverige har vi vant oss vid att ha ständig och oavbruten tillgång på vatten. Det kan därför vara nyttigt att påminna sig om att för väldigt många människor i andra delar av världen är tillvaron en ständig kamp för att få det rena och drickbara vatten vi alla behöver för att kunna överleva. Det är dessa och andra vattenrelaterade frågor som kommer att lyftas fram imorgon när Världsvattendagen ska firas.
GÖRAN JACOBSON
goran@inblick.se


Expert om den hotande vattenbristen

"Man bör alltid hushålla  väl och inte slösa med vatten"

Förra året drabbades stora delar av Sverige av vattenbrist och många ställer sig nu oroligt frågan om detta är något som vi kommer att få uppleva igen. Inblick fick en intervju angående detta med professor Georgia Destouni, som är en av Sveriges mest meriterade hydrologer.

– Vi ser en ökande frekvens av återkommande extrema torrperioder och extrema våtperioder och därmed ökad risk för problem med vattenbrist såväl som med översvämningar framöver, som också kan förvärras ytterligare av kommande klimatförändringar såväl som demografiska förändringar, som befolkningsökning i städerna, säger Georgia Destouni, professor i hydrologi, hydrogeologi och vattenresurser vid Stockholms universitet, till Inblick.
Georgia Destouni har många strängar på sin lyra. Förutom att hon är en av Sveriges mest meriterade hydrologer så är hon även prefekt för institutionen för naturgeografi vid Stockholms universitet och ledamot av Vetenskapsakademin.

Förra sommaren nåddes vi i Sverige av katastrofrapporter om torrlagda vattentäkter och akut vattenbrist. Kommer detta scenario, enligt din analys, att vara ett återkommande problem även i år och framöver i vårt land?
– Ja, det finns en ökande risk för det. Våra forskningsresultat visar att åtminstone i vissa delar av Sverige, som Mälardalsregionen med Stockholm och vidare söderut, som vi har undersökt lite närmare, har tidsvariationen i vattenhalter och vattenflöden ökat under det senaste halvseklet. Detta innebär både torrperioder och våtperioder av extrem art, säger Georgia Destouni.

Just nu talas det mycket om den svåra vattenbristen i Kapstaden i Sydafrika och tillgången på dricksvatten sinar även på andra platser, exempelvis Kalifornien. För att inte tala om länder i tredje världen. Vad beror detta på?
– I Kapstaden beror den nuvarande akuta vattenbristen på att området under de tre senaste åren i följd, 2105 till 2017, fått betydligt lägre årlig nederbörd än 40-årsmedianvärdet. Ändå har staden under denna period fortsatt använda sina vanliga 547 miljoner liter vatten per dag, för sina runt 4 miljoner invånare. Denna stora vattenanvändning under den långa perioden med regnbrist har gjort att nästan hela vattenvolymen i de reservoarer som lagrar och försörjer staden med vatten har förbrukats så att de är nu nästan helt torrlagda. 
– Klimatförändringen kan delvis ha bidragit till den långa perioden med regnbrist, men sådana perioder kan under alla förhållanden komma då och då och till exempel under 1990 fanns det bara 2 miljoner invånare i Kapstaden som behövde försörjas med vatten, att jämföra med dagens 4 miljoner invånare. Även om varje person använder lika mycket vatten som man gör nu, skulle stadens totala vattenanvändning vara hälften så stor med hälften så många invånare. Vattenvolymen i stadens reservoarer skulle då ha räckt mycket längre under en lika lång period med regnbrist. Den stora befolkningsökningen i staden har alltså också starkt bidragit till den nuvarande akuta vattenbristen. 

Vad kan jag som privatperson göra för att bidra till en minskad brist på dricksvatten?
– Man kan och bör som enskild person alltid hushålla väl och inte slösa med vatten.

På vissa håll har man experimenterat med att avsalta havsvatten för att kunna använda det som dricksvatten. Är detta en framkomlig väg för att komma tillrätta med vattenbristen som uppstår i samband med långvarig torka?
– Avsaltning av havsvatten är nu en helt etablerad teknik som används på flera håll i världen. Det är en framkomlig men fortfarande ganska dyr väg att få tillräckligt med dricksvatten under långvarig torka, så det är främst rika länder som kan använda sig av den. Och även för rika länder kostar det fortfarande för mycket energi och pengar att avsalta de betydligt större mängderna havsvatten som behövs för att också räcka till jordbruk, energiförsörjning, industri och andra hushållsändamål än bara dricksvatten, avslutar Georgia Destouni, professor i hydrologi, hydrogeologi och vattenresurser samt prefekt för institutionen för naturgeografi vid Stockholms universitet, ledamot av Vetenskapsakademin och en av landets mest meriterade hydrologer.
GÖRAN JACOBSON
goran@inblick.se
 
eBlick
Bild Synagoga
sep 20, 2018
En av de palestinska medborgare som kastade brandbomber mot den judiska synagogan i Göteborg i december 2017 slipper att bli utvisad, beslutade Hovrätten förra veckan. Utvisningen hävdes ”med hänsyn till Israels eventuella intresse i saken”. En vänsterpartist med ett politiskt engagemang i starkt israelkritiska rörelser på de palestinska områdena – som dömts till villkorligt fängelsestraff på 1980-talet – deltog i beslutet.
eBlick
sep 20, 2018
Filippa Gagnér Jenneteg är författare och redaktör för boken "Handbok för livskämpar" och har själv varit en av många som kämpar för att orka överleva. – Jag hade mycket ångest och panikångest speciellt i särskilt svåra situationer. Det ledde till tankar om att jag orkar inte leva. Jag såg ingen annan utväg, berättar Filippa för Inblick.
eBlick
sep 20, 2018
Den svenske forskaren vid Karolinska institutet, Ahmadreza Djalali, sitter sedan drygt två år i dödscell i Iran. Trots ett mycket stort internationellt tryck på att Djalali ska bli frikänd och släppas fri samt få återvända till sin familj i Sverige vägrar iranska myndigheter att upphäva dödsdomen mot honom. Nyligen tagna bilder på Ahmadreza Djalali visar en man som mår mycket dåligt och som förlorat mer än tjugo kilo i vikt.
eBlick
sep 13, 2018
Värderingsval, migrationsval, SD-val och KD:s mirakelval. Fyra sammanfattande ord för ett riksdagsval som inte liknar något annat, där det svenska politiska landskapet kullkastats och en etablerad partistruktur med block och inarbetade samarbetsmönster fått sig rejäla törnar.
eBlick
sep 13, 2018
Elever som är inblandade i blodiga slagsmål, hotar elever och lärare, pekar finger, säger nedsättande saker och stör lektionerna. Bilden av elever i två klasser på mellanstadiet på Navestadsskolan i Norrköping, som Skolinspektionen målar upp efter sin inspektion, är allt annan än trevlig och stillsam. Nu väntar miljonvite om skolan inte löser problemen.
eBlick
sep 13, 2018
I mitten av augusti släppte antimobbningorganisationen Friends sin årliga rapport om mobbing. Den visar att två av tre elever inte berättar om sin utsatthet för någon vuxen. – Att så många barn inte pratar med vuxna om sin utsatthet visar att vuxenvärlden misslyckats med att bygga och vårda ett förtroende som borde vara självklart, säger Per Leander, generalsekreterare på stiftelsen Friends.
eBlick
sep 06, 2018
Tre av fem ordinarie manliga ledamöter i Älmhults kommunstyrelse är med i en hemlig orden. Detsamma gäller kommunchefen och kommunens kommunikationschef. En D-uppsats i Sociologi på Umeå universitet avslöjade att den verkliga makten i Piteå inte fanns i kommunfullmäktige, utan i en hemlig orden med druider.
eBlick
sep 06, 2018
Huvudförhandlingen i rättegången mot Helsingforspolisens hantering av informationskällor inleddes förra veckan. Bland de åtalade finns flera högt uppsatta polischefer. – Jag var chockerad. Jag förstod att försummelsen av övervakning inte kunde utredas inom polisen. Därför beslöt jag att inleda en utredning, förklarar förre inrikesministern Päivi Räsänen (KD) händelseförloppet.
eBlick
sep 06, 2018
I fredags hade West Side Story premiär på Malmö Opera. Inblick var med på genrepet som ägde rum på Leonard Bernsteins 100-årsdag. – Musikalen bär på ett aktuellt tema om vad som händer när man börjar se fiender i andra människor. Det är ett stort antirasistiskt monument, berättade Magnus Fryklund som är musikaliskt ansvarig dirigent.
eBlick
aug 30, 2018
Narkotikarotelns i Finlands förra chef Jari Aarnio är redan dömd till ett långt fängelsestraff. Nu står fyra av hans polischefer inför rätta. Allt började med ett avslöjande i Finlands största tidning Helsingin Sanomat och att KD-politikern och förra inrikesministern Päivi Räsänen gjorde en polisanmälan.
eBlick
aug 30, 2018
Kristdemokraterna rusar i opinionsmätningarna och i Uppland passar partiets riksdagsledamot på att dela ut personvalsbroschyrer som pläderar för ett starkare försvar. Målgruppen i helgen var de uppemot 150 000 personer som besökte Flygets dag i Uppsala, där de – förutom Flygvapnets uppvisningar – kunde beskåda det som en gång var huvudstadens flygflottilj.