Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Vatten – ingen självklarhet för alla människor

Göran Jacobson | 22 mar , 2018
Imorgon infaller Världsvattendagen, vars syfte är att lyfta fram vattenfrågorna i alla dess former. Årets tema är "Nature for water" och tar upp frågor och idéer kring hur vi kan använda naturen för att lösa vattenrelaterade problem, så kallade naturbaserade lösningar. Temat för Världsvattendagen 2018 är en uppmaning till oss alla att inte försumma våra ekosystem så att alla människor kan ha tillgång till det livsviktiga vatten vi alla är i så stort behov av.
Vatten_ingen_sjalvklar_het_for_alla_manniskor
Världsvattendagen, World Water Day, går av stapeln varje år den 22 mars med målet att lyfta fram vattenfrågorna i alla dess former. Världsvattendagen startades på initiativ av FN:s generalförsamling år 1992 och har sedan dess varje år belyst olika vattenrelaterade teman. I Sverige koordineras Världsvattendagen genom Svenska Hydrologiska Rådet (SHR) och har firats sedan år 2006.
I Sverige kommer Världsvattendagen 2018 att uppmärksammas på en mängd olika platser runtom i landet där man arrangerar seminarier med utgångspunkt i årets tema, "Nature for water".

Dricksvatten en bristvara

Tillgången på rent dricksvatten är på god väg att bli en bristvara. Du kanske inte tänker på det så ofta. Så länge det kommer vatten ur kranen när du vrider på den känns väl allt helt okej. De få tillfällen du reagerar på detta är måhända de gånger som vattnet av olika anledningar har varit avstängt eller när du har varit på semester utomlands och tvingats dricka vatten på flaska eller vatten som smakat klor.
Vårt jordklot innehåller i runda slängar 1 400 000 000 000 miljarder liter vatten, men det är bara tre procent av denna enorma vattenmassa som är drickbar. Resten är saltvatten, som inte går att dricka.
Två tredjedelar av sötvattnet är ytvatten som finns i glaciärer, sjöar och vattendrag och en tredjedel är grundvatten som bildas genom att vatten rinner ner genom jordlagren. I Sverige använder vi både ytvatten och grundvatten till vårt dricksvatten.

Akut vattenbrist

Förra sommaren drabbades stora delar av vårt land av akut vattenbrist. Detta berodde på flera år i rad av torka, vilket ledde till att grundvattentäkterna på olika håll i Sverige torkade ut. Ett flertal kommuner införde bevattningsförbud. Många permanenthushåll med egna vattenbrunnar tvingades uppleva hur dessa brunnar plötsligt sinade och inte gav något vatten längre.
I Sverige förbrukar vi i genomsnitt 140 liter vatten per person och dygn. Fördelningen av vår dagliga vattenförbrukning ser ut så här.
60 liter för personlig hygien.
30 liter för toalettspolning.
15 liter för disk.
15 liter för tvätt.
10 liter för mat och dryck.
10 liter för övriga ändamål.
I Sverige har vi vant oss vid att ha ständig och oavbruten tillgång på vatten. Det kan därför vara nyttigt att påminna sig om att för väldigt många människor i andra delar av världen är tillvaron en ständig kamp för att få det rena och drickbara vatten vi alla behöver för att kunna överleva. Det är dessa och andra vattenrelaterade frågor som kommer att lyftas fram imorgon när Världsvattendagen ska firas.
GÖRAN JACOBSON
goran@inblick.se


Expert om den hotande vattenbristen

"Man bör alltid hushålla  väl och inte slösa med vatten"

Förra året drabbades stora delar av Sverige av vattenbrist och många ställer sig nu oroligt frågan om detta är något som vi kommer att få uppleva igen. Inblick fick en intervju angående detta med professor Georgia Destouni, som är en av Sveriges mest meriterade hydrologer.

– Vi ser en ökande frekvens av återkommande extrema torrperioder och extrema våtperioder och därmed ökad risk för problem med vattenbrist såväl som med översvämningar framöver, som också kan förvärras ytterligare av kommande klimatförändringar såväl som demografiska förändringar, som befolkningsökning i städerna, säger Georgia Destouni, professor i hydrologi, hydrogeologi och vattenresurser vid Stockholms universitet, till Inblick.
Georgia Destouni har många strängar på sin lyra. Förutom att hon är en av Sveriges mest meriterade hydrologer så är hon även prefekt för institutionen för naturgeografi vid Stockholms universitet och ledamot av Vetenskapsakademin.

Förra sommaren nåddes vi i Sverige av katastrofrapporter om torrlagda vattentäkter och akut vattenbrist. Kommer detta scenario, enligt din analys, att vara ett återkommande problem även i år och framöver i vårt land?
– Ja, det finns en ökande risk för det. Våra forskningsresultat visar att åtminstone i vissa delar av Sverige, som Mälardalsregionen med Stockholm och vidare söderut, som vi har undersökt lite närmare, har tidsvariationen i vattenhalter och vattenflöden ökat under det senaste halvseklet. Detta innebär både torrperioder och våtperioder av extrem art, säger Georgia Destouni.

Just nu talas det mycket om den svåra vattenbristen i Kapstaden i Sydafrika och tillgången på dricksvatten sinar även på andra platser, exempelvis Kalifornien. För att inte tala om länder i tredje världen. Vad beror detta på?
– I Kapstaden beror den nuvarande akuta vattenbristen på att området under de tre senaste åren i följd, 2105 till 2017, fått betydligt lägre årlig nederbörd än 40-årsmedianvärdet. Ändå har staden under denna period fortsatt använda sina vanliga 547 miljoner liter vatten per dag, för sina runt 4 miljoner invånare. Denna stora vattenanvändning under den långa perioden med regnbrist har gjort att nästan hela vattenvolymen i de reservoarer som lagrar och försörjer staden med vatten har förbrukats så att de är nu nästan helt torrlagda. 
– Klimatförändringen kan delvis ha bidragit till den långa perioden med regnbrist, men sådana perioder kan under alla förhållanden komma då och då och till exempel under 1990 fanns det bara 2 miljoner invånare i Kapstaden som behövde försörjas med vatten, att jämföra med dagens 4 miljoner invånare. Även om varje person använder lika mycket vatten som man gör nu, skulle stadens totala vattenanvändning vara hälften så stor med hälften så många invånare. Vattenvolymen i stadens reservoarer skulle då ha räckt mycket längre under en lika lång period med regnbrist. Den stora befolkningsökningen i staden har alltså också starkt bidragit till den nuvarande akuta vattenbristen. 

Vad kan jag som privatperson göra för att bidra till en minskad brist på dricksvatten?
– Man kan och bör som enskild person alltid hushålla väl och inte slösa med vatten.

På vissa håll har man experimenterat med att avsalta havsvatten för att kunna använda det som dricksvatten. Är detta en framkomlig väg för att komma tillrätta med vattenbristen som uppstår i samband med långvarig torka?
– Avsaltning av havsvatten är nu en helt etablerad teknik som används på flera håll i världen. Det är en framkomlig men fortfarande ganska dyr väg att få tillräckligt med dricksvatten under långvarig torka, så det är främst rika länder som kan använda sig av den. Och även för rika länder kostar det fortfarande för mycket energi och pengar att avsalta de betydligt större mängderna havsvatten som behövs för att också räcka till jordbruk, energiförsörjning, industri och andra hushållsändamål än bara dricksvatten, avslutar Georgia Destouni, professor i hydrologi, hydrogeologi och vattenresurser samt prefekt för institutionen för naturgeografi vid Stockholms universitet, ledamot av Vetenskapsakademin och en av landets mest meriterade hydrologer.
GÖRAN JACOBSON
goran@inblick.se
 
eBlick
Drommen_om oberoende_blev_ett_fangelse
dec 13, 2018
Ungefär 200 000 personer lider av spelberoende i Sverige. En av dem är Adam Reuterswärd som varit spelfri i snart tre år, men tar en dag i taget. Sista återfallet höll på att kosta honom livet och kostade hans företag drygt 6.4 miljoner kronor. – Jag kom in i kraschen och ville inte leva. För första gången kände jag att jag ville ta mitt liv, berättar Adam för Inblick.
eBlick
dec 13, 2018
Att barn stannar hemma från skolan är ett växande problem. Många elever upplever att skolan saknar de resurser och den hjälp de behöver. Inblick har intervjuat specialpedagogen Lia Sjöström om situationen i skolan. – Jag har sett barn krascha så tidigt som i tredje klass, säger hon.
eBlick
dec 13, 2018
Frankrike har skakats av våldsamma kravaller. De “Gula västarna” har stormat gator och torg och utsatt polis och allmänhet för livsfara i sin strävan att stoppa den franska regeringens planer på att höja priset på drivmedel och el. – Kravallerna är mycket våldsamma och sprider sig utanför Paris. Folk har fått nog av det politiska kaoset, berättar Martin Tunström för till Inblick. – Frankrike har redan en hög kostnad för drivmedel och om man blir tvingade att sälja sina gamla dieselbilar så har många inte råd att köpa en ny, fortsätter han.
eBlick
dec 06, 2018
Antisemitiska fördomar lever i högsta välmåga i Europa, samtidigt som minnet av Förintelsen håller på att sjunka undan, visar en undersökning som tv-bolaget CNN gjort. Samtidigt som diverse negativa föreställningar om judar frodas uppgav över hälften av européerna att de aldrig umgåtts med en judisk person.
eBlick
dec 06, 2018
Torbjörn Tännsjö tror att jorden snart går under och vill därför införa världsdiktatur omgående. Kraven presenterades i Dagens Nyheter i förra veckan. – Vad händer om den globala despotin, i sin upplysthet, börjar skjuta av klimattyngande människor?, undrar Johan Hakelius som en respons på Tännsjös krav.
eBlick
dec 06, 2018
Nobels fredspris tillfaller i år gynekologen och pingstpastorn Denis Mukwege och människorättsaktivisten Nadia Murad för deras kamp att stoppa det sexualiserade våldet i väpnade konflikter. Nobelkommittén som tidigare år har fått stark kritik för vissa av sina pristagare har i år fått idel lovord. – Jag vill uttrycka min oförställda glädje. Detta har jag väntat på i åratal, säger Jack-Tommy Ardenfors.
eBlick
nov 29, 2018
För terrororganisationen Hamas är Tel Aviv en bosättning och hela den judiska staten en illegal ockupation. Trots detta framförde Sverige skarp och till stor del ensidig kritik mot Israel när FN:s säkerhetsråd i förra veckan tog upp situationen i Gaza.
eBlick
nov 29, 2018
I Sverige är kopplingar till vänsterextrema terrororganisationer inget hinder för en politisk eller akademisk karriär. I Lunds kommunfullmäktige sitter en ledamot för Vänsterpartiet som har haft nära kontakt med terrororganisationen PFLP.
eBlick
nov 29, 2018
Ivo Ivanov skriver här om ett lagförslag i Bulgarien som i praktiken kommer att tvinga de flesta frikyrkor att lägga ner sina verksamheter. Om förslaget går igenom kommer det även att drabbar katolska kyrkan och judiska synagogor. – Jag som pingstpastor, som har gått bibelskola i England samt pingströrelsens pastorsutbildning i Sverige, skulle inte kunna predika eller medverka i kyrkor i Bulgarien, skriver Ivo.
eBlick
nov 22, 2018
– Jag förutsätter att utrikesministern har mycket starka skäl för att använda skattebetalarnas pengar på det sättet och att de skälen redovisas öppet, säger Lars Adaktusson, med anledning av Inblicks avslöjande om den insamlingsresa som Margot Wallström och UD-personal gjorde till FN-konferensen i New York efter att S-regeringen blivit avsatt.
eBlick
nov 22, 2018
Oroligheterna i Israel tilltar. Förra veckan mötte Inblick Sara Rivai på plats. Hon är född och uppvuxen i Jerusalem och jobbar som guide, men är också engagerad inom politiken. – En tvåstatslösning är passé, det är dött. Vi måste tänka om på nytt, menade Sara.