Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Befriad efter hot om halshuggning

Ruben Agnarsson | 29 mar , 2018
Han kidnappades av en islamistgrupp i Syrien, hotades med halshuggning innan han löstes ut med en lösensumma från svenska släktingar. Efter en dramatisk flykt genom Europa till Sverige för snart tre år sedan kunde han för två månader sedan återförenas med sin fru och sina döttrar.
Befriad_efter_hot_om_halshuggning
Yacob, som egentligen heter något annat, bor i dag i en mellansvensk stad.
För snart tre år sedan kom han till Sverige, efter att ha kidnappats av islamister, hotats med halshuggning och därefter befriats för en lösensumma från sina svenska släktingar.
Yacob och hans familj bodde i Aleppo när kriget i Syrien började. Hans farfar och farmor mördades i folkmordet i det ottomanska riket och hans far flydde som liten pojke med sina släktingar till Aleppo, där de anpassade sitt armeniska efternamn till att låta mer arabiskt, för att undvika att sticka ut.
Yacob ledde under tio års tid en fabrik med åtta anställda som tillverkade mekaniska vågar. Efter att Syrienkriget började hamnade staden Aleppo snart i konfliktens centrum. Mat, el och vatten saknades och bröd var dyrt på grund av islamisternas belägring av staden.
Yacob, hans fru Anna (fingerat namn) och två döttrar, flydde till staden al Hasakah, 40 mil österut längs gränsen till Turkiet, där hans svärföräldrar redan bodde. Efter tre månader valde han att åka tillbaka till Aleppo för att få kontakt med kunder som hade köpt varor av företaget och därför var skyldig honom pengar. 
Kriget innebar att motsättningarna mellan muslimer och kristna ökade. En del av dem Yacob gjorde affärer med var muslimer och eftersom Yacob var kristen menade de att de inte behövde betala för de varor som de fått.

Tredje militärposteringen

Han reste därför – mitt under brinnande krig – till Aleppo för att få loss dessa pengar och fick efter en vecka ut en del av dem. Den 3 mars år 2013 skulle han resa tillbaka till sin familj i Al Hasakah med buss. Han hade då även tagit med sig lite saker till döttrarna som han hämtat i familjens övergivna lägenhet.
De två första militärposteringarna ut ur staden tillät bussen att passera. Vid den tredje militärposteringen kom en islamistisk soldat ombord på bussen och uppmanade alla kristna att ställa sig upp. Yacob vägrade att resa på sig, men när han visade sitt pass där det stod att han är kristen, tog de honom och två andra resenärer ut ur bussen. Hans bagage beslagtogs och Yacob sattes i en pickup, fick en ögonbindel och hans händer bands bakom ryggen.
Efter knappt en timmes bilfärd anlände bilen till en by, där befolkningen firade ankomsten med höga rop och skott i luften för att terroristerna anlände med ett krigsbyte. Yacob placerades i ett rum, tvingades ta av sig alla kläder utom underkläderna. En islamist letade i Yacobs underkläder om han hade gömt några pengar där. De 9 000 dollar som han hade i plånboken hade redan beslagtagits, liksom vigselringen i guld och guldkorset kring halsen.
– De tog allt, berättar Yacob för Inblick.

72 fruar

Han blev sedan slagen och torterad. Fyra beväpnade män stod framför honom och undervisade honom om islams överlägsenhet som en fredlig religion.
– De sade att islam är en kärlekens religion och frågade mig varför jag inte var muslim. Ledaren var läkare och även de övriga hade studerat på universitet. De ville tvinga mig att konvertera innan jag dödades, då skulle jag åtminstone få 72 fruar i paradiset.
Yacob blir tyst och drar efter andan när han sedan ska berätta om vad som hände. Under den andra dagen i fångenskap sade islamisterna till honom: i morgon klockan åtta kommer vi att hämta dig för att skära huvudet av dig.
– Jag sov ingenting den natten, minns Yacob.
Dörren öppnades klockan åtta och beskedet var: ”Du är otrogen, nu ska vi tillämpa sharialagen på dig”. Yacob fick gå barfota med förbundna ögon i ungefär 500 meter, tills de kom fram till ett torg. Kvinnor och barn ropade ”Allah akhbar” och folkhopen firade. Ledaren stod redo bakom Yacob, med ett svärd. När de tog bort ögonbindeln sade han till Yacob: ”Titta framåt på folkmassan framför dig”.
Han fick böja huvudet framåt, en man framför honom drog i håret och svärdet höjdes: ”Nu skall du dö!” Alla skrek och ropade, detta pågick i 10 minuter. Yacob visste inte vad som skulle hända. Han bad: ”Jesus, hjälp mig. Lämna mig inte ensam här!”

48 timmar

Efter tio minuter ringde hans mobil. Det var befälhavaren för hela gruppen som ringde hans beslagtagna mobil. Ledaren frågade: ”Dödade du honom?”
”Nej, ska göra det nu”, blev svaret.
Ledaren frågade därefter om Yacob var gift och sade att han i så fall var tillåten att bli fri mot en lösensumma. Yacob blir återigen tyst en stund i sin berättelse.
Han beskriver därefter hur islamisterna bad honom att ställa sig upp, vilket han inte klarade på grund av sin rädsla. Terroristerna fick därför släpa honom tillbaka till rummet. Han fick 48 timmar på sig att skaffa fram pengar: ”Vem i din omgivning kan fixa det?”
Efter en stund ringde islamisterna Yacobs fru Anna, som inte visste vad som hade hänt under de tre dagar som hennes make varit borta. Yacob skulle egentligen komma hem klockan elva på kvällen. När han inte kom ringde Anna dagen därpå till bussföretaget.
Där fick hon prata med chauffören, som sade: ”Jag är ledsen, men de har kidnappat honom. Jag försökte hindra dem, men hotades med döden om jag försvarade honom”.
Anna fick även kontakt med de övriga två kidnappades familjer, som redan hade fått kontakt med sina anhöriga. De hade fått beskedet att Yacob hade dödats.
– Flickorna grät, jag grät, vi var helt förtvivlade, berättar Anna.
– Vi upplevde en enorm press och så helt plötsligt ringde kidnapparna. Jag sade: ”Döda honom inte, jag ska försöka få fram pengarna. Det kommer att ta lite tid, vi befinner oss i en krigssituation.”
Hon tröstade även Yacob: ”Vi mår bra, flickorna mår bra, vi ska försöka få fram pengarna.”

Gevär mot huvudet

Under tiden som han pratade med sin fru hade Yacob ett gevär riktat mot sitt huvud. Islamisterna sade: ”Säg att hon ska skaffa fram pengar, annars blir du dödad”.
Några dagar senare när islamistgruppen förstod att Anna inte kunde skaffa fram pengar, ringde de Yacobs bror som bor i Stockholm. Brodern svarade: ”Gör inget, vi ska skaffa fram pengar.”
Kravet när Anna skulle betala en lösensumma var 25 000 dollar, förutom de 9000 dollar som islamisterna redan stulit. När terroristerna talade med brodern hade lösensumman stigit till 40 000 dollar som krav för att de inte skulle halshugga Yacob. Till sist, efter 7-8 dagar, fick Anna pengarna från släktingar som samlat ihop dem i Sverige.
Nu kom nästa utmaning, det behövdes en plats att utväxla pengarna mot Yacob.
– Vi var rädda för att de skulle ta pengarna och döda den som kom med dem. Vi visste inte hur vi skulle göra, säger Anna.
Yacob fyller i:
– Det var farligt för en kristen att åka buss. Busschauffören som jag åkte med intygade: ”Vi har betalat islamisterna för vår väg ut”. Ändå kidnappades jag.

En dödsdom

En muslimsk vän erbjöd sig slutligen att åka med pengarna och utväxla dem mot Yacob, som fick ett bombbälte runt magen inför resan. Strax innan resan tvingade de honom även att visa passet att han är kristen och säga att han som kristen uppmanade alla kristna att kriga mot Assadregimen.
– Detta var en dödsdom. Nu var jag fördömd av både islamister och av regimen, säger Yacob.
Med bombbältet runt midjan, händerna bakbundna och med en ögonbindel placerades han på golvet, längst bak i baksätet i en pickup.
Bilen körde i 45 minuter innan de kom till mötespunkten, en militärzon. Ledaren för gruppen fick pengarna, som gavs till en annan person i bilen. När de inte fick ihop hela summan tog de alla Yacobs id-handlingar och sade: ”Eftersom vi inte fick hela summan, kan vi ta tillbaka dig när vi vill eftersom vi nu har alla dina id-handlingar.”
Sedan kastade de ut honom ur bilen och åkte iväg med en rivstart. Yacob, som fortfarande hade förbundna ögon och händerna bakbundna, visste inte var han befann sig.

Två år

Plötsligt hörde han sin arabiske vän ropa på honom och Yacob kunde befrias från ögonbindel och rep. När bilen startade och Yacob väl insåg att han var fri grät han som ett barn. Samtidigt ringde Anna och Yacob fick prata med henne.
Han var äntligen fri.
– Innan kriget började var det inga problem att bo i Syrien. Jag var affärsman, hade pengar, men två månader efter denna händelse stal en annan islamistisk grupp mitt företag. Allt som företaget hade – stora maskiner, lokaler – de stal allt, berättar Yacob.
– Då insåg jag att det inte fanns någon framtid i landet för oss. Jag var rädd för vad som skulle hända min familj, de hade vår adress och mina id-handlingar.
Familjen flyttade i ett första skede västerut, från Al Hasakah till Tartus, vid havet. Där bodde Yacob med familjen i två år under tiden som de väntade på att få möjlighet att lämna landet. Han hoppades att kyrkorna skulle hjälpa honom, eftersom han blivit förföljd för sin tro.
Till sist beslutade sig Yacob för att lämna Syrien på egen hand.
– Jag var tvungen att flytta. Jag var i så dåligt psykiskt skick efter kidnappningen och efter allt det jag hade varit med om.
Anna var orolig när Yacob åkte, hon ville inte att han skulle åka ensam utan önskade att alla i familjen skulle följa med. Men Yacob vågade inte.
– Det var en mycket farlig färd. Jag ville inte riskera deras liv, konstaterar han.

144 personer

Anna hade fått jobb som lärare i en liten by i närheten av Tartus. Hela hennes övriga familj hade flyttat dit, och de gav henne stöd.
– Vi var rädda för att våra döttrar skulle kidnappas, säger Anna, som fick stöd från olika hjälporganisationer i Tartus. Hon talade varje dag över telefon med sin man. Yacob i sin tur åkte från Tartus till Libanon, flög därifrån till Turkiet, åkte sedan båt över Medelhavet till Grekland, med hjälp av människosmugglare.
– Båtfärden tog tre timmar, det var stora vågor, vi åkte 144 personer i en liten båt. Resan till Grekland var livsfarlig, minns Yacob.
Sällskapet reste på natten och smugglarna hade ett samarbete med den turkiska polisen, som var väl medvetna om vad som pågick.
– Turkiet vill sända så många muslimer till Europa som möjligt, menar Yacob.
Resan från Syrien till Sverige tog en månad. Länder som Libanon, Turkiet, Grekland, Makedonien och Tyskland passerades på vägen.
– Vi promenerade, åkte bil, lastbil, tåg, buss, säger Yacob, som i slutet av juli 2015 kom till Sverige.
För två månader sedan – efter flera års väntan – kom resten av familjen till Sverige. Det var ett känslomässigt möte.

Yacob_och_Anna
”Min älskade!” sade Yacob till Anna på Arlanda. Foto: Privat

Yacob_familj
Det var ett känslomässigt möte när Yacob – efter 2,5 års separation – nyligen mötte sin fru och sina döttrar på Arlanda. ”Jag kunde inte prata, jag bara grät”, säger Anna. Foto: Privat


Hur många gånger har du fått kramar från Anna och era döttrar sedan familjen kom hit, Yacob?
– Det pågår hela tiden. Just nu känner jag mig som den gladaste personen i hela världen.

Vad var de första orden som ni sade när ni träffades på Arlanda?
Yacob och Anna skrattar.
– Han sade: Min älskade! berättar Anna.
– Själv kunde jag inte prata, jag bara grät, avslutar hon.
RUBEN AGNARSSON
ruben@inblick.se

Familjen_hemma
Efter en dramatisk flykt genom Europa till Sverige för snart tre år sedan kunde Yacob för två månader sedan återförenas med sin fru och sina döttrar. Foto: Ruben Agnarsson
 
eBlick
Vasteraskoalition_riskerar_att_spricka
apr 24, 2018
I över åtta år har Pilträdsgymnasiet försökt att få sin utbildning godkänd. Under alla år som Skolinspektionen sagt nej, med hänvisning till negativa effekter för kommunens gymnasieverksamhet, har den kommunala musiklinjen minskat från 56 till 15 elever. Denna vecka hamnar återigen Pilträdsgymnasiets ansökan på Utbildningsnämndens bord i Västerås. Nu kan frågan spräcka den styrande koalitionen.
eBlick
apr 26, 2018
Trots att många fruktar att den nya tekniken med ett inopererat mikrochip i handen är inledningen på en ny tidsålder och en föraning om Bibelns varningar för att sätta Vilddjurets märke i pannan eller på handen, så låter alltfler svenskar operera in ett sådant chip, mellan tummen och pekfingret i ena handen. Bra eller dåligt? Ja, här går meningarna verkligen isär.
eBlick
apr 20, 2018
Ett telefonsamtal mellan professor Lennart Möller på Jesusmanifestationen och Keren Kajemet Sveriges Max Federmann var början till Jerusalemmanifestationen, ett projekt för att främja turismen kring Burma Road, den alternativa väg som byggdes under befrielsekriget 1948 för att häva blockaden av Jerusalem.
eBlick
apr 19, 2018
– Jag tror absolut att kvinnans liv hade kunnat räddas, för min upplevelse var att polisens kommunikationscentral inte tog det på allvar och inte använde de resurser som fanns tillhands, säger Inblicks uppgiftslämnare med anledning av tragedin i Sävsjö i vintras när en flyktingkvinna frös ihjäl och hennes två barn blev kraftigt köldskadade.
eBlick
apr 19, 2018
Nyligen godkändes Love and Hopes budget av Nepals myndigheter. Och öppningarna i Indien att jobba mot sexindustrin är fler och större än någonsin. Inblick har talat med Love and Hopes Jonatan Alfvén, som beskriver två tumultartade år som började med ett uppmärksammat Facebookinlägg i början av 2016.
eBlick
apr 18, 2018
Denna vecka, den 19 april i år, fyller den moderna staten Israel enligt den judiska kalendern 70 år. – Det är en stor händelse och en stor anledning att fira Israel som nation, sammanfattar EU-parlamentarikern Lars Adaktusson (KD) sina intryck av de 70 år som landet har existerat som nation.
eBlick
apr 12, 2018
I en ny rapport meddelar Socialstyrelsen att man gjort en ny bedömning av en systematisk översikt om metoder för åldersbedömning. Rapportens slutsats, att magnetkamera är en lovande metod som bör studeras vidare, kvarstår. Däremot anser Socialstyrelsen att beräkningarna bör förtydligas och metodvalet beskrivas utförligare. Pastor Bengt Sjöberg, mer känd som "Flyktingpastorn", som engagerat sig i ett flertal ensamkommande flyktingbarn från bland annat Afghanistan, kallar åldersbedömningarna för "en rättsskandal".
eBlick
apr 12, 2018
KD:s partiledare Ebba Busch Thor sade nyligen i gaytidningen QX att ett gaypar kan vara precis lika bra föräldrar som andra och berättade även att hon tvekade att gå med i Kristdemokraterna på grund av partiets negativa inställning till homoadoptioner. I ett personligt samtal i maj 2005 som nu fått ny aktualitet berättade Alf Svensson öppenhjärtigt om sin vånda över de politiska beslut som underminerar barnens rätt till sina föräldrar.
eBlick
apr 12, 2018
Inblick har tagit del av protokollet från Stockholm Prides styrelsemöte den 29 november i fjol som mörklade Pridechefens sexköp från en minderårig. En ledamot undrar om den tweet som avslöjat kontakten ”möjligen är killens mamma. Att hon kanske inte tycker om att hennes son är en HBTQ-person och har en sida på Qruiser.”
eBlick
apr 06, 2018
Den gångna helgen var det val i Egypten. Nu har Amnesty International startat en blixtaktion med krav på att en fängslad egyptisk fotojournalist, som suttit fängslad i snart fem år utan att vara dömd för något, ska friges. Han hotas av dödsstraff, då åklagaren i målet har bestämt sig för att kräva lagens strängaste straff.
eBlick
apr 06, 2018
Denna vecka pågår Rysslands robotövning i Östersjön, endast några mil söder om ett av Sveriges mest känsliga militärområden. – Den är en allvarlig provokation och måste ses som en sådan, den är ett uttryck för att Ryssland allt mer vill markera dominans i Östersjön, menar Gunnar Hökmark (M), EU-parlamentariker.