Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

35 procent av skolavslutningarna i kyrkor

Ruben Agnarsson & Robin Olsson | 21 jun , 2018
Det är sommarlov och det har precis varit skolavslutningar i Sverige. Av landets skolavslutningar så firar numera bara 35 procent av landets grundskolor dem i kyrkan, trots att 78 procent vill ha kvar skolavslutningarna i kyrkan. – Staten har antagit ett tydligt ateistiskt, sekulärt religionsbegrepp som nedvärderar religion, menar forskaren och universitetslektorn Viktor Aldrin.
35_procent_av_skolavslutningarna_i_kyrkor
Viktor Aldrin vid Högskolan i Borås har skrivit en ny bok om skolavslutningarna i kyrkan efter att ha gått igenom protokoll, riktlinjer, debattartiklar, motioner, lagar och läroplaner samt flera olika enkäter för att ta sig an frågan.
Han menar att det i grund och botten handlar om att skolmyndigheterna (Skolverket och Skolinspektionen) och Svenska kyrkan bråkar om rätten att definiera religion.
Skolmyndigheterna vill minska religionens betydelse och Svenska kyrkan vill öka den.
– Jag har sett att antalet skolavslutningar i kyrkan har minskat drastiskt till 35 procent men att antalet församlingar i Svenska kyrkan där man firar har ökat, säger Viktor Aldrin.

Nedvärderar religion

– Skolmyndigheterna ser religion som påverkan medan Svenska kyrkan ser den som kompetenshöjande. Staten har antagit ett tydligt ateistiskt, sekulärt religionsbegrepp som nedvärderar religion. Samtidigt vill den inte överlåta till religionerna att själva definiera religion.
– Svenska kyrkan å sin sida har haft svårt att ta hand om sitt eget hus och har överlåtit mycket till staten, men ser nu att det finns gränser för hur långt den kan kompromissa, säger han.
Med boken har han bidragit med fakta till ett outforskat område som tidigare präglats av tyckande.
Skolavslutningar i kyrkan är en gammal tradition som går att belägga åtminstone till senare delen av 1800-talet.
Det är en myt att det är muslimer som är emot skolavslutningar i kyrkan, det har hela tiden varit sekulära humanister som protesterat mot fenomenet, konstaterar Viktor Aldrin.

Guds välsignelse förbjudet

Inblick har gått igenom Skolinspektionens granskningar av skolavslutningar i skolan. Skolinspektionens jurister Staffan Opitz och Malin von Veen kritiserade exempelvis 2009 års julfirande i Esperödsskolan i Halmstad för att tomten nämnde att julen firades till minne av Jesu födelse och för att prästen önskade Guds välsignelse.
Gånghestersskolan i Borås fick kritik av Skolinspektionens handläggare Anna-Lena Olsson och Maja Smochina för sin skolavslutning 2010 för att prästen läste en bön och sjöng två psalmer.
På samma sätt fick Fritslaskolan i Marks kommun kritik för sin julavslutning år 2010. Prästens brott bestod enligt Anna-Lena Olsson och Christian Floer i att han hade påmint om att julen firades till minne av Jesu födelse och för att han föreslog en julpsalm.

Klockringning och psalmsång

Även T4-skolan i Hässleholm fick kritik för sin julavslutning 2010, trots att det varken förekom predikan eller bön. Där var det prästens önskan om Guds välsignelse som gjorde att undervisningsrådet Elizabeth Malmstedt och juristen Mari Radner satte i halsen.
När Bokenässkolan i Uddevalla julen 2009 fick kritik av Skolinspektionens enhetschef Maria Rothlin och handläggare Anna-Lena Olsson handlade det om att det förekommit klockringning, psalmsång och bibelläsning.
Den skolavslutning som Kyrkbackskolan i Ljusnarsberg anordnade i juni 2010 föll heller inte Skolinspektionens avdelningsjurist Carin Holtz och jurist Per Staaf i smaken. Anledningen var att prästen sjöng ”Den blomstertid nu kommer” och sedan läste välsignelsen.

Aggebo och Ekström

Det var en uppmärksammad debattartikel i Dagens Nyheter den 25 november 2012 med rubriken ”Gud får inte vara med när skolan samlas i kyrkan” som satte rejäl fart på debatten om kyrkliga skolavslutningar.
Anna Ekström, generaldirektör på Skolverket och Claes-Göran Aggebo, undervisningsråd på Skolverket, menade att skolavslutningar i kyrkan inte får ”rymma religiösa inslag som bön, välsignelse, trosbekännelse, predikan eller annan form av förkunnelse.” Anna Ekström är i dag socialdemokratisk minister som vill förbjuda religiösa friskolor och Claes-Göran Aggebo ledde den klappjakt på kristna friskolor som S-regeringen och Skolverket gemensamt genomförde i början av 2000-talet. Deras utspel på DN Debatt fick Alliansregeringen med utbildningsminister Jan Björklund (L) att föreslå en ändring av lagen så att det skulle bli lättare för skolorna att ha skolavslutningar i kyrkan. Förslaget att tillåta vissa konfessionella inslag i skolavslutningar röstades igenom i riksdagen då Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna i maj 2016 satt i opposition. Socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister avstod nämligen från att rösta i frågan.
R​UBEN AGNARSSON
ruben@inblick.se

Nyhetskommentar:

Vakuumförpackade skolavslutningar


Sedan Sverige kristnades för mer än 1000 år sedan har våra traditioner och vår kultur formats av kristendomens tro och kärleksbudskap. Detta har gått i arv i generationer sedan fornstora dagar och våra lagar och värderingar har fram till vår tid haft sin utgångspunkt i tio Guds bud och den gyllene regeln; att vi ska göra mot andra som vi vill att de ska göra mot oss.
När kyrkan och staten första gången gick skilda vägar 1862 behöll dock kyrkan inflytande över skolan och många klockare och präster stod för undervisningen. Det var allmänt vedertaget, att som det står i Psaltaren 111:10 ”HERRENS fruktan är vishetens begynnelse, ett gott förstånd få alla de som göra därefter. Hans lov förbliver evinnerligen.”
Det centrala i den svenska skolan från medeltiden fram till 1962 var just kristendomsundervisning med andakt varje morgon följt av psalmsång som ”Din klara sol går åter upp” eller ”Den blomstertid nu kommer”.

 

Det var i samband med 1919 års läroplan som relationen mellan skola och kyrka började ifrågasättas av framför allt socialdemokrater och vänsterpartister. Denna relation fortsatte fram till 1969 års läroplan, vilken formellt upphävde kristendomens överhet i skolsystemet. Då blev idealet istället en så kallad objektiv (neutral) skola, där livsåskådningen ateism – likt den som kommunistdiktatureren DDR ville pracka på sin befolkning – framställdes som neutral.

Med denna historiska bakgrund kan dagens debatt om avslutning i kyrkan eller om religiösa friskolors vara eller icke vara te sig lite märkligt, då den svenska grundskolan har varit betydligt mer religiöst präglad än båda dagens kyrka och dagens kristna friskolor. Frågan är vad som skrämmer dessa liberaler och vänster-lobbyister, om nu Gud inte finns.


Skolan reformerades kraftigt under senaste halvseklet och blev med tiden religiöst obunden till att idag bli rent ateistisk och religionsfientlig. Skolans uppgift är numera inte att förmedla kristendomens goda värderingar om människans lika värde utan beskydda barnen från religiös påverkan, som exempelvis förbud mot religiösa inslag vid skolavslutningar.

Frågan är om svenska barn nu även ska förbjudas sjunga den inofficiella fjärde versen i nationalsången, som lyder: ”Med Gud skall jag kämpa, för hem och för härd, för Sverige, den kära fosterjorden”?
Denna religionsfientlighet ska sättas i ljuset av att både yoga och pride-events, där barn utsätts för främmande religioner och intresseorganisationers påverkan tillåts mer och mer. Skolan, eller skolavslutningar för den delen, kan nämligen inte existera i ett existensiellt vakuum.


Skollagen förbjuder inte att man firar skolavslutningar i kyrkan men man ska lägga tonvikten vid tradition och inte på religiösa inslag. Faktum kvarstår dock att detta är ett politiskt fattat beslut med politiska motiv.
Enligt en undersökning gjord 2016 vid SOM-institutet firar endast 35 procent av Sveriges skolor sina avslutningar i en kyrka. Samma undersökning slår fast att 78 procent av de tillfrågade var positiva till avslutningar i kyrkan medan endast 5 procent var för ett förbud.
Kyrkan förenar både tro och tradition, och det ena kommer med det andra. Barnen har rätt att delta i de traditioner som vårt land bygger på och då är det en förmån att som tidigare generationer få gå till kyrkan på skolårets sista dag och ta del av prästens betraktelse, bön, välsignelse och stroferna av ”Den blomstertid nu kommer”.
​ROBIN OLSSON
 
eBlick
Lidman (4)
jul 19, 2018
Förskoleupproret visar att den svenska barnomsorgsmodellen har kapsejsat. – Redan för 18 år sedan varnade Barnombudsmannen och sade att förskolan inte hade rätt förutsättningar för att klara sitt uppdrag. Jag upplever att vi är marinerade i socialism, menar Madelein Lidman på Power to Parents 2018
eBlick
jul 19, 2018
Mona Lundin hade fått ett längre vikariat på ett daghem i Örnsköldsvik. Ganska snart upptäckte hon ett flertal allvarliga säkerhetsbrister på avdelningen hon jobbade på. När Mona påtalade detta för sin chef fick hon inte det stöd hon hade hoppats på. Istället blev hon avskedad med omedelbar verkan. I arbetsgivarintyget skrev chefen att Mona saknade samarbetsförmåga. Foto:
eBlick
jul 19, 2018
Den tidigare chefen för Helsingfors narkotikapolis Jari Aarnio misstänks för inblandning i ett mord i Helsingfors år 2003. Han ska ha känt till mordplanerna, men låtit bli att ingripa, enligt finska medier.
eBlick
jul 05, 2018
Tusentals sjukskrivna som fått sin sjukpenning indragen av Försäkringskassan har fått nog. Nu sprider sig protestaktionen #sickasfk på nätets sociala forum. – Tanken är att väcka uppmärksamhet och opinion. Det är valår och opinion skrämmer politiker. Med tillräckligt mycket uppmärksamhet kan de inte längre behandla sjuka människor så här. Då tvingas de ändra sig, säger initiativtagaren Åsa E Melander till Inblick.
eBlick
jun 28, 2018
För att täcka behoven inom framtidens äldreomsorg behöver 146 000 personer nyanställas de närmaste åtta åren. Samtidigt är det redan nu svårt att hitta personer som ska jobba inom äldreomsorgen och de som jobbar där funderar på att sluta.
eBlick
jun 21, 2018
Det är sommarlov och det har precis varit skolavslutningar i Sverige. Av landets skolavslutningar så firar numera bara 35 procent av landets grundskolor dem i kyrkan, trots att 78 procent vill ha kvar skolavslutningarna i kyrkan. – Staten har antagit ett tydligt ateistiskt, sekulärt religionsbegrepp som nedvärderar religion, menar forskaren och universitetslektorn Viktor Aldrin.
eBlick
jun 21, 2018
Uppropet #pressatläge är ett förskoleuppror om situationen i den svenska förskolan. Under två månader i början av det här året har förskoleupproret sammanställt förskolechefers och förskollärares berättelser från hela landet. Uppropet resulterade i en nästan 700 sidor lång larmrapport där personalen återger dramatiska beskrivningar om situationen på Sveriges förskolor.
eBlick
jun 21, 2018
Inför den här veckans internationella yogadag har Indiens premiärminister Narendra Modi släppt filmer med sina dagliga yogaövningar på YouTube. Övningarna genomförs vördnadsfullt inför en buddhastaty och avslutas med det klassiska mantrat ”aum”, ett religiöst uttryck som representerar de hinduiska gudarna Brahma, Vishnu och Shiva.
eBlick
jun 14, 2018
Förra helgen spelade Sveriges Television in programmet Maträddarna under Matsvinnsfestivalen i Malmö. Kockarna Paul Svensson och Tareq Taylor bakade pizza på kasserade råvaror, som de och programledaren Anne Lundberg bjöd festivalbesökarna på. – På världsbasis räknar man med att en tredjedel av all mat som odlas slängs, berättade Anne Lundberg för Inblick.
eBlick
jun 14, 2018
Inför höstens riksdagsval kommer Inblick att intervjua en rad politiker från olika partier i riksdagen. Turen har nu kommit till Daniel Bäckström, riksdagsledamot för Centerpartiet. – Den naiva försvarspolitiken som Sverige fört med skrotandet av försvarsmateriel och nedläggning av förband gick för långt och måste vändas, säger han till Inblick.
eBlick
jun 08, 2018
Lars Stjernkvist är kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande i Norrköping. Han är dessutom något av en galjonsfigur för Socialdemokraterna på riksplanet. I en exklusiv intervju berättar han för Inblick om hur han ser på det kommande valet samt hur hans Sverige ser ut om tio år.