Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

35 procent av skolavslutningarna i kyrkor

Ruben Agnarsson & Robin Olsson | 21 jun , 2018
Det är sommarlov och det har precis varit skolavslutningar i Sverige. Av landets skolavslutningar så firar numera bara 35 procent av landets grundskolor dem i kyrkan, trots att 78 procent vill ha kvar skolavslutningarna i kyrkan. – Staten har antagit ett tydligt ateistiskt, sekulärt religionsbegrepp som nedvärderar religion, menar forskaren och universitetslektorn Viktor Aldrin.
35_procent_av_skolavslutningarna_i_kyrkor
Viktor Aldrin vid Högskolan i Borås har skrivit en ny bok om skolavslutningarna i kyrkan efter att ha gått igenom protokoll, riktlinjer, debattartiklar, motioner, lagar och läroplaner samt flera olika enkäter för att ta sig an frågan.
Han menar att det i grund och botten handlar om att skolmyndigheterna (Skolverket och Skolinspektionen) och Svenska kyrkan bråkar om rätten att definiera religion.
Skolmyndigheterna vill minska religionens betydelse och Svenska kyrkan vill öka den.
– Jag har sett att antalet skolavslutningar i kyrkan har minskat drastiskt till 35 procent men att antalet församlingar i Svenska kyrkan där man firar har ökat, säger Viktor Aldrin.

Nedvärderar religion

– Skolmyndigheterna ser religion som påverkan medan Svenska kyrkan ser den som kompetenshöjande. Staten har antagit ett tydligt ateistiskt, sekulärt religionsbegrepp som nedvärderar religion. Samtidigt vill den inte överlåta till religionerna att själva definiera religion.
– Svenska kyrkan å sin sida har haft svårt att ta hand om sitt eget hus och har överlåtit mycket till staten, men ser nu att det finns gränser för hur långt den kan kompromissa, säger han.
Med boken har han bidragit med fakta till ett outforskat område som tidigare präglats av tyckande.
Skolavslutningar i kyrkan är en gammal tradition som går att belägga åtminstone till senare delen av 1800-talet.
Det är en myt att det är muslimer som är emot skolavslutningar i kyrkan, det har hela tiden varit sekulära humanister som protesterat mot fenomenet, konstaterar Viktor Aldrin.

Guds välsignelse förbjudet

Inblick har gått igenom Skolinspektionens granskningar av skolavslutningar i skolan. Skolinspektionens jurister Staffan Opitz och Malin von Veen kritiserade exempelvis 2009 års julfirande i Esperödsskolan i Halmstad för att tomten nämnde att julen firades till minne av Jesu födelse och för att prästen önskade Guds välsignelse.
Gånghestersskolan i Borås fick kritik av Skolinspektionens handläggare Anna-Lena Olsson och Maja Smochina för sin skolavslutning 2010 för att prästen läste en bön och sjöng två psalmer.
På samma sätt fick Fritslaskolan i Marks kommun kritik för sin julavslutning år 2010. Prästens brott bestod enligt Anna-Lena Olsson och Christian Floer i att han hade påmint om att julen firades till minne av Jesu födelse och för att han föreslog en julpsalm.

Klockringning och psalmsång

Även T4-skolan i Hässleholm fick kritik för sin julavslutning 2010, trots att det varken förekom predikan eller bön. Där var det prästens önskan om Guds välsignelse som gjorde att undervisningsrådet Elizabeth Malmstedt och juristen Mari Radner satte i halsen.
När Bokenässkolan i Uddevalla julen 2009 fick kritik av Skolinspektionens enhetschef Maria Rothlin och handläggare Anna-Lena Olsson handlade det om att det förekommit klockringning, psalmsång och bibelläsning.
Den skolavslutning som Kyrkbackskolan i Ljusnarsberg anordnade i juni 2010 föll heller inte Skolinspektionens avdelningsjurist Carin Holtz och jurist Per Staaf i smaken. Anledningen var att prästen sjöng ”Den blomstertid nu kommer” och sedan läste välsignelsen.

Aggebo och Ekström

Det var en uppmärksammad debattartikel i Dagens Nyheter den 25 november 2012 med rubriken ”Gud får inte vara med när skolan samlas i kyrkan” som satte rejäl fart på debatten om kyrkliga skolavslutningar.
Anna Ekström, generaldirektör på Skolverket och Claes-Göran Aggebo, undervisningsråd på Skolverket, menade att skolavslutningar i kyrkan inte får ”rymma religiösa inslag som bön, välsignelse, trosbekännelse, predikan eller annan form av förkunnelse.” Anna Ekström är i dag socialdemokratisk minister som vill förbjuda religiösa friskolor och Claes-Göran Aggebo ledde den klappjakt på kristna friskolor som S-regeringen och Skolverket gemensamt genomförde i början av 2000-talet. Deras utspel på DN Debatt fick Alliansregeringen med utbildningsminister Jan Björklund (L) att föreslå en ändring av lagen så att det skulle bli lättare för skolorna att ha skolavslutningar i kyrkan. Förslaget att tillåta vissa konfessionella inslag i skolavslutningar röstades igenom i riksdagen då Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna i maj 2016 satt i opposition. Socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister avstod nämligen från att rösta i frågan.
R​UBEN AGNARSSON
ruben@inblick.se

Nyhetskommentar:

Vakuumförpackade skolavslutningar


Sedan Sverige kristnades för mer än 1000 år sedan har våra traditioner och vår kultur formats av kristendomens tro och kärleksbudskap. Detta har gått i arv i generationer sedan fornstora dagar och våra lagar och värderingar har fram till vår tid haft sin utgångspunkt i tio Guds bud och den gyllene regeln; att vi ska göra mot andra som vi vill att de ska göra mot oss.
När kyrkan och staten första gången gick skilda vägar 1862 behöll dock kyrkan inflytande över skolan och många klockare och präster stod för undervisningen. Det var allmänt vedertaget, att som det står i Psaltaren 111:10 ”HERRENS fruktan är vishetens begynnelse, ett gott förstånd få alla de som göra därefter. Hans lov förbliver evinnerligen.”
Det centrala i den svenska skolan från medeltiden fram till 1962 var just kristendomsundervisning med andakt varje morgon följt av psalmsång som ”Din klara sol går åter upp” eller ”Den blomstertid nu kommer”.

 

Det var i samband med 1919 års läroplan som relationen mellan skola och kyrka började ifrågasättas av framför allt socialdemokrater och vänsterpartister. Denna relation fortsatte fram till 1969 års läroplan, vilken formellt upphävde kristendomens överhet i skolsystemet. Då blev idealet istället en så kallad objektiv (neutral) skola, där livsåskådningen ateism – likt den som kommunistdiktatureren DDR ville pracka på sin befolkning – framställdes som neutral.

Med denna historiska bakgrund kan dagens debatt om avslutning i kyrkan eller om religiösa friskolors vara eller icke vara te sig lite märkligt, då den svenska grundskolan har varit betydligt mer religiöst präglad än båda dagens kyrka och dagens kristna friskolor. Frågan är vad som skrämmer dessa liberaler och vänster-lobbyister, om nu Gud inte finns.


Skolan reformerades kraftigt under senaste halvseklet och blev med tiden religiöst obunden till att idag bli rent ateistisk och religionsfientlig. Skolans uppgift är numera inte att förmedla kristendomens goda värderingar om människans lika värde utan beskydda barnen från religiös påverkan, som exempelvis förbud mot religiösa inslag vid skolavslutningar.

Frågan är om svenska barn nu även ska förbjudas sjunga den inofficiella fjärde versen i nationalsången, som lyder: ”Med Gud skall jag kämpa, för hem och för härd, för Sverige, den kära fosterjorden”?
Denna religionsfientlighet ska sättas i ljuset av att både yoga och pride-events, där barn utsätts för främmande religioner och intresseorganisationers påverkan tillåts mer och mer. Skolan, eller skolavslutningar för den delen, kan nämligen inte existera i ett existensiellt vakuum.


Skollagen förbjuder inte att man firar skolavslutningar i kyrkan men man ska lägga tonvikten vid tradition och inte på religiösa inslag. Faktum kvarstår dock att detta är ett politiskt fattat beslut med politiska motiv.
Enligt en undersökning gjord 2016 vid SOM-institutet firar endast 35 procent av Sveriges skolor sina avslutningar i en kyrka. Samma undersökning slår fast att 78 procent av de tillfrågade var positiva till avslutningar i kyrkan medan endast 5 procent var för ett förbud.
Kyrkan förenar både tro och tradition, och det ena kommer med det andra. Barnen har rätt att delta i de traditioner som vårt land bygger på och då är det en förmån att som tidigare generationer få gå till kyrkan på skolårets sista dag och ta del av prästens betraktelse, bön, välsignelse och stroferna av ”Den blomstertid nu kommer”.
​ROBIN OLSSON
 
eBlick
Del_i_pagaende_mc-krig
dec 12, 2019
Dödsskjutningen utanför nattklubben Hugo i Norrköping förra veckan, då två centralfigurer inom den organiserade brottsligheten dödades, kan vara en del i ett upptrappat mc-krig i Östergötland. Det är en av de misstankar som har framkommit i samband med utredningen. Östgötapolisen klassar de två morden som en särskild händelse, vilket bland annat innebär att polisen lättare kan frigöra resu
eBlick
dec 12, 2019
European Prayer Breakfast arrangerades i Bryssel 3-5 december och samlade kristna från Europas alla hörn. Pastorn Carlton Deal var primus motor och koordinerade eventet. Bland medarbetarna fanns också svenska Marie Bengtsson Bennet.
eBlick
dec 12, 2019
I förra veckan kom beskedet att Örebro tingsrätt har beslutat att bevilja den före detta Knutbypastorn Helge Fossmos, som bytt namn och numera heter Iversen, ansökan om att få sitt livstidsstraff omvandlat till ett tidsbestämt straff. Strafflängden blev bestämd till 26 år. Fossmo kan därmed vara ute om två år. – Jag tycker han har suttit alldeles för kort tid med tanke på hans brottsoffer, säger Peter Gembäck, Fossmos före detta pastorskollega i Filadelfia Knutby, till Inblick.
eBlick
dec 06, 2019
När svenska polisen grep fembarnsmamman Solveig för att hon flydde från Barnevernet skedde det efter stora polisinsatser och ledde till en omfattande svensk mediebevakning. Nu berättar hon själv för första gången om det dramatiska gripandet, om åtta dagar i isoleringscell och fyra månaders vistelse på kvinnofängelse.
eBlick
dec 05, 2019
Dödsdömde Ray Jefferson Cromartie drog sina sista andetag sent på onsdagskvällen den 13 november, fastspänd på en brits i avrättningskammaren i Georgias delstatsfängelse. Trots upprepade överklaganden av dödsdomen med begäran om ett DNA-test för att bevisa Cromarties oskuld till mordet han dömts för, avslogs det sista överklagandet av USA:s Högsta domstol utan någon förklaring. Den dödsdömde hävdade intill slutet att han var oskyldig till anklagelserna. Vittnen till mordet hade dessutom pekat ut en annan man som mördare.
eBlick
dec 05, 2019
Finland firar i morgon fredag sin 102:a självständighetsdag. Genom åren har landets frihet varit hotad och i lördags var det 80 år sedan vinterkrigets utbrott. – Jag kom till Sverige som krigsbarn från Lappeenranta vid ryska gränsen 1944, berättar Rauni Haikonen för Inblick.
eBlick
nov 28, 2019
Att Trump och USA inte längre betraktar bosättningarna på Västbanken som illegala fick Kyrkostyrelsens presidium att uppmana Sveriges utrikesminister att agera i EU. – Jag tror inte att kyrkostyrelsen är rätt insatta i hela den här problematiken, säger kyrkopolitikern Bengt Klingestad, 85 år, som var FN-observatör i Mellanöstern i början 80-talet.
eBlick
nov 28, 2019
För två år sedan startade Åsa E Melander en protestaktion mot bristerna i sjukförsäkringen. Hashtaggen #sickasfk spred sig snabbt som en löpeld på nätets sociala medier och fick slagkraft när tusentals långtidssjukskrivna anslöt till upproret. Reaktionen från Facebook blev att spärra Åsa.
eBlick
nov 28, 2019
Norska Barnevernets främsta expert på tvångsomhändertaganden av barn fick fängelse för att under 20 års tid ha laddat ned 200 000 övergreppsbilder på barn. Norska myndigheter har inte gjort någon jämförelse mellan de barn som mannen tog beslut om och barnen på de beslagtagna övergreppsbilderna. – Det var inte en del av polisens utredning av saken att identifiera de avbildade barnen i det omfattande olovliga materialet, förklarar åklagare Hilde Hermanrud Strand för Inblick.
eBlick
nov 21, 2019
Det blir ingen rättegång mot Börje Claesson, har nu åklagare beslutat. I Norge är däremot bland annat en fembarnsmamma och en 76-årig morfar åtalad i ett fall där mamman försökte fly från Barnevernets försök att tvångsomhänderta hennes son.
eBlick
nov 21, 2019
Hans Marklund var på plats i Israel förra veckan då landet attackerades av raketer från Gaza. Enligt Hans rapporterar israelisk media att ett 40-tal personer fick föras till sjukhus. TT rapporterade också, men med en helt annan vinkel.
Senaste nytt
Senaste blogginläggen
Christian Mölk | 03 dec, 2019
Christian Mölk | 11 nov, 2019
Christian Mölk | 30 okt, 2019
Christian Mölk | 13 aug, 2019
Ruben Agnarsson | 23 maj, 2019
Christian Mölk | 08 maj, 2019
Christian Mölk | 21 apr, 2019