Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

35 procent av skolavslutningarna i kyrkor

Ruben Agnarsson & Robin Olsson | 21 jun , 2018
Det är sommarlov och det har precis varit skolavslutningar i Sverige. Av landets skolavslutningar så firar numera bara 35 procent av landets grundskolor dem i kyrkan, trots att 78 procent vill ha kvar skolavslutningarna i kyrkan. – Staten har antagit ett tydligt ateistiskt, sekulärt religionsbegrepp som nedvärderar religion, menar forskaren och universitetslektorn Viktor Aldrin.
35_procent_av_skolavslutningarna_i_kyrkor
Viktor Aldrin vid Högskolan i Borås har skrivit en ny bok om skolavslutningarna i kyrkan efter att ha gått igenom protokoll, riktlinjer, debattartiklar, motioner, lagar och läroplaner samt flera olika enkäter för att ta sig an frågan.
Han menar att det i grund och botten handlar om att skolmyndigheterna (Skolverket och Skolinspektionen) och Svenska kyrkan bråkar om rätten att definiera religion.
Skolmyndigheterna vill minska religionens betydelse och Svenska kyrkan vill öka den.
– Jag har sett att antalet skolavslutningar i kyrkan har minskat drastiskt till 35 procent men att antalet församlingar i Svenska kyrkan där man firar har ökat, säger Viktor Aldrin.

Nedvärderar religion

– Skolmyndigheterna ser religion som påverkan medan Svenska kyrkan ser den som kompetenshöjande. Staten har antagit ett tydligt ateistiskt, sekulärt religionsbegrepp som nedvärderar religion. Samtidigt vill den inte överlåta till religionerna att själva definiera religion.
– Svenska kyrkan å sin sida har haft svårt att ta hand om sitt eget hus och har överlåtit mycket till staten, men ser nu att det finns gränser för hur långt den kan kompromissa, säger han.
Med boken har han bidragit med fakta till ett outforskat område som tidigare präglats av tyckande.
Skolavslutningar i kyrkan är en gammal tradition som går att belägga åtminstone till senare delen av 1800-talet.
Det är en myt att det är muslimer som är emot skolavslutningar i kyrkan, det har hela tiden varit sekulära humanister som protesterat mot fenomenet, konstaterar Viktor Aldrin.

Guds välsignelse förbjudet

Inblick har gått igenom Skolinspektionens granskningar av skolavslutningar i skolan. Skolinspektionens jurister Staffan Opitz och Malin von Veen kritiserade exempelvis 2009 års julfirande i Esperödsskolan i Halmstad för att tomten nämnde att julen firades till minne av Jesu födelse och för att prästen önskade Guds välsignelse.
Gånghestersskolan i Borås fick kritik av Skolinspektionens handläggare Anna-Lena Olsson och Maja Smochina för sin skolavslutning 2010 för att prästen läste en bön och sjöng två psalmer.
På samma sätt fick Fritslaskolan i Marks kommun kritik för sin julavslutning år 2010. Prästens brott bestod enligt Anna-Lena Olsson och Christian Floer i att han hade påmint om att julen firades till minne av Jesu födelse och för att han föreslog en julpsalm.

Klockringning och psalmsång

Även T4-skolan i Hässleholm fick kritik för sin julavslutning 2010, trots att det varken förekom predikan eller bön. Där var det prästens önskan om Guds välsignelse som gjorde att undervisningsrådet Elizabeth Malmstedt och juristen Mari Radner satte i halsen.
När Bokenässkolan i Uddevalla julen 2009 fick kritik av Skolinspektionens enhetschef Maria Rothlin och handläggare Anna-Lena Olsson handlade det om att det förekommit klockringning, psalmsång och bibelläsning.
Den skolavslutning som Kyrkbackskolan i Ljusnarsberg anordnade i juni 2010 föll heller inte Skolinspektionens avdelningsjurist Carin Holtz och jurist Per Staaf i smaken. Anledningen var att prästen sjöng ”Den blomstertid nu kommer” och sedan läste välsignelsen.

Aggebo och Ekström

Det var en uppmärksammad debattartikel i Dagens Nyheter den 25 november 2012 med rubriken ”Gud får inte vara med när skolan samlas i kyrkan” som satte rejäl fart på debatten om kyrkliga skolavslutningar.
Anna Ekström, generaldirektör på Skolverket och Claes-Göran Aggebo, undervisningsråd på Skolverket, menade att skolavslutningar i kyrkan inte får ”rymma religiösa inslag som bön, välsignelse, trosbekännelse, predikan eller annan form av förkunnelse.” Anna Ekström är i dag socialdemokratisk minister som vill förbjuda religiösa friskolor och Claes-Göran Aggebo ledde den klappjakt på kristna friskolor som S-regeringen och Skolverket gemensamt genomförde i början av 2000-talet. Deras utspel på DN Debatt fick Alliansregeringen med utbildningsminister Jan Björklund (L) att föreslå en ändring av lagen så att det skulle bli lättare för skolorna att ha skolavslutningar i kyrkan. Förslaget att tillåta vissa konfessionella inslag i skolavslutningar röstades igenom i riksdagen då Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna i maj 2016 satt i opposition. Socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister avstod nämligen från att rösta i frågan.
R​UBEN AGNARSSON
ruben@inblick.se

Nyhetskommentar:

Vakuumförpackade skolavslutningar


Sedan Sverige kristnades för mer än 1000 år sedan har våra traditioner och vår kultur formats av kristendomens tro och kärleksbudskap. Detta har gått i arv i generationer sedan fornstora dagar och våra lagar och värderingar har fram till vår tid haft sin utgångspunkt i tio Guds bud och den gyllene regeln; att vi ska göra mot andra som vi vill att de ska göra mot oss.
När kyrkan och staten första gången gick skilda vägar 1862 behöll dock kyrkan inflytande över skolan och många klockare och präster stod för undervisningen. Det var allmänt vedertaget, att som det står i Psaltaren 111:10 ”HERRENS fruktan är vishetens begynnelse, ett gott förstånd få alla de som göra därefter. Hans lov förbliver evinnerligen.”
Det centrala i den svenska skolan från medeltiden fram till 1962 var just kristendomsundervisning med andakt varje morgon följt av psalmsång som ”Din klara sol går åter upp” eller ”Den blomstertid nu kommer”.

 

Det var i samband med 1919 års läroplan som relationen mellan skola och kyrka började ifrågasättas av framför allt socialdemokrater och vänsterpartister. Denna relation fortsatte fram till 1969 års läroplan, vilken formellt upphävde kristendomens överhet i skolsystemet. Då blev idealet istället en så kallad objektiv (neutral) skola, där livsåskådningen ateism – likt den som kommunistdiktatureren DDR ville pracka på sin befolkning – framställdes som neutral.

Med denna historiska bakgrund kan dagens debatt om avslutning i kyrkan eller om religiösa friskolors vara eller icke vara te sig lite märkligt, då den svenska grundskolan har varit betydligt mer religiöst präglad än båda dagens kyrka och dagens kristna friskolor. Frågan är vad som skrämmer dessa liberaler och vänster-lobbyister, om nu Gud inte finns.


Skolan reformerades kraftigt under senaste halvseklet och blev med tiden religiöst obunden till att idag bli rent ateistisk och religionsfientlig. Skolans uppgift är numera inte att förmedla kristendomens goda värderingar om människans lika värde utan beskydda barnen från religiös påverkan, som exempelvis förbud mot religiösa inslag vid skolavslutningar.

Frågan är om svenska barn nu även ska förbjudas sjunga den inofficiella fjärde versen i nationalsången, som lyder: ”Med Gud skall jag kämpa, för hem och för härd, för Sverige, den kära fosterjorden”?
Denna religionsfientlighet ska sättas i ljuset av att både yoga och pride-events, där barn utsätts för främmande religioner och intresseorganisationers påverkan tillåts mer och mer. Skolan, eller skolavslutningar för den delen, kan nämligen inte existera i ett existensiellt vakuum.


Skollagen förbjuder inte att man firar skolavslutningar i kyrkan men man ska lägga tonvikten vid tradition och inte på religiösa inslag. Faktum kvarstår dock att detta är ett politiskt fattat beslut med politiska motiv.
Enligt en undersökning gjord 2016 vid SOM-institutet firar endast 35 procent av Sveriges skolor sina avslutningar i en kyrka. Samma undersökning slår fast att 78 procent av de tillfrågade var positiva till avslutningar i kyrkan medan endast 5 procent var för ett förbud.
Kyrkan förenar både tro och tradition, och det ena kommer med det andra. Barnen har rätt att delta i de traditioner som vårt land bygger på och då är det en förmån att som tidigare generationer få gå till kyrkan på skolårets sista dag och ta del av prästens betraktelse, bön, välsignelse och stroferna av ”Den blomstertid nu kommer”.
​ROBIN OLSSON
 
eBlick
Hade_Israel_funnits_hade_inte_sa_manga_mordats
nov 08, 2018
De sista överlevande från Förintelsen är omkring nittio år gamla och kan som förstahandsvittnen fortfarande berätta om vad som skedde i Hitlers dödsläger. Inblick besökte den aktuella utställningen ”Witnesses” tillsammans med Franziska Levy, 90, som inte fanns med när 97svenska vittnen från Förintelsen nu berättar sin historia.
eBlick
nov 08, 2018
I förra veckan var det releaseparty för det animerade barnprogrammet Superbook på Kanal 10 i Älmhult. Under partyt visades de två första nyöversatta avsnitten i serien. – Stämningen var bra och gästerna var väldigt intresserade av att se filmerna, berättade Camilla Larsson som är barnprogramproducent på Kanal 10.
eBlick
nov 08, 2018
Stefan Samuelsson tillhör de cirka 500 000 svenskar som lever med diabetes. I Stefans fall handlar det om diabetes typ 1, som han måste behandla med insulin varje dag. Med hjälp av en strikt disciplin lyckas han ändå hålla sjukdomen i schack. – Jag måste alltid ha sjukdomen i åtanke och alltid bära med mig druvsocker om blodsockret skulle sjunka, berättar Stefan Samuelsson för Inblick.
eBlick
nov 01, 2018
Just nu håller flygvapenchefen Mats Helgesson på att utreda om ny teknik kan öka sannolikheten att hitta kvarlevorna efter de fyra besättningsmän som fortfarande saknas efter att Sovjetunionen sköt ned den svenska DC-3:an i juni 1952. Försvinnandet var länge omgivet av omfattande desinformation från Sovjetunionen och likgiltighet från svenska myndigheter.
eBlick
nov 01, 2018
En maktkamp utkämpas i Norge. Den borgerliga regeringen Solberg står och faller med stödet från mittenpartiet Kristelig Folkeparti, vars partiledare Knut Arild Hareide nu vill byta politisk sida och bilda regering med Arbeiderpartiets Jonas Gahr Støre som statsminister, vilket satt hans parti i gungning. Vad som sker med partiet avgörs på ett extra landsmöte 2 november. – KrF är ett kristet parti på högersidan i norsk politik, säger nestorn Gunnar Prestegård till Inblick.
eBlick
nov 01, 2018
Allhelgonahelgen är dagar för att minnas och sörja vänner och släktingar som dött. Enligt läkare Ulla Söderström är det viktigaste i sorgearbetet att ha någon att prata med.
eBlick
okt 25, 2018
Den muslimska friskolan Kunskapsljuset i Norrköping har fått utstå mycket allvarlig kritik från Skolinspektionen. Diskrimineringsombudsmannen har även utrett skolan sedan vissa föräldrar till barn på skolan motsätter sig att deras barn sitter bredvid elever av motsatt kön. Det finns även pojkar på skolan som inte vill ta kvinnor i hand. Nu kan Inblick avslöja att eleverna på den muslimska skolan även är strikt könsuppdelade på rasterna.
eBlick
okt 25, 2018
Utrikesutskottet debatterade under veckan svensk utrikespolitik och dess värdegrund. Mellanösternpolitiken kom att stå i starkt fokus. Lars Adaktusson, (KD) gjorde sitt jungfrutal likaså Alexander Christiansson (SD) som båda valde att lyfta fram de förföljda kristnas situation i världen.
eBlick
okt 25, 2018
Antalet representanter från UD som reste till New York tillsammans med Margot Wallström var fler än departementssekreterare Hannes Raaf tidigare redovisat för Inblick. Efter en JO-anmälan om sen handläggning har Inblick fått ut passagerarlista, liksom faktura, för statsflyget. De från regeringskansliet som reste reguljärt har UD fortfarande inte redovisat namn och kostnader för.
eBlick
okt 18, 2018
Ulrica Stigberg har i mer än 20 år verkat som präst för EFS i Fryshuset i Stockholm. Trots att hon jobbat bland ungdomar i så många år var hon länge helt okunnig om hur omfattande problemet pornografi på nätet är. När hon väl fått sina ögon öppnade insåg hon snart att denna förödande förförelse nått långt in i samhällskroppen.
eBlick
okt 18, 2018
Elidas solidaritetssegling till stöd för Israel som Mellanösterns enda demokrati och för att uppmärksamma förföljda kristna minoriteter i många muslimska länder i regionen fick ett stort genomslag i nyhetssändningarna i Israel. – Folkfest, stora skyltar där det står ”Välkommen” på svenska, svenska flaggor och hur mycket folk som helst, sammanfattar skepparen Stefan Abrahamsson mottagandet.