Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

35 procent av skolavslutningarna i kyrkor

Ruben Agnarsson & Robin Olsson | 21 jun , 2018
Det är sommarlov och det har precis varit skolavslutningar i Sverige. Av landets skolavslutningar så firar numera bara 35 procent av landets grundskolor dem i kyrkan, trots att 78 procent vill ha kvar skolavslutningarna i kyrkan. – Staten har antagit ett tydligt ateistiskt, sekulärt religionsbegrepp som nedvärderar religion, menar forskaren och universitetslektorn Viktor Aldrin.
35_procent_av_skolavslutningarna_i_kyrkor
Viktor Aldrin vid Högskolan i Borås har skrivit en ny bok om skolavslutningarna i kyrkan efter att ha gått igenom protokoll, riktlinjer, debattartiklar, motioner, lagar och läroplaner samt flera olika enkäter för att ta sig an frågan.
Han menar att det i grund och botten handlar om att skolmyndigheterna (Skolverket och Skolinspektionen) och Svenska kyrkan bråkar om rätten att definiera religion.
Skolmyndigheterna vill minska religionens betydelse och Svenska kyrkan vill öka den.
– Jag har sett att antalet skolavslutningar i kyrkan har minskat drastiskt till 35 procent men att antalet församlingar i Svenska kyrkan där man firar har ökat, säger Viktor Aldrin.

Nedvärderar religion

– Skolmyndigheterna ser religion som påverkan medan Svenska kyrkan ser den som kompetenshöjande. Staten har antagit ett tydligt ateistiskt, sekulärt religionsbegrepp som nedvärderar religion. Samtidigt vill den inte överlåta till religionerna att själva definiera religion.
– Svenska kyrkan å sin sida har haft svårt att ta hand om sitt eget hus och har överlåtit mycket till staten, men ser nu att det finns gränser för hur långt den kan kompromissa, säger han.
Med boken har han bidragit med fakta till ett outforskat område som tidigare präglats av tyckande.
Skolavslutningar i kyrkan är en gammal tradition som går att belägga åtminstone till senare delen av 1800-talet.
Det är en myt att det är muslimer som är emot skolavslutningar i kyrkan, det har hela tiden varit sekulära humanister som protesterat mot fenomenet, konstaterar Viktor Aldrin.

Guds välsignelse förbjudet

Inblick har gått igenom Skolinspektionens granskningar av skolavslutningar i skolan. Skolinspektionens jurister Staffan Opitz och Malin von Veen kritiserade exempelvis 2009 års julfirande i Esperödsskolan i Halmstad för att tomten nämnde att julen firades till minne av Jesu födelse och för att prästen önskade Guds välsignelse.
Gånghestersskolan i Borås fick kritik av Skolinspektionens handläggare Anna-Lena Olsson och Maja Smochina för sin skolavslutning 2010 för att prästen läste en bön och sjöng två psalmer.
På samma sätt fick Fritslaskolan i Marks kommun kritik för sin julavslutning år 2010. Prästens brott bestod enligt Anna-Lena Olsson och Christian Floer i att han hade påmint om att julen firades till minne av Jesu födelse och för att han föreslog en julpsalm.

Klockringning och psalmsång

Även T4-skolan i Hässleholm fick kritik för sin julavslutning 2010, trots att det varken förekom predikan eller bön. Där var det prästens önskan om Guds välsignelse som gjorde att undervisningsrådet Elizabeth Malmstedt och juristen Mari Radner satte i halsen.
När Bokenässkolan i Uddevalla julen 2009 fick kritik av Skolinspektionens enhetschef Maria Rothlin och handläggare Anna-Lena Olsson handlade det om att det förekommit klockringning, psalmsång och bibelläsning.
Den skolavslutning som Kyrkbackskolan i Ljusnarsberg anordnade i juni 2010 föll heller inte Skolinspektionens avdelningsjurist Carin Holtz och jurist Per Staaf i smaken. Anledningen var att prästen sjöng ”Den blomstertid nu kommer” och sedan läste välsignelsen.

Aggebo och Ekström

Det var en uppmärksammad debattartikel i Dagens Nyheter den 25 november 2012 med rubriken ”Gud får inte vara med när skolan samlas i kyrkan” som satte rejäl fart på debatten om kyrkliga skolavslutningar.
Anna Ekström, generaldirektör på Skolverket och Claes-Göran Aggebo, undervisningsråd på Skolverket, menade att skolavslutningar i kyrkan inte får ”rymma religiösa inslag som bön, välsignelse, trosbekännelse, predikan eller annan form av förkunnelse.” Anna Ekström är i dag socialdemokratisk minister som vill förbjuda religiösa friskolor och Claes-Göran Aggebo ledde den klappjakt på kristna friskolor som S-regeringen och Skolverket gemensamt genomförde i början av 2000-talet. Deras utspel på DN Debatt fick Alliansregeringen med utbildningsminister Jan Björklund (L) att föreslå en ändring av lagen så att det skulle bli lättare för skolorna att ha skolavslutningar i kyrkan. Förslaget att tillåta vissa konfessionella inslag i skolavslutningar röstades igenom i riksdagen då Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna i maj 2016 satt i opposition. Socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister avstod nämligen från att rösta i frågan.
R​UBEN AGNARSSON
ruben@inblick.se

Nyhetskommentar:

Vakuumförpackade skolavslutningar


Sedan Sverige kristnades för mer än 1000 år sedan har våra traditioner och vår kultur formats av kristendomens tro och kärleksbudskap. Detta har gått i arv i generationer sedan fornstora dagar och våra lagar och värderingar har fram till vår tid haft sin utgångspunkt i tio Guds bud och den gyllene regeln; att vi ska göra mot andra som vi vill att de ska göra mot oss.
När kyrkan och staten första gången gick skilda vägar 1862 behöll dock kyrkan inflytande över skolan och många klockare och präster stod för undervisningen. Det var allmänt vedertaget, att som det står i Psaltaren 111:10 ”HERRENS fruktan är vishetens begynnelse, ett gott förstånd få alla de som göra därefter. Hans lov förbliver evinnerligen.”
Det centrala i den svenska skolan från medeltiden fram till 1962 var just kristendomsundervisning med andakt varje morgon följt av psalmsång som ”Din klara sol går åter upp” eller ”Den blomstertid nu kommer”.

 

Det var i samband med 1919 års läroplan som relationen mellan skola och kyrka började ifrågasättas av framför allt socialdemokrater och vänsterpartister. Denna relation fortsatte fram till 1969 års läroplan, vilken formellt upphävde kristendomens överhet i skolsystemet. Då blev idealet istället en så kallad objektiv (neutral) skola, där livsåskådningen ateism – likt den som kommunistdiktatureren DDR ville pracka på sin befolkning – framställdes som neutral.

Med denna historiska bakgrund kan dagens debatt om avslutning i kyrkan eller om religiösa friskolors vara eller icke vara te sig lite märkligt, då den svenska grundskolan har varit betydligt mer religiöst präglad än båda dagens kyrka och dagens kristna friskolor. Frågan är vad som skrämmer dessa liberaler och vänster-lobbyister, om nu Gud inte finns.


Skolan reformerades kraftigt under senaste halvseklet och blev med tiden religiöst obunden till att idag bli rent ateistisk och religionsfientlig. Skolans uppgift är numera inte att förmedla kristendomens goda värderingar om människans lika värde utan beskydda barnen från religiös påverkan, som exempelvis förbud mot religiösa inslag vid skolavslutningar.

Frågan är om svenska barn nu även ska förbjudas sjunga den inofficiella fjärde versen i nationalsången, som lyder: ”Med Gud skall jag kämpa, för hem och för härd, för Sverige, den kära fosterjorden”?
Denna religionsfientlighet ska sättas i ljuset av att både yoga och pride-events, där barn utsätts för främmande religioner och intresseorganisationers påverkan tillåts mer och mer. Skolan, eller skolavslutningar för den delen, kan nämligen inte existera i ett existensiellt vakuum.


Skollagen förbjuder inte att man firar skolavslutningar i kyrkan men man ska lägga tonvikten vid tradition och inte på religiösa inslag. Faktum kvarstår dock att detta är ett politiskt fattat beslut med politiska motiv.
Enligt en undersökning gjord 2016 vid SOM-institutet firar endast 35 procent av Sveriges skolor sina avslutningar i en kyrka. Samma undersökning slår fast att 78 procent av de tillfrågade var positiva till avslutningar i kyrkan medan endast 5 procent var för ett förbud.
Kyrkan förenar både tro och tradition, och det ena kommer med det andra. Barnen har rätt att delta i de traditioner som vårt land bygger på och då är det en förmån att som tidigare generationer få gå till kyrkan på skolårets sista dag och ta del av prästens betraktelse, bön, välsignelse och stroferna av ”Den blomstertid nu kommer”.
​ROBIN OLSSON
 
eBlick
Bild Synagoga
sep 20, 2018
En av de palestinska medborgare som kastade brandbomber mot den judiska synagogan i Göteborg i december 2017 slipper att bli utvisad, beslutade Hovrätten förra veckan. Utvisningen hävdes ”med hänsyn till Israels eventuella intresse i saken”. En vänsterpartist med ett politiskt engagemang i starkt israelkritiska rörelser på de palestinska områdena – som dömts till villkorligt fängelsestraff på 1980-talet – deltog i beslutet.
eBlick
sep 20, 2018
Filippa Gagnér Jenneteg är författare och redaktör för boken "Handbok för livskämpar" och har själv varit en av många som kämpar för att orka överleva. – Jag hade mycket ångest och panikångest speciellt i särskilt svåra situationer. Det ledde till tankar om att jag orkar inte leva. Jag såg ingen annan utväg, berättar Filippa för Inblick.
eBlick
sep 20, 2018
Den svenske forskaren vid Karolinska institutet, Ahmadreza Djalali, sitter sedan drygt två år i dödscell i Iran. Trots ett mycket stort internationellt tryck på att Djalali ska bli frikänd och släppas fri samt få återvända till sin familj i Sverige vägrar iranska myndigheter att upphäva dödsdomen mot honom. Nyligen tagna bilder på Ahmadreza Djalali visar en man som mår mycket dåligt och som förlorat mer än tjugo kilo i vikt.
eBlick
sep 13, 2018
Värderingsval, migrationsval, SD-val och KD:s mirakelval. Fyra sammanfattande ord för ett riksdagsval som inte liknar något annat, där det svenska politiska landskapet kullkastats och en etablerad partistruktur med block och inarbetade samarbetsmönster fått sig rejäla törnar.
eBlick
sep 13, 2018
Elever som är inblandade i blodiga slagsmål, hotar elever och lärare, pekar finger, säger nedsättande saker och stör lektionerna. Bilden av elever i två klasser på mellanstadiet på Navestadsskolan i Norrköping, som Skolinspektionen målar upp efter sin inspektion, är allt annan än trevlig och stillsam. Nu väntar miljonvite om skolan inte löser problemen.
eBlick
sep 13, 2018
I mitten av augusti släppte antimobbningorganisationen Friends sin årliga rapport om mobbing. Den visar att två av tre elever inte berättar om sin utsatthet för någon vuxen. – Att så många barn inte pratar med vuxna om sin utsatthet visar att vuxenvärlden misslyckats med att bygga och vårda ett förtroende som borde vara självklart, säger Per Leander, generalsekreterare på stiftelsen Friends.
eBlick
sep 06, 2018
Tre av fem ordinarie manliga ledamöter i Älmhults kommunstyrelse är med i en hemlig orden. Detsamma gäller kommunchefen och kommunens kommunikationschef. En D-uppsats i Sociologi på Umeå universitet avslöjade att den verkliga makten i Piteå inte fanns i kommunfullmäktige, utan i en hemlig orden med druider.
eBlick
sep 06, 2018
Huvudförhandlingen i rättegången mot Helsingforspolisens hantering av informationskällor inleddes förra veckan. Bland de åtalade finns flera högt uppsatta polischefer. – Jag var chockerad. Jag förstod att försummelsen av övervakning inte kunde utredas inom polisen. Därför beslöt jag att inleda en utredning, förklarar förre inrikesministern Päivi Räsänen (KD) händelseförloppet.
eBlick
sep 06, 2018
I fredags hade West Side Story premiär på Malmö Opera. Inblick var med på genrepet som ägde rum på Leonard Bernsteins 100-årsdag. – Musikalen bär på ett aktuellt tema om vad som händer när man börjar se fiender i andra människor. Det är ett stort antirasistiskt monument, berättade Magnus Fryklund som är musikaliskt ansvarig dirigent.
eBlick
aug 30, 2018
Narkotikarotelns i Finlands förra chef Jari Aarnio är redan dömd till ett långt fängelsestraff. Nu står fyra av hans polischefer inför rätta. Allt började med ett avslöjande i Finlands största tidning Helsingin Sanomat och att KD-politikern och förra inrikesministern Päivi Räsänen gjorde en polisanmälan.
eBlick
aug 30, 2018
Kristdemokraterna rusar i opinionsmätningarna och i Uppland passar partiets riksdagsledamot på att dela ut personvalsbroschyrer som pläderar för ett starkare försvar. Målgruppen i helgen var de uppemot 150 000 personer som besökte Flygets dag i Uppsala, där de – förutom Flygvapnets uppvisningar – kunde beskåda det som en gång var huvudstadens flygflottilj.