Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Barn – en ickefråga i valrörelsen

Ruben Agnarsson | 19 jul , 2018
Förskoleupproret visar att den svenska barnomsorgsmodellen har kapsejsat. – Redan för 18 år sedan varnade Barnombudsmannen och sade att förskolan inte hade rätt förutsättningar för att klara sitt uppdrag. Jag upplever att vi är marinerade i socialism, menar Madelein Lidman på Power to Parents 2018
Lidman (4)
Madeleine Lidman menar att små barns situation förbises i dagens samhällsdebatt. När Inblick träffar henne på Elidascenen i Almedalen, konstaterar hon att Inblicks seminarium i princip är det enda som tar upp situationen för barn upp till sex år.
– Det var något seminarium om förskolan men det handlar inte så mycket om små barns behov. Det finns det verkligen ett utrymme för att diskutera i valrörelsen, säger hon.
Madeleine Lidman var med och drev Föräldraupproret 2005 och arbetade hårt för att även omsorg i hemmet skulle bli ett subventionerat alternativ, vilket också skedde sedan när vårdnadsbidraget infördes år 2008. Den rödgröna regeringen tog bort detta barnomsorgsalternativ år 2014.
I dag jobbar Madeleine Lidman med Power to Parents 2018, som i högre grad vill se föräldrarna som en resurs för att lösa barnomsorgen.

Finns det en tystnadskultur när det gäller barns behov?
– Det finns ett stort intresse hos föräldrar, men kanske att politiker och politiska partier backar lite i denna fråga. Det finns mycket annat som tar över just nu, men också ett ointresse, säger Madelene Lidman och konstaterar att inte ens uppropet #pressatläge, ett förskoleuppror om situationen i den svenska förskolan, har fått medier eller politiker att reagera.
Under två månader i början av det här året sammanställde förskoleupproret förskolechefers och förskollärares berättelser från hela landet. Uppropet resulterade i en nästan 700 sidor lång larmrapport där personalen återger dramatiska beskrivningar om situationen på Sveriges förskolor.
– Jag tycker det är fruktansvärt, här har man en kår av människor som arbetar och har drömmar om hur de vill arbeta i förskolan och de får inga möjligheter att utföra sitt uppdrag, fortsätter Madeleine Lidman.
– Samtidigt pratar vi väldigt lite om de små barnen och hur de mår i sammanhanget. Personalen har ju en arbetstid på max 40 timmar, medan många barn är på förskola 50-60 timmar i veckan. Dessutom har personalen facket som arbetar för deras sak och även en arbetsmiljölag och det har inte de små barnen.
– Man har stuvat undan väldigt mycket fakta kring vad små barn behöver. Jag skulle önska att vi tillsammans med förskoleupproret började arbeta för de små barnen och såg till att deras behov blir tillgodosedda – i förskolan och i familjepolitiken i stort.

Men personalen på förskolan gör väl ett viktigt jobb, även om de har små resurser?

– Absolut, men jag upplever att politikerna stryker personalen medhårs och lyfter upp dem till hjältar istället för att ge dem rätt resurser. Uppskattar man vad folk gör så ger man dem även rätt verktyg. Förskolan används ofta som valfläsk, vilket drabbar både barnen och personalen, konstaterar Madeleine Lidman.
– Maxtaxan infördes ju varken för barnens eller personalens skull, utan lite för att Göran Persson skulle få röster i valet år 2002. Personalen får betala priset för dessa yviga löften från politiker som lovar saker utan att lyssna på personalen.
– Nu har tystnadskulturen rämnat. Allting har ju släppt. I förskoleupprorets rapport berättar personalen hur de får stå och ljuga för föräldrarna genom att säga att ”den andra personalen är på toaletten” när man i själva verket är ensam med 19 små barn.
– Tänk vilken säkerhetsrisk för barnen och vilken stressituation för personalen. Att man överhuvudtaget gör så mot människor. Jag tycker det är väldigt illa, betonar hon.

För femton år sedan var du verksam i Föräldraupproret, vad var det?
– Föräldraupproret arbetade för att vi även skulle få ett subventionerat alternativ för hemmaomsorg. Vi arbetade hårt för att vårdnadsbidraget skulle genomföras och samlade in 36 000 namn vilka överlämnades till Mona Sahlin (S), som förvånat uttryckte att hon aldrig hade hört talas om föräldrar som ville vara hemma. Det säger lite om hur politikerna brukar resonera.
– Men vi fanns och vi var många som ville ha det alternativet och det infördes sedan efter mycket om och men. Det handlade framför allt om att föräldrar hade kvar sin anställning i tre år, de behövde inte säga upp sig för att vara hemma utan var kvar på arbetsmarknaden.
– De fick även en viss ersättning och fick ha kvar den sjukpenningsgrundande inkomsten under tre år. Detta blev inte så populärt hos dem som menade att vi bara skulle ha en enda barnomsorgsmodell. Till slut blev det omkring 50 000 namn som samlades in.

Varför pågår det ingen egentlig debatt om den svenska barnomsorgsmodellen, där förskolealternativet är det enda tänkbara?
– Jag upplever att vi är marinerade i socialism. Vi har köpt det här att jämställdhet är enligt en 50-50 modell. Det är jättebra med utbyggd barnomsorg för de föräldrar som vill. Men vi måste lägga fokus på rätt ställe, nämligen på barnen.
– Det är inget nytt att förskolan har utmaningar. Det har skrivits många böcker om krisen i förskolan. Redan för 18 år sedan varnade Barnombudsmannen och sade att förskolan inte hade rätt förutsättningar för att klara sitt uppdrag. Barn for illa och personalen hade en omöjlig arbetssituation – för 18 år sedan.

Hur ser då vägen framåt ut, menar du?
– Vi behöver se över de övergripande politiska ramarna. Vad finns det för vits med att pressa ​personalen? Varför ska personalen och barnen betala för politikernas valfläsk? I Stockholm har föräldraledigas barn rätt till 40-60 timmar utan att politikerna skjuter till resurser. Låt föräldrar betala om de inte vill ta hand om sina barn när de är lediga.
– Ta tag i familjepolitiken. Förskolan ska ha rätt förutsättningar. Lyssna till personalen. Ta bort reformer som är valfläsk. Ge fler alternativ och underlätta för dem som vill vara hemma längre.

97 procent av förskolepersonalen är kvinnor, hur kommenterar du det?
– Jag tror att fler kvinnor som är hemma tycker om att jobba med barn, det gäller oavsett om man vill jobba med egna eller andras barn. Sedan är det en trend att politiker pratar över huvudet på folk när det gäller kvinnoyrken. Man lyssnar inte på kvinnor och tar inte hänsyn till vad människor vill.
– Man pratar hela tiden över huvudet på människor, inte minst i kvinnodominerande yrken – då vet alltid politikerna bäst.

Varför var vårdnadsbidraget så viktigt?

– Det var 8 000 familjer per år som använde sig av denna reform. Att man tog bort det berodde på att det stack i ögonen på vissa som såg det som en kvinnofälla. Vi behöver uppgradera föräldrarna, vi har glömt föräldrarnas betydelse. Jag skulle vilja att vi pratade mer om hur viktiga föräldrarna är för barnen. Det finns inget barn som inte helst vill vara med sina föräldrar, om det är en normal funktionell familj.

Har ni någon dialog med förskoleupproret?
– Vi har haft en dialog genom åren, även om har lite olika perspektiv och inte har haft så mycket kontakt på senare år. Vår vision är inte att förskolan ska ta emot alla barn från ett års ålder. Det gynnar förskolan att man inte tvingar in barn som inte mår bra. Småbarnsåren går inte i repris. De är jobbiga, men fantastiska.

Kan du beskriva anknytningsteorin när det gäller små barns relation till vuxenvärlden?
– En ettåring utforskar världen utifrån sin trygga anknytningsperson. Det är lite som ett gummiband, barnet utforskar och kommer tillbaka för att tanka lite trygghet och så ger de sig ut igen. Det är därför jätteviktigt när man skolar in barnet att det känner sig tryggt.
– Jag läste en gammal bok från åttiotalet, som beskrev hur inskolningen pågick i fyra månader innan barnen började förskola. I dag övertygas föräldrar att inskolningen kan klaras av på tre dagar. För en del barn gör det verkligen inte det. Lämnar man ett gråtande barn som är stressat och har enorma kortisolpåslag av stresshormoner så är inte anknytningen i viloläge och då kan barnet inte heller lära sig någonting. Därför är det jätteviktigt att barnet är tryggt när det lämnas.
– I en familj är det ofta en primär anknytningsperson, i en hierarki. Försvinner ettan, får tvåan ta över. Anknytning handlar om att lyssna på barnet, så att det finns en trygg famn att krypa upp i när barnet är litet. Det fungerar inte med jättestora barngrupper och få personal vilket leder till sjukskrivningar, vikarier, ny personal och främmande ansikten.
– Stress, buller, alldeles för mycket aktiviteter, det påverkar barnen för resten av livet, avslutar Madelene Lidman.

Ruben Agnarsson
ruben@inblick.se
 
eBlick
Trupperna_ska_inte_dras_tillbaka
jan 16, 2020
Försvarsutskottets ordförande Pål Jonsson (M) anser inte att Sverige ska ta hem den svenska truppen från Irak. – Sverige har 70 soldater i Irak, detta åtagande förlängdes med ett år i december, den insatsen har nu pausats, men vi hoppas att de kan återgå till sin uppgift; att utbilda irakier snarast, säger Pål Jonson till Inblick.
eBlick
jan 16, 2020
Den 4 januari hölls minnesgudstjänsten för Reinhard Bonnke i USA. Owe Carlsson från Citykyrkan i Älmhult fick en speciell inbjudan och var på plats. – Det var ett privilegium för mig att känna Reinhard Bonnke, den tyska evangelisten som påverkade så många i världen. Jag fick en speciell inbjudan till minnesgudstjänsten. Det var en stor förmån, säger Owe Carlsson som här berättar om sitt samarbete med Bonnke.
eBlick
jan 16, 2020
Digitala medier tar mer och mer av vår tid och inkräktar på behov av sömn, motion och sociala relationer. Det kan leda till psykisk ohälsa. – Vi ska inte backa utvecklingen, det går inte. Men vi ska använda våra digitala verktyg på ett smartare sätt och inse att det finns en baksida med dem, sa Anders Hansen till Inblick under en föreläsning om välmående.
eBlick
jan 10, 2020
I mitten av 1990-talet fick flera medarbetare på Berliner Zeitung som samarbetat med Stasi sluta. Nu avslöjas att tidningens nye ägare var inofficiell medarbetare åt Stasi.
eBlick
jan 10, 2020
Nu är det klart för start för rättegången i Uppsala tingsrätt där tre tidigare ledarfigurer i den omtalade Filadelfiaförsamlingen i Knutby står åtalade. Rättegången inleds den 14 januari.
eBlick
jan 02, 2020
Elscooterbolaget Voi har anmält till Datainspektionen att över en miljon kunder kan ha drabbats av en säkerhetslucka i företagets system. Voi har tidigare anmält att en användare lyckats ta sig in i företagets tekniska system där kvitton från olika användare lagrats. Då ska felet ha rättats till och användarna enbart kunnat ladda ned sina egna kvitton, enligt Voi. Nu visar det sig att Voi uppskattar antalet drabbade kunder till "över en miljon".
eBlick
jan 02, 2020
Det finns fortfarande ett 50-tal minderåriga barn med någon form av koppling till Sverige i de fångläger i den syriska öknen där tillfångatagna utländska IS-terrorister hålls internerade. Regeringen Löfven säger sig vara fokuserad på att hämta hem de IS-barn som är föräldralösa. Men enligt utrikesminister Ann Linde är det svårt att fastställa att de verkligen saknar mamma och pappa.
eBlick
jan 02, 2020
I mitten av december fällddes Norge återigen av Europadomstolen. Sju domar har hittills fallit, norska Barnevernet är nu dömt i fem av dem och ytterligare 28 fall ska behandlas. – Att Norge inte tar detta på allvar är omskakande. I andra länder hade parlamentet tillsatt en undersökningskommission, säger den norska människorättsjuristen Gro Hillestad Thune.
eBlick
dec 19, 2019
– Julförberedelserna började tidigt under min uppväxt i Vilhelm Mobergsbygderna i Småland. Julgrisen slaktades hemma på gården hos mina föräldrar som var lantbrukare. Och jag minns julbaken av sju sorters kakor och hur mamma fernissade golven i vårt hus. Jag älskar julen, berättar landshövdingen Maria Larsson.
eBlick
dec 19, 2019
När polisen grep fembarnsmamman Solveig för att hon flydde från Barnevernet skedde det efter stora svenska polisinsatser och ledde till en omfattande svensk mediebevakning. Nu kan Inblick avslöja att det svenska polisbefäl som ledde gripandet har dömts i domstol för kvinnoförnedrande behandling av sina kollegor.
eBlick
dec 12, 2019
European Prayer Breakfast arrangerades i Bryssel 3-5 december och samlade kristna från Europas alla hörn. Pastorn Carlton Deal var primus motor och koordinerade eventet. Bland medarbetarna fanns också svenska Marie Bengtsson Bennet.