Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Barn – en ickefråga i valrörelsen

Ruben Agnarsson | 19 jul , 2018
Förskoleupproret visar att den svenska barnomsorgsmodellen har kapsejsat. – Redan för 18 år sedan varnade Barnombudsmannen och sade att förskolan inte hade rätt förutsättningar för att klara sitt uppdrag. Jag upplever att vi är marinerade i socialism, menar Madelein Lidman på Power to Parents 2018
Lidman (4)
Madeleine Lidman menar att små barns situation förbises i dagens samhällsdebatt. När Inblick träffar henne på Elidascenen i Almedalen, konstaterar hon att Inblicks seminarium i princip är det enda som tar upp situationen för barn upp till sex år.
– Det var något seminarium om förskolan men det handlar inte så mycket om små barns behov. Det finns det verkligen ett utrymme för att diskutera i valrörelsen, säger hon.
Madeleine Lidman var med och drev Föräldraupproret 2005 och arbetade hårt för att även omsorg i hemmet skulle bli ett subventionerat alternativ, vilket också skedde sedan när vårdnadsbidraget infördes år 2008. Den rödgröna regeringen tog bort detta barnomsorgsalternativ år 2014.
I dag jobbar Madeleine Lidman med Power to Parents 2018, som i högre grad vill se föräldrarna som en resurs för att lösa barnomsorgen.

Finns det en tystnadskultur när det gäller barns behov?
– Det finns ett stort intresse hos föräldrar, men kanske att politiker och politiska partier backar lite i denna fråga. Det finns mycket annat som tar över just nu, men också ett ointresse, säger Madelene Lidman och konstaterar att inte ens uppropet #pressatläge, ett förskoleuppror om situationen i den svenska förskolan, har fått medier eller politiker att reagera.
Under två månader i början av det här året sammanställde förskoleupproret förskolechefers och förskollärares berättelser från hela landet. Uppropet resulterade i en nästan 700 sidor lång larmrapport där personalen återger dramatiska beskrivningar om situationen på Sveriges förskolor.
– Jag tycker det är fruktansvärt, här har man en kår av människor som arbetar och har drömmar om hur de vill arbeta i förskolan och de får inga möjligheter att utföra sitt uppdrag, fortsätter Madeleine Lidman.
– Samtidigt pratar vi väldigt lite om de små barnen och hur de mår i sammanhanget. Personalen har ju en arbetstid på max 40 timmar, medan många barn är på förskola 50-60 timmar i veckan. Dessutom har personalen facket som arbetar för deras sak och även en arbetsmiljölag och det har inte de små barnen.
– Man har stuvat undan väldigt mycket fakta kring vad små barn behöver. Jag skulle önska att vi tillsammans med förskoleupproret började arbeta för de små barnen och såg till att deras behov blir tillgodosedda – i förskolan och i familjepolitiken i stort.

Men personalen på förskolan gör väl ett viktigt jobb, även om de har små resurser?

– Absolut, men jag upplever att politikerna stryker personalen medhårs och lyfter upp dem till hjältar istället för att ge dem rätt resurser. Uppskattar man vad folk gör så ger man dem även rätt verktyg. Förskolan används ofta som valfläsk, vilket drabbar både barnen och personalen, konstaterar Madeleine Lidman.
– Maxtaxan infördes ju varken för barnens eller personalens skull, utan lite för att Göran Persson skulle få röster i valet år 2002. Personalen får betala priset för dessa yviga löften från politiker som lovar saker utan att lyssna på personalen.
– Nu har tystnadskulturen rämnat. Allting har ju släppt. I förskoleupprorets rapport berättar personalen hur de får stå och ljuga för föräldrarna genom att säga att ”den andra personalen är på toaletten” när man i själva verket är ensam med 19 små barn.
– Tänk vilken säkerhetsrisk för barnen och vilken stressituation för personalen. Att man överhuvudtaget gör så mot människor. Jag tycker det är väldigt illa, betonar hon.

För femton år sedan var du verksam i Föräldraupproret, vad var det?
– Föräldraupproret arbetade för att vi även skulle få ett subventionerat alternativ för hemmaomsorg. Vi arbetade hårt för att vårdnadsbidraget skulle genomföras och samlade in 36 000 namn vilka överlämnades till Mona Sahlin (S), som förvånat uttryckte att hon aldrig hade hört talas om föräldrar som ville vara hemma. Det säger lite om hur politikerna brukar resonera.
– Men vi fanns och vi var många som ville ha det alternativet och det infördes sedan efter mycket om och men. Det handlade framför allt om att föräldrar hade kvar sin anställning i tre år, de behövde inte säga upp sig för att vara hemma utan var kvar på arbetsmarknaden.
– De fick även en viss ersättning och fick ha kvar den sjukpenningsgrundande inkomsten under tre år. Detta blev inte så populärt hos dem som menade att vi bara skulle ha en enda barnomsorgsmodell. Till slut blev det omkring 50 000 namn som samlades in.

Varför pågår det ingen egentlig debatt om den svenska barnomsorgsmodellen, där förskolealternativet är det enda tänkbara?
– Jag upplever att vi är marinerade i socialism. Vi har köpt det här att jämställdhet är enligt en 50-50 modell. Det är jättebra med utbyggd barnomsorg för de föräldrar som vill. Men vi måste lägga fokus på rätt ställe, nämligen på barnen.
– Det är inget nytt att förskolan har utmaningar. Det har skrivits många böcker om krisen i förskolan. Redan för 18 år sedan varnade Barnombudsmannen och sade att förskolan inte hade rätt förutsättningar för att klara sitt uppdrag. Barn for illa och personalen hade en omöjlig arbetssituation – för 18 år sedan.

Hur ser då vägen framåt ut, menar du?
– Vi behöver se över de övergripande politiska ramarna. Vad finns det för vits med att pressa ​personalen? Varför ska personalen och barnen betala för politikernas valfläsk? I Stockholm har föräldraledigas barn rätt till 40-60 timmar utan att politikerna skjuter till resurser. Låt föräldrar betala om de inte vill ta hand om sina barn när de är lediga.
– Ta tag i familjepolitiken. Förskolan ska ha rätt förutsättningar. Lyssna till personalen. Ta bort reformer som är valfläsk. Ge fler alternativ och underlätta för dem som vill vara hemma längre.

97 procent av förskolepersonalen är kvinnor, hur kommenterar du det?
– Jag tror att fler kvinnor som är hemma tycker om att jobba med barn, det gäller oavsett om man vill jobba med egna eller andras barn. Sedan är det en trend att politiker pratar över huvudet på folk när det gäller kvinnoyrken. Man lyssnar inte på kvinnor och tar inte hänsyn till vad människor vill.
– Man pratar hela tiden över huvudet på människor, inte minst i kvinnodominerande yrken – då vet alltid politikerna bäst.

Varför var vårdnadsbidraget så viktigt?

– Det var 8 000 familjer per år som använde sig av denna reform. Att man tog bort det berodde på att det stack i ögonen på vissa som såg det som en kvinnofälla. Vi behöver uppgradera föräldrarna, vi har glömt föräldrarnas betydelse. Jag skulle vilja att vi pratade mer om hur viktiga föräldrarna är för barnen. Det finns inget barn som inte helst vill vara med sina föräldrar, om det är en normal funktionell familj.

Har ni någon dialog med förskoleupproret?
– Vi har haft en dialog genom åren, även om har lite olika perspektiv och inte har haft så mycket kontakt på senare år. Vår vision är inte att förskolan ska ta emot alla barn från ett års ålder. Det gynnar förskolan att man inte tvingar in barn som inte mår bra. Småbarnsåren går inte i repris. De är jobbiga, men fantastiska.

Kan du beskriva anknytningsteorin när det gäller små barns relation till vuxenvärlden?
– En ettåring utforskar världen utifrån sin trygga anknytningsperson. Det är lite som ett gummiband, barnet utforskar och kommer tillbaka för att tanka lite trygghet och så ger de sig ut igen. Det är därför jätteviktigt när man skolar in barnet att det känner sig tryggt.
– Jag läste en gammal bok från åttiotalet, som beskrev hur inskolningen pågick i fyra månader innan barnen började förskola. I dag övertygas föräldrar att inskolningen kan klaras av på tre dagar. För en del barn gör det verkligen inte det. Lämnar man ett gråtande barn som är stressat och har enorma kortisolpåslag av stresshormoner så är inte anknytningen i viloläge och då kan barnet inte heller lära sig någonting. Därför är det jätteviktigt att barnet är tryggt när det lämnas.
– I en familj är det ofta en primär anknytningsperson, i en hierarki. Försvinner ettan, får tvåan ta över. Anknytning handlar om att lyssna på barnet, så att det finns en trygg famn att krypa upp i när barnet är litet. Det fungerar inte med jättestora barngrupper och få personal vilket leder till sjukskrivningar, vikarier, ny personal och främmande ansikten.
– Stress, buller, alldeles för mycket aktiviteter, det påverkar barnen för resten av livet, avslutar Madelene Lidman.

Ruben Agnarsson
ruben@inblick.se
 
eBlick
S_vill_samarbeta_med_V
jan 17, 2019
Socialdemokraterna, som har drivit på nedmonteringen av Sveriges försvar, ville strax före jul ge 3,9 miljarder mindre till Försvarsmakten än den M+KD-budget som riksdagen röstade igenom. Trots att försvarsminister Peter Hultqvist (S) i helgen i skarpa ordalag varnade för Rysslands upprustning, vill Stefan Löfven (S) samarbeta med Jonas Sjöstedt (V) i Försvarsberedningen.
eBlick
jan 17, 2019
En ny väg utanför Jerusalem som har en säkerhetsspärr som ska förhindra palestinska terrordåd har fått den palestinska myndighetens utrikesdepartement att beskriva vägen som en ”apartheidväg”. En PLO-ledamot kräver att FN återinför resolutionen ”sionism är rasism”.
eBlick
jan 17, 2019
USA och Israel drar sig helt ur FN:s kulturorgan Unesco. Organet förlorar därmed legitimitet och 30 procent av sin finansiering. – Det kommer bli svårare att driva press- och yttrandefrihetsfrågor i framtiden utan USA, säger Mats Djurberg till Inblick.
eBlick
jan 10, 2019
I helgen arrangerades hundmässan My dog på Svenska mässan i Göteborg. Cirka 35 000 personer besökte evenemanget och drygt 9 000 hundar deltog i utställningar och olika tävlingar. Inför mässan presenterade Västra kennelklubben och My Dog en ny undersökning om svenskarnas hundvanor.
eBlick
jan 10, 2019
Efter den senaste tidens terrordåd mot turister avråder Utrikesdepartementet (UD) från resor i stora delar av Mellanöstern, dock inte skådeplatsen för de brutala morden på två skandinaviska tjejer, Marocko. – Vi följer UD:s rekommendationer och marknaden avgör om resmål finns i vårt utbud eller inte, säger Adam Györki på TUI till Inblick
eBlick
jan 10, 2019
En före detta premiärminister, en nuvarande president i Högsta domstolen, en tidigare utrikesminister, en tidigare chef för den statliga televisionen och en katolsk kardinal finns i det lettiska KGB-arkiv som nu offentliggörs. – Jag var KGB:s huvudmål vid Lettlands befrielse, säger förre folkrättsprofessorn Bo Theutenberg.
eBlick
jan 04, 2019
Polisens julfester i Eskilstuna, Malmö och Linköping urartade och resulterade i flera polisanmälningar. – Det behövs externa resurser, som kan påtala brister och utreda polisen utifrån, säger polisen Kerstin Dejemyr, initiativtagare till polisens #metoo-upprop som fick 5 000 av landets 13 000 kvinnliga polisanställda att berätta om sextrakasserier inom kåren.
eBlick
jan 04, 2019
Veckan innan jul meddelade USA:s president Donald Trump via Twitter att de amerikanska militära trupperna skulle dras tillbaka från Syrien. Anledningen till tillbakadragandet enligt Trump, är att Islamiska staten (IS) har besegrats. – Det är dags för våra unga hjältar att komma hem, säger president Trump i ett videoklipp på Twitter. Dagen efter meddelade Trump att den amerikanska militära närvaron i Afghanistan också avslutas och att trupperna som varit stationerade där kallas hem.
eBlick
jan 04, 2019
Nu stämmer Konsumentombudsmannen (KO) Ninja Casino för bolagets spelreklam. Enligt KO strider reklamen mot lagen. De kräver att bolaget förbjuds att använda uttryck som "Klockrena vägen till guldet!", Vinsten på banken inom fem minuter!" och "Spela nu!"
eBlick
dec 20, 2018
I slutet av november föreläste Sophie Nyman i Malmö om medberoende på Human Gardenings heldag om spelberoende. – 600 000 svenskar uppgav till Folkhälsomyndigheten att de hade någon i sin närhet som har eller hade haft spelberoende, berättade Sophie Nyman som själv vuxit upp med missbruk i familjen.
eBlick
dec 20, 2018
Lobbyorganisationen RFSL har de senaste tio åren tjänat hundratals miljoner kronor på den så kallade hbtq-certifiering som man erbjuder arbetsplatser och organisationer. Målet med denna certifiering ”innebär att verksamheten får ett normkritiskt tänkande och skapar förutsättningar för ett öppet och inkluderande bemötande ur ett hbtq-perspektiv”, enligt RFSL:s egen beskrivning på sin hemsida. Sedan starten 2008 har nästan 500 arbetsplatser och organisationer runtom i Sverige genomgått lobbyorganisationens hbtq-certifiering av sin verksamhet.
Senaste nytt
Senaste blogginläggen
Christian Mölk | 21 jan, 2019
Christian Mölk | 21 jan, 2019
Christian Mölk | 21 jan, 2019
Christian Mölk | 21 jan, 2019
Christian Mölk | 21 jan, 2019
Christian Mölk | 21 jan, 2019
Christian Mölk | 21 jan, 2019
Christian Mölk | 21 jan, 2019
Christian Mölk | 21 jan, 2019