Navigera till koncernens hemsidor
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Barn – en ickefråga i valrörelsen

Ruben Agnarsson | 19 jul , 2018
Förskoleupproret visar att den svenska barnomsorgsmodellen har kapsejsat. – Redan för 18 år sedan varnade Barnombudsmannen och sade att förskolan inte hade rätt förutsättningar för att klara sitt uppdrag. Jag upplever att vi är marinerade i socialism, menar Madelein Lidman på Power to Parents 2018
Lidman (4)
Madeleine Lidman menar att små barns situation förbises i dagens samhällsdebatt. När Inblick träffar henne på Elidascenen i Almedalen, konstaterar hon att Inblicks seminarium i princip är det enda som tar upp situationen för barn upp till sex år.
– Det var något seminarium om förskolan men det handlar inte så mycket om små barns behov. Det finns det verkligen ett utrymme för att diskutera i valrörelsen, säger hon.
Madeleine Lidman var med och drev Föräldraupproret 2005 och arbetade hårt för att även omsorg i hemmet skulle bli ett subventionerat alternativ, vilket också skedde sedan när vårdnadsbidraget infördes år 2008. Den rödgröna regeringen tog bort detta barnomsorgsalternativ år 2014.
I dag jobbar Madeleine Lidman med Power to Parents 2018, som i högre grad vill se föräldrarna som en resurs för att lösa barnomsorgen.

Finns det en tystnadskultur när det gäller barns behov?
– Det finns ett stort intresse hos föräldrar, men kanske att politiker och politiska partier backar lite i denna fråga. Det finns mycket annat som tar över just nu, men också ett ointresse, säger Madelene Lidman och konstaterar att inte ens uppropet #pressatläge, ett förskoleuppror om situationen i den svenska förskolan, har fått medier eller politiker att reagera.
Under två månader i början av det här året sammanställde förskoleupproret förskolechefers och förskollärares berättelser från hela landet. Uppropet resulterade i en nästan 700 sidor lång larmrapport där personalen återger dramatiska beskrivningar om situationen på Sveriges förskolor.
– Jag tycker det är fruktansvärt, här har man en kår av människor som arbetar och har drömmar om hur de vill arbeta i förskolan och de får inga möjligheter att utföra sitt uppdrag, fortsätter Madeleine Lidman.
– Samtidigt pratar vi väldigt lite om de små barnen och hur de mår i sammanhanget. Personalen har ju en arbetstid på max 40 timmar, medan många barn är på förskola 50-60 timmar i veckan. Dessutom har personalen facket som arbetar för deras sak och även en arbetsmiljölag och det har inte de små barnen.
– Man har stuvat undan väldigt mycket fakta kring vad små barn behöver. Jag skulle önska att vi tillsammans med förskoleupproret började arbeta för de små barnen och såg till att deras behov blir tillgodosedda – i förskolan och i familjepolitiken i stort.

Men personalen på förskolan gör väl ett viktigt jobb, även om de har små resurser?

– Absolut, men jag upplever att politikerna stryker personalen medhårs och lyfter upp dem till hjältar istället för att ge dem rätt resurser. Uppskattar man vad folk gör så ger man dem även rätt verktyg. Förskolan används ofta som valfläsk, vilket drabbar både barnen och personalen, konstaterar Madeleine Lidman.
– Maxtaxan infördes ju varken för barnens eller personalens skull, utan lite för att Göran Persson skulle få röster i valet år 2002. Personalen får betala priset för dessa yviga löften från politiker som lovar saker utan att lyssna på personalen.
– Nu har tystnadskulturen rämnat. Allting har ju släppt. I förskoleupprorets rapport berättar personalen hur de får stå och ljuga för föräldrarna genom att säga att ”den andra personalen är på toaletten” när man i själva verket är ensam med 19 små barn.
– Tänk vilken säkerhetsrisk för barnen och vilken stressituation för personalen. Att man överhuvudtaget gör så mot människor. Jag tycker det är väldigt illa, betonar hon.

För femton år sedan var du verksam i Föräldraupproret, vad var det?
– Föräldraupproret arbetade för att vi även skulle få ett subventionerat alternativ för hemmaomsorg. Vi arbetade hårt för att vårdnadsbidraget skulle genomföras och samlade in 36 000 namn vilka överlämnades till Mona Sahlin (S), som förvånat uttryckte att hon aldrig hade hört talas om föräldrar som ville vara hemma. Det säger lite om hur politikerna brukar resonera.
– Men vi fanns och vi var många som ville ha det alternativet och det infördes sedan efter mycket om och men. Det handlade framför allt om att föräldrar hade kvar sin anställning i tre år, de behövde inte säga upp sig för att vara hemma utan var kvar på arbetsmarknaden.
– De fick även en viss ersättning och fick ha kvar den sjukpenningsgrundande inkomsten under tre år. Detta blev inte så populärt hos dem som menade att vi bara skulle ha en enda barnomsorgsmodell. Till slut blev det omkring 50 000 namn som samlades in.

Varför pågår det ingen egentlig debatt om den svenska barnomsorgsmodellen, där förskolealternativet är det enda tänkbara?
– Jag upplever att vi är marinerade i socialism. Vi har köpt det här att jämställdhet är enligt en 50-50 modell. Det är jättebra med utbyggd barnomsorg för de föräldrar som vill. Men vi måste lägga fokus på rätt ställe, nämligen på barnen.
– Det är inget nytt att förskolan har utmaningar. Det har skrivits många böcker om krisen i förskolan. Redan för 18 år sedan varnade Barnombudsmannen och sade att förskolan inte hade rätt förutsättningar för att klara sitt uppdrag. Barn for illa och personalen hade en omöjlig arbetssituation – för 18 år sedan.

Hur ser då vägen framåt ut, menar du?
– Vi behöver se över de övergripande politiska ramarna. Vad finns det för vits med att pressa ​personalen? Varför ska personalen och barnen betala för politikernas valfläsk? I Stockholm har föräldraledigas barn rätt till 40-60 timmar utan att politikerna skjuter till resurser. Låt föräldrar betala om de inte vill ta hand om sina barn när de är lediga.
– Ta tag i familjepolitiken. Förskolan ska ha rätt förutsättningar. Lyssna till personalen. Ta bort reformer som är valfläsk. Ge fler alternativ och underlätta för dem som vill vara hemma längre.

97 procent av förskolepersonalen är kvinnor, hur kommenterar du det?
– Jag tror att fler kvinnor som är hemma tycker om att jobba med barn, det gäller oavsett om man vill jobba med egna eller andras barn. Sedan är det en trend att politiker pratar över huvudet på folk när det gäller kvinnoyrken. Man lyssnar inte på kvinnor och tar inte hänsyn till vad människor vill.
– Man pratar hela tiden över huvudet på människor, inte minst i kvinnodominerande yrken – då vet alltid politikerna bäst.

Varför var vårdnadsbidraget så viktigt?

– Det var 8 000 familjer per år som använde sig av denna reform. Att man tog bort det berodde på att det stack i ögonen på vissa som såg det som en kvinnofälla. Vi behöver uppgradera föräldrarna, vi har glömt föräldrarnas betydelse. Jag skulle vilja att vi pratade mer om hur viktiga föräldrarna är för barnen. Det finns inget barn som inte helst vill vara med sina föräldrar, om det är en normal funktionell familj.

Har ni någon dialog med förskoleupproret?
– Vi har haft en dialog genom åren, även om har lite olika perspektiv och inte har haft så mycket kontakt på senare år. Vår vision är inte att förskolan ska ta emot alla barn från ett års ålder. Det gynnar förskolan att man inte tvingar in barn som inte mår bra. Småbarnsåren går inte i repris. De är jobbiga, men fantastiska.

Kan du beskriva anknytningsteorin när det gäller små barns relation till vuxenvärlden?
– En ettåring utforskar världen utifrån sin trygga anknytningsperson. Det är lite som ett gummiband, barnet utforskar och kommer tillbaka för att tanka lite trygghet och så ger de sig ut igen. Det är därför jätteviktigt när man skolar in barnet att det känner sig tryggt.
– Jag läste en gammal bok från åttiotalet, som beskrev hur inskolningen pågick i fyra månader innan barnen började förskola. I dag övertygas föräldrar att inskolningen kan klaras av på tre dagar. För en del barn gör det verkligen inte det. Lämnar man ett gråtande barn som är stressat och har enorma kortisolpåslag av stresshormoner så är inte anknytningen i viloläge och då kan barnet inte heller lära sig någonting. Därför är det jätteviktigt att barnet är tryggt när det lämnas.
– I en familj är det ofta en primär anknytningsperson, i en hierarki. Försvinner ettan, får tvåan ta över. Anknytning handlar om att lyssna på barnet, så att det finns en trygg famn att krypa upp i när barnet är litet. Det fungerar inte med jättestora barngrupper och få personal vilket leder till sjukskrivningar, vikarier, ny personal och främmande ansikten.
– Stress, buller, alldeles för mycket aktiviteter, det påverkar barnen för resten av livet, avslutar Madelene Lidman.

Ruben Agnarsson
ruben@inblick.se
 
eBlick
elisabet2 (1)
jan 28, 2021
Att dokumentera hur fartyget ser ut och lyssna till de överlevandes berättelser är centralt i en haveriutredning liksom för grundläggande journalistiskt arbete. I efterdyningarna av Estonia-katastrofen skedde inget av detta. Nu förbereder myndigheterna både dykningar och samtal med överlevande.
eBlick
jan 28, 2021
En israelisk luftreningsteknik har visat sig väldigt effektiv att desinfektera covid-19-partiklar i luften. Tekniken sprids till olika länder i världen. Israel kommer att använda tekniken i sina turistbussar för att återvinna turisterna till landet.
eBlick
jan 23, 2021
Diskrimineringen och förföljelsen av kristna har förvärrats. Det är slutsatsen utifrån World watch list 2021 som är den årliga undersökningen av förföljelsen mot kristna. I de länder som finns med på listan förföljs och diskrimineras cirka 309 miljoner kristna, men totalt handlar det om fler än 340 miljoner kristna runt om i världen.
eBlick
jan 21, 2021
De redovisar i stort sett bara det som vi redan har skrivit i Proletären, sade tidningens journalist Olle Minell när chefsåklagare Krister Petersson på presskonferensen i juni förra året pekade ut Stig Engström som Olof Palmes trolige mördare.
eBlick
jan 21, 2021
På onsdag, 27 januari, är det internationella minnesdagen för Förintelsens offer. Den uppmärksammas samma dag som förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades 1945. I år är det 76 år sedan. ”Låt oss aldrig glömma” är rubriken på Nobel Prize museums livesändning för gymnasieelever och högstadieelever under minnesdagen. Statsministern talar i Forum för levande historias ceremoni.
eBlick
jan 14, 2021
– Jag saknade en plats och ett nätverk som förenar oss kristna i den grund vi bygger våra liv på. En plats för vardagstro och för att få utvecklas och se Guds plan för våra liv och gå i den i nära gemenskap med Honom och varandra, förklarar en trött, men lycklig Emmeli Ahlander efter det digitala eventet där omkring 1000 personer i olika åldrar deltog.
eBlick
jan 14, 2021
Statens Haverikommission vill häva gravfriden och dyka vid Estonia. Samtidigt riskerar Henrik Evertsson – som vann Stora journalistpriset med motiveringen ”Han trotsade dykförbudet och fann hålet som tvingar tre regeringar att gå till botten med gåtan Estonia” – fängelse för att ha filmat med en ROV-kamera vid Estonia.
eBlick
jan 08, 2021
På söndag, 10 januari, välkomnas Marie och Stefan Salmonsson som pastorer i Citykyrkan i Älmhult. – Vi har en glädje över det som Börje och Britt har stått i bräschen för under så många år. Vi önskar att fortsätta på den vägen, säger de till Inblick.
eBlick
jan 08, 2021
Norska fembarnsmamman Solveig anmälde sonens skola för mobbing. Då gick skolan till Barnevernet med motanklageler, vilket ledde till hot om tvångsomhändertagande. Solveig flydde då till Sverige där hon greps. Efter att Solveig avtjänat ett fängelsestraff fortsätter Barnevernet sin bestraffning genom att beröva barnen deras familjeliv.
eBlick
dec 26, 2020
Har man sin kyrka belägen där det passerar mycket folk, finns goda möjligheter att vara ute och göra saker precis utanför kyrkan. Det har Folkungakyrkan i Stockholm ägnat sig åt under hela detta coronaår.
eBlick
dec 17, 2020
Trots coronapandemi och inställda flyg kan du besöka Israel digitalt. Jeccica Halfin ger många tips på virtuella besök du kan göra i det förlovade landet. – Tyvärr kommer det troligen inte att gå att flyga till Israel den närmaste tiden. Men du kan skapa en ny virtuell färdväg som låter dig uppleva det bästa av Israel - utan att lyfta ett finger eller flytta en tum, säger Jeccica på Israel idag.