Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Alltfler barn överlever cancer

Göran Jacobson | 18 apr , 2019
Forskningen om barncancer har tagit sjumilakliv framåt. I en färsk rapport från Barncancerfonden visar helt nya siffror att den genomsnittliga överlevnaden för barn med cancer i Sverige har ökat från 80 till 85 procent på bara fem år. Det är enligt Barncancerfonden den största enskilda ökningen sedan det tidiga 1990-talet.
Alltfler_barn_overlever_cancer
I ett pressmeddelande på sin hemsida presenterade Barncancerfonden i förra veckan helt nya och därtill smått historiska siffror gällande vården av barn med cancer i Sverige. Den senaste mätperioden på fem år visar att överlevnaden i barncancer har ökat från 80 till 85 procent. Detta efter att överlevnaden har legat stilla på samma nivå de senaste 20 åren.
Att i snitt 85 procent av de barn i Sverige som drabbas av cancer nu överlever är en mycket stor framgång. Men prognosen varierar kraftigt mellan olika diagnoser och vissa cancerformer är än idag obotliga. Barncancer är fortfarande den vanligaste dödsorsaken för barn mellan 1 och 14 år i Sverige. Barncancerfondens vision är att utrota barncancer. Enda vägen dit är att forskningen fortsätter gå framåt. 

Mäts i femårsperioder

Överlevnaden i barncancer mäts i femårsperioder, det vill säga hur många barn som lever fem år efter att de först insjuknade. Orsakerna till den positiva utvecklingen är flera och skiftar mellan olika cancertyper. En generell förklaring för flera diagnoser är att tack vare forskningen har de så kallade behandlingsprotokollen förbättrats. De kan enkelt förklaras som det vårdprogram, eller schema, som läkarna utgår från under behandlingen av en barncancersjukdom.

Förändring inom leukemi

Allra störst förändring har skett för cancerformen akut myeloisk leukemi (AML). I snitt överlever nu 78 procent av de barn som drabbas – att jämföra med 63 procent under den förra femårsperioden. Tack vare ett förbättrat behandlingsprotokoll kan läkarna nu säkrare identifiera vilka barn som behöver en mer intensiv behandling.
Den vanligaste barncancerdiagnosen i Sverige är akut lymfatisk leukemi (ALL). I snitt överlever idag 94 procent av de barn som drabbas. Förra femårsperioden var motsvarande siffra 89 procent. Även där har framgångsrik forskning lett fram till ett förändrat behandlingsprotokoll, enligt pressmeddelandet från Barncancerfonden.GÖRAN JACOBSONgoran@inblick.se
 

Forskningschefen Kerstin Sollerbrant om rapporten:

”Barncancerfondens mål är att alla barn ska överleva”

Framgångsrik forskning har resulterat i att överlevnaden i barncancer, efter att ha legat stilla i tjugo år, ökat från 80 till 85 procent. Det är mycket positiva siffror som gläder drabbade barn och deras anhöriga.
– Siffrorna överträffade mina förväntningar, säger Kerstin Sollerbrant, forskningschef på Barncancerfonden, till Inblick.


Rapporten om framgångarna inom barncancerforskningen, som Barncancerfonden publicerade i förra veckan, är mycket glädjande för drabbade barn och deras föräldrar, men givetvis också för alla som på något sätt är involverade i kriget mot cancer. Kerstin Sollerbrant är forskningschef på Barncancerfonden och för henne är de nya siffrorna ett kvitto på att forskningen på området är framgångsrik. I en mejlkonversation med Inblick svarar Kerstin Sollerbrant på några frågor kring rapporten.

Fanns det några indikationer på att siffrorna skulle vara så positiva som de blev?
– Vi har förstås en pågående dialog med forskare och kliniker och visste i förväg om att vissa diagnoser, som till exempel akut myeloisk leukemi (AML) skulle visa bra resultat. Men att ökningen skulle bli så stor visste vi inte, det var en glad överraskning.

Hur var era förväntningar innan ni fick siffrorna?
– Eftersom vi vet att forskningen går framåt och ger tydliga resultat var vår förhoppning förstås att överlevnaden skulle ha gått upp. Men fem procentenheter på fem år är otroligt stort och överträffade åtminstone mina förväntningar, framförallt om man jämför med att överlevnaden legat stadigt på runt 80 procent i knappt 20 år.

Varför mäts överlevnaden i barncancer i femårsperioder?
– Det siffrorna visar är hur många barn som lever fem år efter att de först insjuknande. Att det är just fem år beror på att de flesta barn är färdigbehandlade och att tillräckligt lång tid har förflutit efter avslutad behandling för att man ska våga prata om ”överlevnad”. Efter fem år har man också fått ihop ett tillräckligt stort statistiskt underlag, det vill säga tillräckligt många barn, för att kunna dra några slutsatser av siffrorna. Det här kan skilja sig åt, i vissa länder rapporterar man till exempel 10-årsöverlevnad istället.

Vad exakt är det som har bidragit till dessa enorma framgångar inom barncancervården?
– Det går inte att peka ut en enskild orsak till framgångarna. Men en stark bidragande anledning är att de så kallade behandlingsprotokollen har justerats och förbättrats. De kan enkelt förklaras som det vårdprogram, eller schema, som läkarna utgår från under behandlingen av en barncancersjukdom. Tack vare forskningen utvecklas protokollen hela tiden för att behandlingen ska bli så bra som möjligt. Det handlar bland annat om att riskindela patienter, vilka och i vilken ordning behandlingar och läkemedel ska ges och hur långa intervaller det ska vara mellan de olika behandlingarna.
– Cancerformen akut myeloisk leukemi (AML), till exempel, är en av de diagnoser där överlevnaden ökat som kraftigast de senaste fem åren, från 63 till 78 procent. Tack vare ett förändrat behandlingsprotokoll kan läkarna nu säkrare individanpassa behandlingen för barn med AML och på så sätt bota fler.

Du säger i pressmeddelandet att "vi befinner oss mitt i en medicinsk revolution". Vad betyder det? Kommer denna revolution att resultera i att cancer utrotas helt? Hur ser det tidsperspektivet ut i så fall? Eller är det en utopisk tanke?
– Barncancerfondens mål är att alla barn ska överleva. På bara några år har forskningen tagit enorma kliv mot vår nollvision. Idag befinner vi oss i en medicinsk revolution genom att vi har otroligt mycket mer kunskap idag än för bara några år sedan, till exempel har vi fått större insikt om vad som driver cancerceller och hur vi aktiverar kroppens eget immunförsvar för att slåss mot cancern. Vi står nu i ett skede där kunskap kan börja omvandlas till behandlingar. Det är förstås väldigt svårt att säga hur lång tid det kommer ta innan vi når 100 procent, men jag är väldigt hoppfull inför att vi kommer nå dit.
GÖRAN JACOBSON
goran@inblick.se
 
eBlick
”Videospelsindustrin_lar_unga_manniskor_att doda”
aug 22, 2019
Flera gärningsmän bakom masskjutningarna i USA var besatta av våldsamma videospel. Walmart har nu tagit bort alla skyltar, skärmar och videor som visar våld från sina samtliga butiker. Flera ledande politiker kräver nu lagstiftning för att begränsa de våldsamma videospelen.
eBlick
aug 22, 2019
Den senaste demonstrationen i Moskva var troligen den största i Rysslands historia, då 50 000 personer demonstrerade för fria och rättvisa val, den 8 augusti. – Vladimir Putin tror han är Rysslands Messias. Vi tror hans dagar vid makten snart är över, säger demonstranten Evgenia Bogdanova till Inblick.
eBlick
aug 22, 2019
Första juli trädde den reviderade läroplanen för förskolan i kraft. Gunilla Gustafson är verksamhetsansvarig i Växjö och tror att den största utmaningen är att det nu tydligt står att det är förskollärarna som har ansvaret för utbildningen. – Det har stått i skollagen, men vi har inte tagit oss an uppdraget och fördelat rollerna överallt, säger Gunilla till Inblick.
eBlick
aug 15, 2019
Sverigedemokraterna i Malmö har lämnat in en motion till kommunfullmäktige där man vill införa förbud mot värderingsstyrda slöjor i Malmös kommunala förskolor och grundskolor. Det föreslagna förbudet riktar sig med andra ord mot bärandet av muslimska slöjor i skolmiljön.
eBlick
aug 15, 2019
Antisemitismen fortsätter att breda ut sig i vårt land. I en undersökning som publicerades av EU-myndigheten Agency For Fundamental Rights i december förra året pekas Sverige ut som ett land där otryggheten ökar hos den judiska befolkningen. I Malmö berättar unga judar för Sveriges Radio att de inte vågar gå till skolan med synlig davidsstjärna längre, av rädsla för antisemitiska trakasserier i skolan.
eBlick
aug 15, 2019
Första juli började den reviderade läroplanen för förskolan att gälla. I den förtydligas att förskolans uppdrag är att undervisa och utbilda. – Undervisning i förskolan är inte samma sak som undervisning i skolan. Jag skulle helst velat ha ett annat begrepp. Men nu har vi det här begreppet och vi får fylla ordet med betydelse som passar förskolan, säger Christian Eidevald som är forskare och satt med i skolverkets expertgrupp.
eBlick
aug 08, 2019
En stor majoritet i USA:s representanthus röstade för ett fördömande av Global Boycott, Divestment and Sanctions Movement (BDS-rörelsen) som riktar sig mot Israel. Resolutionen menar att BDS-rörelsen ”underminerar möjligheten för en förhandlingslösning… genom att uppmuntra palestinierna att avstå från förhandlingar och istället förlita sig på internationella påtryckningar.”
eBlick
aug 08, 2019
De palestinier som stod bakom terrordådet vid Hebrew University i juli 2002 då nio personer dödades och mer än 80 skadades har fram tills nu fått 12,1 miljoner kronor i lönebetalningar från den palestinska myndigheten.
eBlick
aug 08, 2019
Enligt en ny undersökning är juli den månad då flest skiljer sig. Augusti kommer på fjärde plats. Var paren bor spelar också roll. Det är färre skilsmässor norrut, medan det är flest i Bjuv och Gnesta.
eBlick
aug 02, 2019
Sveriges försvar monterades ned av politiker som hänvisade till den militära underrättelsetjänstens rapporter om att ryska armén var i ett uselt skick. När Gotlands regementschef Peter Molin därmed blev utan uppdrag i Sverige träffade hans soldater under sin utlandstjänstgöring i Kosovo väldigt välutbildade ryska förband, som – visade det sig – var tränade för att hitta väldigt bra på Gotland.
eBlick
aug 02, 2019
Trots att Eva är synbart påverkad av onormal trötthet, gör misstag i arbetet och får ont i kroppen vid fysisk ansträngning, godkänner inte Försäkringskassan hennes ansökan om sjukpenning.