Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Alltfler barn överlever cancer

Göran Jacobson | 18 apr , 2019
Forskningen om barncancer har tagit sjumilakliv framåt. I en färsk rapport från Barncancerfonden visar helt nya siffror att den genomsnittliga överlevnaden för barn med cancer i Sverige har ökat från 80 till 85 procent på bara fem år. Det är enligt Barncancerfonden den största enskilda ökningen sedan det tidiga 1990-talet.
Alltfler_barn_overlever_cancer
I ett pressmeddelande på sin hemsida presenterade Barncancerfonden i förra veckan helt nya och därtill smått historiska siffror gällande vården av barn med cancer i Sverige. Den senaste mätperioden på fem år visar att överlevnaden i barncancer har ökat från 80 till 85 procent. Detta efter att överlevnaden har legat stilla på samma nivå de senaste 20 åren.
Att i snitt 85 procent av de barn i Sverige som drabbas av cancer nu överlever är en mycket stor framgång. Men prognosen varierar kraftigt mellan olika diagnoser och vissa cancerformer är än idag obotliga. Barncancer är fortfarande den vanligaste dödsorsaken för barn mellan 1 och 14 år i Sverige. Barncancerfondens vision är att utrota barncancer. Enda vägen dit är att forskningen fortsätter gå framåt. 

Mäts i femårsperioder

Överlevnaden i barncancer mäts i femårsperioder, det vill säga hur många barn som lever fem år efter att de först insjuknade. Orsakerna till den positiva utvecklingen är flera och skiftar mellan olika cancertyper. En generell förklaring för flera diagnoser är att tack vare forskningen har de så kallade behandlingsprotokollen förbättrats. De kan enkelt förklaras som det vårdprogram, eller schema, som läkarna utgår från under behandlingen av en barncancersjukdom.

Förändring inom leukemi

Allra störst förändring har skett för cancerformen akut myeloisk leukemi (AML). I snitt överlever nu 78 procent av de barn som drabbas – att jämföra med 63 procent under den förra femårsperioden. Tack vare ett förbättrat behandlingsprotokoll kan läkarna nu säkrare identifiera vilka barn som behöver en mer intensiv behandling.
Den vanligaste barncancerdiagnosen i Sverige är akut lymfatisk leukemi (ALL). I snitt överlever idag 94 procent av de barn som drabbas. Förra femårsperioden var motsvarande siffra 89 procent. Även där har framgångsrik forskning lett fram till ett förändrat behandlingsprotokoll, enligt pressmeddelandet från Barncancerfonden.GÖRAN JACOBSONgoran@inblick.se
 

Forskningschefen Kerstin Sollerbrant om rapporten:

”Barncancerfondens mål är att alla barn ska överleva”

Framgångsrik forskning har resulterat i att överlevnaden i barncancer, efter att ha legat stilla i tjugo år, ökat från 80 till 85 procent. Det är mycket positiva siffror som gläder drabbade barn och deras anhöriga.
– Siffrorna överträffade mina förväntningar, säger Kerstin Sollerbrant, forskningschef på Barncancerfonden, till Inblick.


Rapporten om framgångarna inom barncancerforskningen, som Barncancerfonden publicerade i förra veckan, är mycket glädjande för drabbade barn och deras föräldrar, men givetvis också för alla som på något sätt är involverade i kriget mot cancer. Kerstin Sollerbrant är forskningschef på Barncancerfonden och för henne är de nya siffrorna ett kvitto på att forskningen på området är framgångsrik. I en mejlkonversation med Inblick svarar Kerstin Sollerbrant på några frågor kring rapporten.

Fanns det några indikationer på att siffrorna skulle vara så positiva som de blev?
– Vi har förstås en pågående dialog med forskare och kliniker och visste i förväg om att vissa diagnoser, som till exempel akut myeloisk leukemi (AML) skulle visa bra resultat. Men att ökningen skulle bli så stor visste vi inte, det var en glad överraskning.

Hur var era förväntningar innan ni fick siffrorna?
– Eftersom vi vet att forskningen går framåt och ger tydliga resultat var vår förhoppning förstås att överlevnaden skulle ha gått upp. Men fem procentenheter på fem år är otroligt stort och överträffade åtminstone mina förväntningar, framförallt om man jämför med att överlevnaden legat stadigt på runt 80 procent i knappt 20 år.

Varför mäts överlevnaden i barncancer i femårsperioder?
– Det siffrorna visar är hur många barn som lever fem år efter att de först insjuknande. Att det är just fem år beror på att de flesta barn är färdigbehandlade och att tillräckligt lång tid har förflutit efter avslutad behandling för att man ska våga prata om ”överlevnad”. Efter fem år har man också fått ihop ett tillräckligt stort statistiskt underlag, det vill säga tillräckligt många barn, för att kunna dra några slutsatser av siffrorna. Det här kan skilja sig åt, i vissa länder rapporterar man till exempel 10-årsöverlevnad istället.

Vad exakt är det som har bidragit till dessa enorma framgångar inom barncancervården?
– Det går inte att peka ut en enskild orsak till framgångarna. Men en stark bidragande anledning är att de så kallade behandlingsprotokollen har justerats och förbättrats. De kan enkelt förklaras som det vårdprogram, eller schema, som läkarna utgår från under behandlingen av en barncancersjukdom. Tack vare forskningen utvecklas protokollen hela tiden för att behandlingen ska bli så bra som möjligt. Det handlar bland annat om att riskindela patienter, vilka och i vilken ordning behandlingar och läkemedel ska ges och hur långa intervaller det ska vara mellan de olika behandlingarna.
– Cancerformen akut myeloisk leukemi (AML), till exempel, är en av de diagnoser där överlevnaden ökat som kraftigast de senaste fem åren, från 63 till 78 procent. Tack vare ett förändrat behandlingsprotokoll kan läkarna nu säkrare individanpassa behandlingen för barn med AML och på så sätt bota fler.

Du säger i pressmeddelandet att "vi befinner oss mitt i en medicinsk revolution". Vad betyder det? Kommer denna revolution att resultera i att cancer utrotas helt? Hur ser det tidsperspektivet ut i så fall? Eller är det en utopisk tanke?
– Barncancerfondens mål är att alla barn ska överleva. På bara några år har forskningen tagit enorma kliv mot vår nollvision. Idag befinner vi oss i en medicinsk revolution genom att vi har otroligt mycket mer kunskap idag än för bara några år sedan, till exempel har vi fått större insikt om vad som driver cancerceller och hur vi aktiverar kroppens eget immunförsvar för att slåss mot cancern. Vi står nu i ett skede där kunskap kan börja omvandlas till behandlingar. Det är förstås väldigt svårt att säga hur lång tid det kommer ta innan vi når 100 procent, men jag är väldigt hoppfull inför att vi kommer nå dit.
GÖRAN JACOBSON
goran@inblick.se
 
eBlick
34_fall_mot_Barnevernet_upp_i_Europadomstolen
nov 07, 2019
Europadomstolen har nu tagit upp 34 ärenden där norska Barnevernet granskas. Det visar att domstolen prioriterar frågan och har stött på ett dysfunktionellt system som behöver ändras, menar Marius Reikerås, som tillsammans med en fransk advokat biträdde Trude Lobben, som nu i september vann mot Norge i Europadomstolen för mänskliga rättigheter.
eBlick
nov 07, 2019
Med alltfler svenska framgångar i minnet går våra svenska åkare in i en ny skidsäsong. Det internationella skidförbundet FIS bjuder på många chanser till nya medaljer. Men alla åkare kan inte vara med och utmana. För Hanna Falk väntar operation och rehabilitering.
eBlick
nov 07, 2019
I mitten av oktober antog lagstiftare i Tjeckien en resolution som fördömer BDS-rörelsen. Med stor majoritet fördömde deputeradekammaren, landets underhus, alla manifestationer av antisemitism och uppmanade regeringen att inte finansiera grupper som främjar bojkott av Israel.
eBlick
okt 31, 2019
Allhelgonahelgen står för dörren. Karin Wennerlöf är samtalsterapeut och möter många människor i sorg. – Helgen blir en påminnelse om de som inte är kvar hos oss. Att få göra något aktivt, som att tända ett ljus och lägga en blomma på graven, kan vara positivt, säger Karin till Inblick.
eBlick
okt 31, 2019
Floristen Helena Östberg från Karlstad upplever att firandet av Halloween har avtagit medan fler och fler uppmärksammar Alla helgons dag. – För ett antal år sedan sålde vi mer Halloweenkreationer men numera upplever jag att folk spenderar mer pengar på Alla Helgons dag.
eBlick
okt 24, 2019
Flyktingkrisen 2015 förändrade vårt land i grunden. Drygt 160 000 människor sökte asyl i Sverige. Av dessa har 47 172 personer fått avslag på sin asylansökan. Mindre än hälften av dessa har lämnat Sverige frivilligt. Inblick har mött en ung kille som lever gömd i vårt land, som berättar om hur han tvingas sälja knark och utföra sexuella tjänster för att överleva.
eBlick
okt 24, 2019
Kurderna i norra Syrien kämpar för sina liv, men frågan är var de ska ta vägen? Det finns kurder i Turkiet, Syrien och Irak. Västvärlden står efter USA:s tillbakadragande än så länge rådvilla. – Det ser inte bra ut. Det är tragiskt det som händer, säger Tekosher Mohsin till Inblick
eBlick
okt 24, 2019
Humanisterna vill verka för en förändring av begravningslagen för att på så sätt göra det enklare för människor att kunna sprida och förvara askan efter avlidna anhöriga. För två veckor sedan besökte representanter för Humanisternas förbundsstyrelse kulturdepartementet för att framföra sina önskemål om en översyn av begravningslagen.
eBlick
okt 17, 2019
Kristdemokraten Gudrun Brunegård från småländska Vimmerby har motionerat i riksdagen om att införa en nationell minnesdag efter barnboksförfattaren Astrid Lindgren. – Astrid Lindgren har som person, författare och opinionsbildare påverkat sin omvärld på ett sätt som överträffar de flesta samtida svenska medborgare, säger Gudrun Brunegård till Inblick.
eBlick
okt 17, 2019
Liberalerna vill ändra ordet samvetsfrihet till vårdvägran och skriva in det i hälso- och sjukvårdslagen. Debatten om samvetsfrihetens vara eller icke vara har därmed fått nytt bränsle genom denna markering från Liberalernas sida. – Jag tycker uttrycket vårdvägran bättre beskriver vad det faktiskt handlar om, säger Allan Widman, riksdagsledamot för Liberalerna, till Inblick.
eBlick
okt 17, 2019
När skolorna i Norrköping startade upp höstterminen i augusti visade det sig att 24 elever saknades. Det handlar om flickor som blivit bortförda av sina föräldrar till andra länder för att giftas bort eller könsstympas men även om pojkar som skickas iväg på ”uppfostringsläger” på grund av att de har blivit försvenskade. Nu vill Norrköpings kommun inleda samtal med andra aktörer i syfte att motverka att barn förs bort från skolorna i Norrköping.