Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Ångerfull von Sydow överkörd av sina egna

Ruben Agnarsson | 18 jul , 2019
Det var fel att lägga ned förbanden på Gotland, säger Försvarsberedningens ordförande Björn von Sydow (S), som nu körs över av sin egen regering när det gäller hur Försvarsmakten ska finansiera sin verksamhet under de närmaste åren.
Sydow

I början av juli, i samband med Almedalsveckan, placerades luftvärn permanent på Gotland. Luftvärnssystemet som placeras på ön har en räckvidd på mellan 15 och 20 kilometer.
– Gotland är ett militärstrategiskt viktigt område. Genom sin geografiska placering medför ön väsentliga militära fördelar avseende skydd och kontroll av sjöfart, luftkontroll över Östersjön och möjlighet att basera militära förband och förmågor. En bibehållen och stabil säkerhetssituation på och runt Gotland är viktigt för alla länder i Östersjöregionen, säger Försvarsmaktens överbefälhavare (ÖB) Micael Bydén.
Luftvärnssystem 23 är ett markbaserat luftvärnssystem med medellång räckvidd. Sedan tidigare har stridsgruppen på P 18 tilldelats åtta luftvärnskanonvagnar 90. Det nya systemet ökar räckvidden betydligt i jämförelse med det som förbandet har i dag.
– Arbetet med att ta fram systemet har skett i nära samverkan med svensk industri och FMV, vilket visar på ett nationellt ansvarstagande för försvaret av Sverige. Åtgärderna är en snabb lösning för att ”här och nu” kunna möta en ökad hotbild. Det ersätter dock inte behovet av framtida nya luftvärnssystem, utan fyller ett initialt behov av luftvärnsförmåga, säger ÖB Micael Bydén.

Samarbete med Finland

Samma dag som nyheten om att Gotland får permanent luftvärn, stod försvarsminister Peter Hultqvist värd för ett första officiellt möte med Finlands nye försvarsminister Antti Kaikkonen.
– Försvarssamarbetet med Finland är högt prioriterat och långtgående. Det är av stor vikt för säkerheten i Östersjöregionen. Genom vårt fördjupade samarbete skapar vi en gemensam förståelse och förmåga att hantera det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde. 
– Det är ett tydligt bidrag till samarbetet med andra nära partnerländer i regionen och i våra transatlantiska relationer, sade Peter Hultqvist i samband med besöket.
Den finska försvarsministern betonade att det är viktigt att samarbetet fördjupas inom alla de delområden som nämns i det samförståndsavtal om försvarssamarbetet mellan Finland och Sverige som undertecknades i juli förra året. 
Syftet med samförståndsavtalet är att skapa kontinuitet, förutsägbarhet och långsiktighet i försvarssamarbetet mellan Sverige och Finland.
Försvarsminister Peter Hultqvist var i april i år värd för ett nordiskt försvarsministermöte på Gotland. De nordiska försvarsministrarna möttes i april på Gotland inom ramen för det nordiska försvarssamarbetet Nordefco.
På programmet stod bland annat totalförsvarsfrågor, regional säkerhet och uppföljning av visionen för det nordiska försvarssamarbetet. Ett avtal om försörjningstrygghet undertecknades av Sverige, Norge och Finland i anslutning till mötet.
Samtidigt gav Danmark en avsiktsförklaring om att signera avtalet.

Fyra regementen nedlagda

I början på 1990-talet fanns det 25 000 krigsplacerade personer på Gotland. De regementen som fanns på ön var Kustartilleriregementet, Luftvärnsbataljonen, Artilleriregementet, samt Gotlands regemente P18. 
Efter försvarsbesluten år 1996, år 2000 respektive år 2004 försvann alla dessa regementet och resultatet blev att Gotland – Östersjöns mest militärstrategiska ö – helt saknade förband för första gången sedan Rysslands invasion av Gotland för mer än 200 år sedan.
För drygt ett år sedan återinvigde Försvarsmakten Gotlands regementet P18 i närvaro av kung Carl Gustaf, statsminister Stefan Löfven, försvarsminister Peter Hultqvist samt överbefälhavare Micael Bydén. När Gotlands regemente är återuppbyggt år 2020 kommer cirka 350 svenska soldater att finnas på plats.
Tommy Åkesson, huvudsekreterare i Försvarsberedningen, konstaterar att det var ett misstag att avmilitarisera Gotland.
Han får medhåll av Försvarsberedningens ordförande Björn von Sydow, som även han tycker att det var fel att lägga ned förbanden på Gotland.

Du var försvarsminister under delar av den period då Gotlands försvar togs bort?

– När det slutgiltiga beslutet togs var jag talman och var därmed inte involverad i de beslut som hade med försvaret att göra, betonar Björn von Sydow, som var försvarsminister från år 1997 till år 2002.

Ber försvaret räkna

I förra veckan beslutade regeringen att ge Försvarsmakten i uppdrag att tillsammans med övriga försvarsmyndigheter lämna underlag till regeringens försvarspolitiska proposition för perioden 2021–2025.
Istället för att följa Försvarsberedningens ekonomiska kalkyler vill regeringen att Försvarsmakten ska ta fram en prioriteringslista som regeringen sedan kan ta ställning till. Uppdraget ska redovisas senast den 15 november 2019.
– Regeringen försöker slå sönder Försvarsberedningens förslag och kräver att Försvarsmakten bedriver ”Excel-gymnastik”, menar Beatrice Ask (M) i en kommentar till Dagens Nyheter.
I samma tidning underkänner Centern och Liberalerna regeringens hantering av Försvarsberedningens rapport. ”Den är inte en meny som det går att plocka delar ifrån, förhandla bort eller förhala”, säger regeringens båda samarbetspartier.
Försvarets kostnader utgjorde en procent av Sveriges BNP under förra året. Det ska jämföras med tre procent av BNP i början av 1980-talet.

Intern strid i regeringen

Försvarsberedningen leddes av Björn von Sydow (S). Det faktum att regeringen nu väljer att köra över sin egen representant i Försvarsberedningen när det gäller hur försvaret ska finansieras, har fått Hans Wallmark, utrikespolitisk talesperson för Moderaterna, att ställa en riksdagsfråga till utrikesminister Margot Wallström. 
Han undrar om ministern drar ”någon annan slutsats än den av regeringen tillsatta Försvarsberedningen när det gäller den säkerhetspolitiska bedömningen att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas”.
Både Margot Wallström och Stefan Löfven har ifrågasatt Försvarsberedningens slutsats att ”ett väpnat angrepp på Sverige inte kan uteslutas” och har istället hållig fast vid det tidigare uttrycket att ”ett direkt militärt angrepp på Sverige är osannolikt”.
I början av det här året slog Stefan Löfven fast att han kunde samarbeta med Vänsterpartiet i Försvarsberedningen.

​RUBEN AGNARSSON
 
 
eBlick
Byt_ut_ordet_samvetsfrihet_mot_vardvagran
okt 17, 2019
Liberalerna vill ändra ordet samvetsfrihet till vårdvägran och skriva in det i hälso- och sjukvårdslagen. Debatten om samvetsfrihetens vara eller icke vara har därmed fått nytt bränsle genom denna markering från Liberalernas sida. – Jag tycker uttrycket vårdvägran bättre beskriver vad det faktiskt handlar om, säger Allan Widman, riksdagsledamot för Liberalerna, till Inblick.
eBlick
okt 17, 2019
Kristdemokraten Gudrun Brunegård från småländska Vimmerby har motionerat i riksdagen om att införa en nationell minnesdag efter barnboksförfattaren Astrid Lindgren. – Astrid Lindgren har som person, författare och opinionsbildare påverkat sin omvärld på ett sätt som överträffar de flesta samtida svenska medborgare, säger Gudrun Brunegård till Inblick.
eBlick
okt 17, 2019
När skolorna i Norrköping startade upp höstterminen i augusti visade det sig att 24 elever saknades. Det handlar om flickor som blivit bortförda av sina föräldrar till andra länder för att giftas bort eller könsstympas men även om pojkar som skickas iväg på ”uppfostringsläger” på grund av att de har blivit försvenskade. Nu vill Norrköpings kommun inleda samtal med andra aktörer i syfte att motverka att barn förs bort från skolorna i Norrköping.
eBlick
okt 10, 2019
Saudiska människorättsaktivister har, i samarbete med Amnesty International, startat en serie podcasts i syfte att fokusera på olika människorättsfrågor som påverkar Saudiarabien. Serien, som fått titeln ”The great Saudi Arabia”, har inspirerats av journalisten Jamal Koshaggis historia och ambitionen är att visa omvärlden att det inte går att stoppa fria åsikter.
eBlick
okt 10, 2019
Kjell Ericsson, mångårig riksdagsman, kommunalråd och entreprenör, prisades för sina insatser under Centerpartiets stämma i Karlstad genom att tilldelas partiets finaste förtjänstmedalj; Bramstorpsplaketten. – Det är en stor ära att få ta emot denna fina utmärkelse, även om jag inte varit aktiv i Centern eller politiken på tio år, säger Kjell Ericsson till Inblick.
eBlick
okt 10, 2019
Den sjunde september släppte Louisa Lyne och di Yiddishe Kapelye sin tredje platta, "Lust". Releasekonserten var på Victoriateatern i Malmö. – Konserten var magisk. Det är alltid en fröjd att spela på hemmaplan inför fullt hus. Hade jag inte haft lunginflammation så hade allt varit perfekt, berättar Louisa Lyne för Inblick.
eBlick
okt 03, 2019
19-20 september arrangerade "Jerusalem Prayer Breakfast" en konferens i Helsingfors, Finland, med bland andra ambassadören Dov Segev-Steinberg. På varje möte var det cirka 200 besökare. – Vi upplevde en atmosfär med Guds närvaro som alla tyckte var unik, berättar Fredrik Ekholm för Inblick.
eBlick
okt 03, 2019
– Om det är någon som verkligen förstår landet och folkets historia så är det Benjamin Netanyahu, berättar Sara Rivai när Inblick träffar henne i Jerusalem.
eBlick
okt 03, 2019
Solveig anmälde skolan för att inte ta mobbingen mot hennes son på allvar och fick rätt hos norska myndigheter. Men skolan vände sig till det beryktade Barnevernet, som istället menade att familjeförhållanden var orsaken till mobbingen. Efter att ha flytt med sina barn från norska myndigheter hamnade Solveig i häkte i nästan fem månader och får nu endast träffa sina barn i två timmar var tredje vecka.
eBlick
sep 26, 2019
Det mycket jämna valresultatet i det israeliska nyvalet den 17 september bäddar för nya samtal för att hitta en allians som kan styra landet vidare. Ingen av huvudkandidaterna Netanyahu och utmanare Gantz fick egen majoritet. – Valresultatet ger vid handen att det kan bli svårare för Benjamin Netanyahu att sitta kvar vid makten, säger Lennart Sacrédeus till Inblick.
eBlick
sep 26, 2019
Det hindunationalistiska partiet Bharatiya Janata Party (BJP) krossade allt motstånd i det indiska valet i våras och stärkte därmed sin makt i parlamentet i New Dehli. Många bedömare fruktade att BJP:s valseger skulle innebära ett politiskt styre som skulle bli alltmer intolerant och polariserat. – Här har det inte märkts någonting, säger företagsledaren Kumar Iyer, bosatt i Indien sedan många år, till Inblick.