Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Ny läroplan skapar konflikter i förskolan

Monika Ekström | 15 aug , 2019
Första juli började den reviderade läroplanen för förskolan att gälla. I den förtydligas att förskolans uppdrag är att undervisa och utbilda. – Undervisning i förskolan är inte samma sak som undervisning i skolan. Jag skulle helst velat ha ett annat begrepp. Men nu har vi det här begreppet och vi får fylla ordet med betydelse som passar förskolan, säger Christian Eidevald som är forskare och satt med i skolverkets expertgrupp.
Ny_laroplan_skapar_konflikter_i_forskolan
Förra onsdagen bjöds alla förskolepedagoger och chefer i Växjö kommun in till en föreläsning om den reviderade läroplanen för förskolan (Lpfö 18). En av föreläsarna var Christian Eidevald som är utvecklingschef och forskare. I läroplanen har ordet verksamhet på de flesta ställen ersatts av utbildning.
– Utbildning är det som sker under förskolans öppettider. Allt som görs utifrån uppdraget är utbildning, berättar Christian.
Men han förtydligar att det är skillnad på utbildning i förskolan och i skolan.
– Jag har skrivit ett antal böcker och artiklar samt forskat för att muta in och särskilja att undervisning i förskolan inte är samma sak som undervisning i skolan.
Under föreläsningen för de drygt 1000 åhörarna förklarade Christian vad undervisning i förskola kan innebära. Det framkom att det framför allt handlar om att stötta barnen i deras utveckling och att det är förskollärarna som har det ansvaret.

Ny roll för förskollärare

I den reviderade läroplanen förtydligas förskollärarens ansvar. Endast de som har legitimation som förskollärare får bedriva undervisning. Det har lett till konflikter bland landets förskolor där personalen sedan tidigare haft som tradition att arbeta i arbetslag med gemensamt ansvar.
– Förskollärarna har, förutom att ge omsorg, ett ytterligare ansvar med att stötta barnet utifrån läroplanens målområden. Det är många barnskötare som har otrolig kunskap och erfarenheter. Detta betyder inte att de inte får jobba med att stötta barnen. Självklart ska de göra det.
– Men det är förskolelärarna som har ansvar för att det sker i enlighet målen i läroplanen, utifrån den forskning som finns och att det blir stöttning till varje enskilt barn utifrån sina specifika förutsättningar.
– Vi har inte tidigare pratat om ledarrollen på det här sättet i förskolan. Detta är delvis nytt och det kommer att ta tid och jobba med det här tillsammans och hitta goda exempel.
Christian berättar att om inte förskolan arbetar medvetet med att stötta de barn som behöver det mest är det istället de barn som kommit långt i utvecklingen som får mest stöd.
– Förskollärarens roll är att se till att alla barn får stöttning och framför allt de barn som behöver det som mest.
Trots betoningen på utbildning är det fortfarande omsorgen som är viktigast på landets förskolor enligt Christian.
– Om inte omsorgen fungerar blir det ingen god miljö för att lära och utvecklas. Omsorg kan alla ge. Det behöver man inte en tre och ett halvårig universitetsutbildning för. Det räcker med att ha ett knä, att ge tröst, att finnas tillhands och få hjälp med blöjbyten. Det kan alla hjälpas åt med.

Sticker ut hakan

Christian hänvisar till forskning och berättar att det inte märks någon större skillnad i lärande och utvecklingen mellan de barn som gått på förskola och de som inte gjort det om hemförhållanden är goda.
– Men för de barn som har sämre förutsättningar hemifrån är det totalt avhängigt att förskolan har en god kvalitet för hur det sedan kommer att gå för dem senare i livet. Det är framför allt de barnen vi behöver rikta undervisningen och stöttningen till. Det är den stora utmaningen.
Christian tror att det finns förutsättningar för förskolor att hitta goda samarbetsformer mellan barnskötare och förskollärare. Han menar att ledning och ansvar inte handlar om att bestämma.
– I ledarskapet ligger att stötta, att se medarbetar och styrkor, att uppmuntra dem i att komma i funktion i det man stöttar dem i. Så ledarrollen som en del förskollärare har förstått det; nu ska jag bestämma. Det är inte alls det, det handlar om.
Det finns förskolor som har jobbat med begreppet undervisning sedan 2010 och där det idag fungerar.
– När de väl har kommit igenom den här konflikterna så säger de; ”nu funkar det mycket bättre”. Det ska till någonting som funkar. Många förskolor är mitt i processen att förstå det här. 

Varför har det tagit nio år för förskolorna att anpassa sig till lagen?
– Ja, det är väl lite förskolan i ett nötskal. Vi bryr oss inte så mycket om när det kommer nya lagar. Vi jobbar på som vi tycker funkar. Enda gången vi bryr oss det är när någon kommer och granskar verksamheten, framför allt om det är skolinspektionen. Förskolorna är väldigt lyhörda för när någon kritiserar. Därför blir granskningar mer styrande än lagstiftning. Det tycker jag är fel. För då blir det skolinspektionens tolkning av skollagen som blir styrande för hur man arbetar och det är det vi forskare och huvudmännen måste ta tillbaka styrningen kring.
Enligt Christian står förskolorna för fler utmaningar då förskolepersonal är den arbetsgrupp i landet som har högst sjukskrivningar. Dessutom är det idag 30 procent av de som arbetar i förskolan som inte har någon utbildning för att arbeta med barn.
– För 20 år sedan var det 2,7 procent i förskolan som inte hade någon utbildning för att arbeta med barn. Idag är den siffran 30 procent. Andelen utbildade förskollärare och barnskötare sjunker samtidigt som kraven från statsmakten på högre kvalitet ökar. Hur ska vi få ihop allt det här?

Vad tror du sjukskrivningar beror på?
– Det är väldigt olika, men många upplever en väldigt stressad arbetssituation och att resurserna har sjunkit, vilket de har. När man försöker nå upp till någonting som det inte finns förutsättningar för så känner många sig stressade. De känner att de inte hunnit med varje barn och får dåligt samvete för det. De försöker slå knut på sig själva istället för att ta ett steg tillbaka och titta på hur ser de faktiska förutsättningarna ser ut.
En lösning på problemet skulle vara att organisera verksamheten på ett annat sätt och utnyttja personalen bättre.
– Förskolan försöker jobba på, på ett sätt som den gjorde under 80-talet med ganska hög personalbemanning där man arbetade i dialog med varandra och varje barn. Jag tror inte att det funkar på riktigt samma sätt idag. Vi måste tänka om lite grann och jobba utifrån nya förutsättningar. När vi får det att funka tror jag att vi kan få en lugn och trygg förskolemiljö där barnen utvecklas.
Christian tror inte att det nödvändigtvis alltid behövs fler vuxna.
– När man väl hittar former där man delar upp barnen på ett annat sätt och kanske jobbar ensam med fyra till sex barn då lugnar det ner tempot både för de vuxna och barnen. Med det sagt så är det naturligtvis för lite resurser på vissa förskolor där de inte får ihop bemanningen med långa öppettider.
Christian och hans kollegor kräver en ny förskoleutredning för att titta på förskolorna förutsättningar vad gäller ekonomi, uppdrag och bemanning. 
– Förra förskoleutredningen tillsattes 1968. Skollagen och läroplanen är skrivna utifrån idealförutsättningar där man har två förskolelärare på varje avdelning och god bemanning. Om förskolan inte har det kan det vara svårt att leva upp till kraven.
MONIKA EKSTRÖM

Eidevald om digitala armband på förskolan:

”Det handlar om ett säkerhetstänk”

– Som det beskrivs nu, att man ska övervaka barn med digital teknik, då skulle det bryta mot alla grundläggande lagstiftningar, värderingar och forskning. Om teknik är bra eller dåligt är helt beroende på hur den används, säger Christian Eidevald till Inblick.

– Tekniken finns och vi kan använda den till något gott eller till något mycket, mycket dåligt. Om det är bra eller dåligt är helt beroende på hur den används, säger Christian Eidevald om skriverierna om förskolebarnen som ska få digitala armband i Norrköping.
Christian Eidevald anser att det inte är tekniken som är problemet, utan att den måste sättas in i sitt sammanhang.
–Teknik kan användas på både i bra och dåliga sammanhang. Tekniken i sig är inte problemet.
För några år sedan då han gått ut förskollärarutbildningen skojade han om att ersätta barnskötare med tekniker.
– Jag sa att man kunde säga upp ett antal barnskötare och sätta GPS-sändare på barnen och låta teknikerna sköta övervakningen istället för barnen. Men då är vi helt fel ute.
Han betonar att närhet och anknytning är viktigt och att det inte går att ersätta en vuxen med tekniken.
– Däremot så är syftet som jag förstått att det handlar om ett säkerhetstänk. Barnen får ett armband på sig och det är inte kopplat till barnets namn utan det får ett nummer.
I det avseendet kan Christian se det som något bra. Han berättar om när han själv arbetade som förskollärare och hade ansvar för barnen på sin egen avdelning och grannavdelningen.
– När avdelningen bredvid hade planering hade jag ibland ansvar för många barn, från flera barngrupper. Jag tappade interaktionen och gick runt och räknade barn hela tiden av oro för att någon skulle komma bort.  Kunde man ha ett tekniskt system för att säkerställa att inget barn kommer bort och på det sättet lösgöra mer tid till att knyta an till barnen och vara mer med barnen då skulle tekniken kunna vara något bra.
​MONIKA EKSTRÖM

Bakgrund till nya läroplanen för förskolan

2010 fattade riksdagen beslut att förskolan skulle bli en egen skolform. Innan dess hade förskolan reglerats med egna kapitel i skollagen. Utifrån detta skrevs skollagen om, där nya begrepp också kom att styra förskolans uppdrag.
– Begrepp som undervisning och utbildning beskrevs utifrån grundskolans och gymnasieskolans uppdrag. Men det gjordes ingen utredning om vad det skulle betyda att beskriva förskolans uppdrag med undervisning och utbildning. Sedan 2010 så är det förskolans uppdrag att jobba med undervisning och utbildning, men förskolan har inte fullt ut förstått vad det innebär, delvis på grund av att man måste fylla begreppen med nya innebörder, säger Christian Eidevald.
– Vi har ägnat ganska mycket tid inom forskningen att försöka beskriva vad begreppen skulle kunna betyda för förskolans del.
2016 gjorde Skolinspektionen en granskning av förskolorna och såg att förskolan inte arbetare utifrån begreppen undervisning och utbildning och inte heller använde dem, fortsätter han.
– Skolinspektionen kom med ganska tung kritik mot förskolorna och konstaterade då att förskolan inte heller hade förutsättningar att förstå de begreppen som de ska jobba med enligt lagen. 
Läroplanen har fått ett nytt förordningsnummer (Lpfö18), men är egentligen en revidering av läroplanen från 1998 och inte en helt ny läroplan.
Christian tycker att arbetat med revideringen av läroplanen gick för fort.
– Förra regeringen ville få klar den innan valet och allt blev mot slutet snabbt framstressat. Varje skolminister vill göra ett avtryck på ett sätt och detta var Gustav Fridolins möjlighet att göra ett avtryck på förskolan. Jag tror det för förskolans del hade varit bättre om det hade fått ta lite, lite längre tid egentligen. Men det finns möjligheter att göra fler revideringar framåt.
 
eBlick
30_ar_sedan_Berlinmuren_foll
nov 14, 2019
I lördags var det 30 år sedan Berlinmuren föll. Händelserna den 9 november 1989 ledde till glädjescener i Europa medan Sverige närmast hamnade i ett chocktillstånd. – Det som hände i DDR för 30 år sedan förklarar Putins revanschism, menar Stasi-experten Svante Winqvist.
eBlick
nov 14, 2019
Denna veckan är det psykiatriveckan som fokuserar på den ökade psykiska ohälsan i Sverige. Cecilia Jägestedt drabbades av utbrändhet för några år sedan och utbildar sig till hälsocoach för att kunna hjälpa andra att må bra. – Jag tror att vi har tappat bort oss själva och att vi planerar kalendern full för att slippa att känna efter vad vi håller på med och tänka efter vad vi vill, säger Cecilia till Inblick.
eBlick
nov 14, 2019
I helgen som gick var det 30 år sedan Berlinmurens fall. Gerald Schülke, 67 år, bor i Hamburg och minns kvällen när muren föll. – Jag gick in till min granne för att se det hela på TV. Jag ville inte bara lyssna på radio utan se det med egna ögon, berättar Gerald för Inblick.
eBlick
nov 07, 2019
Med alltfler svenska framgångar i minnet går våra svenska åkare in i en ny skidsäsong. Det internationella skidförbundet FIS bjuder på många chanser till nya medaljer. Men alla åkare kan inte vara med och utmana. För Hanna Falk väntar operation och rehabilitering.
eBlick
nov 07, 2019
I mitten av oktober antog lagstiftare i Tjeckien en resolution som fördömer BDS-rörelsen. Med stor majoritet fördömde deputeradekammaren, landets underhus, alla manifestationer av antisemitism och uppmanade regeringen att inte finansiera grupper som främjar bojkott av Israel.
eBlick
okt 31, 2019
Allhelgonahelgen står för dörren. Karin Wennerlöf är samtalsterapeut och möter många människor i sorg. – Helgen blir en påminnelse om de som inte är kvar hos oss. Att få göra något aktivt, som att tända ett ljus och lägga en blomma på graven, kan vara positivt, säger Karin till Inblick.
eBlick
okt 31, 2019
Floristen Helena Östberg från Karlstad upplever att firandet av Halloween har avtagit medan fler och fler uppmärksammar Alla helgons dag. – För ett antal år sedan sålde vi mer Halloweenkreationer men numera upplever jag att folk spenderar mer pengar på Alla Helgons dag.
eBlick
okt 24, 2019
Flyktingkrisen 2015 förändrade vårt land i grunden. Drygt 160 000 människor sökte asyl i Sverige. Av dessa har 47 172 personer fått avslag på sin asylansökan. Mindre än hälften av dessa har lämnat Sverige frivilligt. Inblick har mött en ung kille som lever gömd i vårt land, som berättar om hur han tvingas sälja knark och utföra sexuella tjänster för att överleva.
eBlick
okt 24, 2019
Kurderna i norra Syrien kämpar för sina liv, men frågan är var de ska ta vägen? Det finns kurder i Turkiet, Syrien och Irak. Västvärlden står efter USA:s tillbakadragande än så länge rådvilla. – Det ser inte bra ut. Det är tragiskt det som händer, säger Tekosher Mohsin till Inblick
eBlick
okt 24, 2019
Humanisterna vill verka för en förändring av begravningslagen för att på så sätt göra det enklare för människor att kunna sprida och förvara askan efter avlidna anhöriga. För två veckor sedan besökte representanter för Humanisternas förbundsstyrelse kulturdepartementet för att framföra sina önskemål om en översyn av begravningslagen.
eBlick
okt 17, 2019
Kristdemokraten Gudrun Brunegård från småländska Vimmerby har motionerat i riksdagen om att införa en nationell minnesdag efter barnboksförfattaren Astrid Lindgren. – Astrid Lindgren har som person, författare och opinionsbildare påverkat sin omvärld på ett sätt som överträffar de flesta samtida svenska medborgare, säger Gudrun Brunegård till Inblick.