Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Anmälde skolan för mobbning - ifrågasattes som mamma

Ruben Agnarsson | 03 okt , 2019
Solveig anmälde skolan för att inte ta mobbingen mot hennes son på allvar och fick rätt hos norska myndigheter. Men skolan vände sig till det beryktade Barnevernet, som istället menade att familjeförhållanden var orsaken till mobbingen. Efter att ha flytt med sina barn från norska myndigheter hamnade Solveig i häkte i nästan fem månader och får nu endast träffa sina barn i två timmar var tredje vecka.
Anmalde_skolan_for_mobbning_-_ifragasattes_som_mamma
Solveig är en fembarnsmamma i femtioårsålderns som bor i Asker, en förortskommun till Oslo. En dag i början av januari 2016 vägrade Solveigs son, som då var nio år och som är det fjärde barnet i familjen, helt plötsligt att gå till skolan. Orsaken – skulle det visa sig – var långvarig mobbing på den skola där han gick. Det handlade främst om verbala men också om fysiska påhopp, något som hade pågått under flera års tid.
Eftersom Solveig, när hon och hennes man vände sig till skolan, inte upplevde att skolledningen tog situationen på allvar, anmälde hon sommaren 2017 skolan till fylkesmannen i Oslo och Akershus.
Fylkesmannen är statens representant i fylket (motsvarande län i Sverige) och har ansvar för att följa upp så att beslut, mål och riktlinjer från Stortinget (motsvarande riksdag) och regeringen efterlevs.
Av fylkesmannens utredning framgick att både Solveig och hennes man var helt överens om att sonen ”har haft en lång period av mobbing och utestängning på skolan”. Fylkesmannen slog den 30 november 2017 följaktligen fast att skolan inte har uppfyllt sin aktivitetsplikt enligt skollagen.

Barnevernet kopplas in

Istället för att ta sitt ansvar för situationen för sonens skolgång, vände sig skolan i denna situation till Barnevernet – den hårt kritiserade norska motsvarigheten till socialtjänsten – och uttryckte uppfattningen att det i själva verket var förhållanden inom familjen som var orsaken till sonens ovilja att gå till skolan.
En häftig debatt om Barnevernet har pågått under flera år i Norge. En lång rad experter har varnat för stora brister inom myndigheten och Norge har hamnat i diplomatiska kriser med länder som Tjeckien, Rumänien, Nigeria, Indien, Ryssland och Polen på grund av Barnevernets godtyckliga tvångsingripanden. Så sent som den 10 september i år fälldes Barnevernet i Norge i Europadomstolen för mänskliga rättigheter för att ha överträtt barns grundläggande rättigheter till familjeliv. Det aktuella fallet, som är ett av flera norska ärenden i Europadomstolen, handlade om att norska myndigheter illegalt hade tagit en baby från sina föräldrar efter att mamman hade bett om stöd i sitt föräldraskap. Efter mer än åtta år slår nu domen fast att mamman ska få sitt barn tillbaka.

Familjen problematiseras

Efter att skolan hade vägrat ta ansvar och istället vänt sig till Barnevernet kom två kvinnor hem till Solveig och hennes man, för att se på huset och hälsa på barnen. Efter flera månaders utredning från Barnevernet började Solveig inse att mobbingen på skolan fullständigt hade kommit i bakgrunden och att Barnevernet helt hade accepterat skolans hållning att det var familjesituationen som låg bakom sonens skolproblem.
Tidigt på sommaren 2018 insåg Solveig, när hon rådgjorde med advokater, att Barnevernet planerade att ta barnen ifrån familjen med avsikten att istället placera dem i fosterhem. Barnevernets agerande utsatte familjen för en press som bidrog till att Solveig och hennes man blev oense om hur de skulle agera.
Detta upptäckte den representant från Barnevernet som behandlade frågan och hon föreslog då – i ett separat möte med Solveigs man – att han skulle ta ut skilsmässa. Barnevernet skulle då stödja honom vid en vårdnadstvist så att han på så sätt kunde bli ensam förälder.
Solveigs anmälan mot skolan angående mobbing av hennes son hade nu med full kraft slagit tillbaka mot henne själv.

Flydde till Sverige

I denna tillspetsade situation flydde därför Solveig sommaren 2018 med sin son och hans lillasyster till Sverige – utan att fråga sin man.
– Jag flydde inte från min man. Jag flydde från Barnevernet, betonar Solveig.
I januari i år greps Solveig av polisen i södra Sverige misstänkta för grov egenmäktighet med barn efter att en stor svensk polisinsats hade sökt efter dem, på uppdrag av norsk polis.
Ärendet, som hanterades av åklagare vid riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet i Malmö, fick stor uppmärksamhet via en artikel i Smålandsposten som Tidningarnas telegrambyrå sedan citerade: ”Kvinnan greps eftersom hon var internationellt efterlyst i Norge för grov egenmäktighet med barn”, skrev Smålandsposten.
Solveig har därefter suttit häktad i Norge i närmare fyra månader. Även Solveigs far och en annan släkting har suttit häktade i norskt fängelse, för medhjälp till brott.
Solveig får i dag prata med sina barn en halvtimme varannan vecka i telefon. Dessutom får hon träffa dem under ett par timmar var tredje vecka, övervakad av en representant från Barnevernet. 

Mobbingen tas på allvar

Sedan i början av 2019 har norska myndigheter äntligen börjat att ta uppgifterna om mobbing mot Solveigs son på allvar. Sonen har nu fått berätta vad han varit med om och miljön runt honom har kartlagts.
– Dessa åtgärder skulle ha satts in redan från den första dagen, menar Solveig, som även berättar att sonen har bytt skola denna höst vilket också kommer att underlätta situationen.
Solveig, som har jobbat som lärare och förskollärare, tycker att det är märkligt att Barnevernet aldrig undersökt hur hon fungerat med barn tidigare.
– De kunde ha frågat någon från mina arbetsplatser som förskollärare eller tidigare jobb med barn i skola. Eller frågat våra tre vuxna barn om hur jag var att ha som mor, säger hon.
– Norge har en mörk historia med massiva övergrepp mot barn på olika barnevernsinstitutioner. Att tro på Gud ses närmast som en psykisk diagnos.

Mörka krafter

Hon undrar vad som ligger bakom de starka och mörka krafter i Norge som vill beröva barnen kontakten med deras föräldrar. Även om det inte finns något direkt samband så dömdes förra året en av de främsta experterna och förespråkarna av Barnevernets tvångsomhändertaganden – en barn- och ungdomspsykiater från Oslo – för innehav av stora mängder barnpornografi: 193 491 bilder och 12 045 videor som visade mycket grova övergrepp på spädbarn, förskolebarn och skolbarn.
Bilderna hade laddats ned under 20 års tid.
Mannen var under denna period centralperson  på ”Barnevernet”, bland annat som expert i statliga ”Barnesakkyndig kommisjon” och sakkunnig när det gäller tvångsomhändertaganden i bland annat Asker och Bærum kommun. Där satt han också i klagonämnden dit de som utsatts för tvångsåtgärder kan överklaga.
Med sammanhängande videotittande 24 timmar om dygnet sju dagar i veckan, skulle det ta fem månader och 17 dygn att titta igenom beslaget med rörliga bilder, konstaterade en polis i rätten.

Endast rådgivande

Katrin Koch, ledare for Barnesakkyndig kommisjon har tidigare betonat i Inblick att experten inte längre är medlem av kommissonen och att han är dömd för sina handlingar.
– Barnesakkyndig kommisjon har inga ytterligare kommentarer, förklarade hon för Inblick.
– Kommissionens medlemmar har inte kontakt med parterna i ärendet, och är heller inte beslutsfattare i dessa ärenden. Vidare är vårt uttalande endast rådgivande för dem som tar beslut.
Solveig har under de senaste veckorna vid två tillfällen hört på radio att Asker och Bærum kommun söker nya fosterföräldrar och att behovet är stort. Hon har även sett bussar med reklam om detta.
– Det är bara att anmäla sig, liksom. Barnevernet är upptagna av att fosterhem får barn enligt sina önskemål. De kallar det för ”en god match”. Den aktiva pojken behöver en aktiv familj, en familj som önskar en lugn flicka får det.


Norge vägrar följa domen


Norska Barnevernet tog babyn från den nyblivna mamman Trude Lobben år 2008. Efter elva års kamp ska hon nu få tillbaka sin son, sedan Norge fällts i Europadomstolen för mänskliga rättigheter.

– Det är en ytterst allvarlig människorättsdom mot Norge, eftersom domen har fallit i det högsta rättsliga organet i Europa, säger Trude Lobbens advokat Marius Reikerås.

Den 10 september i år fälldes Norge i Storkammaren för Europadomstolen för mänskliga rättigheter för att ha kränkt en mor och hennes barns rätt till familjeliv.
Den europeiska människorättsdomstolen slog fast, med 13 röster mot 4, att det norska Barnevernet bröt mot grundläggande mänskliga rättigheter när ett spädbarn tvångsomhändertogs från sin moder år 2008.
Bakgrunden var att den nyblivna mamman Trude Lobben, efter en orolig graviditet, vädjade till myndigheterna om hjälp. Hon accepterade erbjudandet att stanna på ett familjecenter för utvärdering under den första månaden av sonens liv. 
Några veckor senare tvångsomhändertogs hennes barn av Barnevernet som menade att hon inte kunde ta hand om sonen ordentligt.

Fosterhem och adoption

Barnet placerades i fosterhem och hans mamma tilläts endast åtta timmars kontakt per år med sin son. Så småningom stoppades även dessa besök och mammans föräldrarätt togs helt och hållet bort. 
År 2011 lämnades barnet för adoption i en annan familj. Sedan dess har Trude Lobben inte sett sin son. 
Trude Lobben lever i dag med sin make och deras två barn, men sin äldste son har hon inte träffat sedan han var tre år gammal.
Pojken, som i dag är 11 år gammal, ska enligt domen från Europadomstolen för mänskliga rättigheter nu överlämnas till sin biologiska mamma.
Den norska regeringen ska dessutom betala ett skadestånd på cirka 27 000 dollar till Trude Lobben, förutom 10 000 dollar i rättegångskostnader.

Dömd för tre saker

– Norge är materiellt dömt för tre saker, dels för att inte avbryta omsorgsövertagandet, dels för att tvångsadoptera sonen till Trude Lobben, dels för att beröva föräldraansvaret från Trude Lobben – vilket är en kränkning av både Trude och hennes son, säger advokaten Marius Reikerås till Inblick.
– Det är en ytterst allvarlig människorättsdom mot Norge, eftersom domen har fallit i Storkammaren i Europadomstolen för mänskliga rättigheter, vilket är det högsta rättsliga organet i Europa.
–  Trude Lobben är glad över domen, men kampen fortsätter eftersom Norge vägrar att respektera domen. De kommer att betala skadeståndet på 27 000 dollar (264 000 kr, red anm) men vägrar att starta återföreningsprocessen mellan mor och son, vilket innebär att det nu är ministerrådet i människorättsdomstolen som ska se till att Norge följer domen och eventuellt beslutar om sanktioner om inte så sker.
– Det är ytterst allvarligt att Norge inte respekterar domen, eftersom 26 andra fall på samma tema nu ska upp till behandling. Det visar att människorättsdomstolen har stött på ett dysfunktionellt system som behöver ändras, säger advokat Marius Reikerås.

Rätt till familjeliv

Domen, som fått benämningen Strand Lobben vs Norway,  slår fast att Barnevernet begått ett brott mot artikel 8 i Europakonventionen om mänskliga rättigheter som beskriver rätten till respekt för privatliv och familjeliv.
Fallet är ett av drygt 20 norska ärenden som nu ligger hos Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Beslutet påverkades av en resolution som antogs av Europarådet i juni 2018, som baserades på en utredning av Moldaviens vicepresident  Valeriu Ghiletchi.
Det var när barnen till rumänska Marius Bodnariu och hans norska fru Ruth Bodnariu tvångsomhändertogs år 2015 som de internationella protesterna mot norska Barnevernet återigen tog fart.
Nitton demonstrationer på tre kontinenter genomfördes, flertalet utanför norska ambassader, innan norsk domstol återlämnade barnen.
 

Asyl i Polen

Ett annat uppmärksammat fall är mamman Silje Garmo, som flydde till Polen av rädsla för att norska Barnevernet skulle tvångsomhänderta hennes dotter. Silje Garmo tog med sig dottern till Polen i maj 2017 efter att ha varnats av sina vänner att hennes barn skulle tas ifrån henne.
Barnevernet anklagade henne för att använda onormalt mycket värktabletter och för att lida av kronisk trötthet.
Norska myndigheter har vid två tillfällen begärt att polska myndigheter ska tvångsomhänderta dottern. Istället fick Silje politisk asyl i Polen, den första norska medborgare som fått asyl i ett annat land sedan andra världskriget.
Beslutet ledde till en diplomatisk kris i relationen Norge-Polen.
Fallet fick stor uppmärksamhet i Polens största medier. För tidningen Super Express, med en upplaga på 370 000, förklarar Silje Garmo varför hon valde just Polen.
– Polen har en mycket familjevänlig policy, tvärtemot de skandinaviska länderna. Jag känner till flera andra familjer som har gömt sig här i åratal, sade Silje Garmo till Super Express.
– Barnevernet har en position som tillåter dem att agera innan några domstolsbeslut fattats. I Norge har det under en tid varit en diskussion om Barnevernet och det faktum att den har blivit en stat i staten. Utan domstolsbeslut letades min lägenhet igenom och mina medicinska dokument granskades.

Stormstyrka

Även om kritiken mot norska tvångsomhändertaganden av barn har varit en världsnyhet i decennier nådde den under förra året stormstyrka då en av de främsta experterna och försvararna av norska Barnevernet dömdes för innehav av stora mängder barnpornografi.
I domen fann rätten det ”mycket uppseendeväckande att han med sin speciella kompetens på barn uttrycker att det först nu har gått upp för honom vilken kränkning han har utsatt dessa barn för”.
I augusti i fjol kom det brittiska tv-bolaget BBC med en uppmärksammad dokumentär om det norska Barnevernet: ”Norways silent scandal” – Norges tysta skandal. I dokumentären ifrågasattes expertens roll som sakkunnig vid tvångsomhändertaganden.
Experten vill inte kommentera domen för Inblick.
– Det passar väldigt dåligt just nu. Varför är denna fråga aktuell just nu? frågar han.
Det norska Barnvernet blev fällda i Europadomstolen nu i september...
– Dessa saker har inget med varandra att göra. Jag var ansvarig för att kvalitetssäkra Barnevernets utredningar.
Förekom det norska barn, som Barnevernet hade tagit hand om, på de övergreppsfilmer som du hade?
– Nej, det har jag ingen uppfattning om. Jag vill inte kommentera något mer.

Vill inte kommentera

Anne Karin Andvik är verksamhetsledare på Barnevernet i Asker kommun. Hon vill inte kommentera det enskilda fallet med Solveig (se föregående sida).
– Jag vill inte tala med media om detta, säger hon men menar generellt att Barnevernet har en stor tilltro till föräldrarna.
När det gäller experten som dömdes för barnpornografi känner hon inte till att han skulle ha jobbat i Asker kommun.
– Under de 13 år som jag har varit här så har han – vad jag vet – inte jobbat här, säger Anne Karin Andvik .
– Han jobbade i grannkommunen Bærum läste jag i lokaltidningen Budstikka, det är två olika kommuner.

Hur kommenterar du att Norge blev fällda i Europadomstolen på grund av Barnevernets agerande?
– Jag följer noga med i vad som händer, vilket nog de flesta inom Barnevernet gör. Det pågår mycket just nu i Stortinget och på andra håll där man tittar på detta.

Så Barnevernet behöver förändra sitt sätt att arbeta?
– Utgångspunkten är att vi alltid behöver utvecklas och därmed även titta på hur vi jobbar.
 
RUBEN AGNARSSON
ruben@inblick.se
 
 
eBlick
30_ar_sedan_Berlinmuren_foll
nov 14, 2019
I lördags var det 30 år sedan Berlinmuren föll. Händelserna den 9 november 1989 ledde till glädjescener i Europa medan Sverige närmast hamnade i ett chocktillstånd. – Det som hände i DDR för 30 år sedan förklarar Putins revanschism, menar Stasi-experten Svante Winqvist.
eBlick
nov 14, 2019
Denna veckan är det psykiatriveckan som fokuserar på den ökade psykiska ohälsan i Sverige. Cecilia Jägestedt drabbades av utbrändhet för några år sedan och utbildar sig till hälsocoach för att kunna hjälpa andra att må bra. – Jag tror att vi har tappat bort oss själva och att vi planerar kalendern full för att slippa att känna efter vad vi håller på med och tänka efter vad vi vill, säger Cecilia till Inblick.
eBlick
nov 14, 2019
I helgen som gick var det 30 år sedan Berlinmurens fall. Gerald Schülke, 67 år, bor i Hamburg och minns kvällen när muren föll. – Jag gick in till min granne för att se det hela på TV. Jag ville inte bara lyssna på radio utan se det med egna ögon, berättar Gerald för Inblick.
eBlick
nov 07, 2019
Med alltfler svenska framgångar i minnet går våra svenska åkare in i en ny skidsäsong. Det internationella skidförbundet FIS bjuder på många chanser till nya medaljer. Men alla åkare kan inte vara med och utmana. För Hanna Falk väntar operation och rehabilitering.
eBlick
nov 07, 2019
I mitten av oktober antog lagstiftare i Tjeckien en resolution som fördömer BDS-rörelsen. Med stor majoritet fördömde deputeradekammaren, landets underhus, alla manifestationer av antisemitism och uppmanade regeringen att inte finansiera grupper som främjar bojkott av Israel.
eBlick
okt 31, 2019
Allhelgonahelgen står för dörren. Karin Wennerlöf är samtalsterapeut och möter många människor i sorg. – Helgen blir en påminnelse om de som inte är kvar hos oss. Att få göra något aktivt, som att tända ett ljus och lägga en blomma på graven, kan vara positivt, säger Karin till Inblick.
eBlick
okt 31, 2019
Floristen Helena Östberg från Karlstad upplever att firandet av Halloween har avtagit medan fler och fler uppmärksammar Alla helgons dag. – För ett antal år sedan sålde vi mer Halloweenkreationer men numera upplever jag att folk spenderar mer pengar på Alla Helgons dag.
eBlick
okt 24, 2019
Flyktingkrisen 2015 förändrade vårt land i grunden. Drygt 160 000 människor sökte asyl i Sverige. Av dessa har 47 172 personer fått avslag på sin asylansökan. Mindre än hälften av dessa har lämnat Sverige frivilligt. Inblick har mött en ung kille som lever gömd i vårt land, som berättar om hur han tvingas sälja knark och utföra sexuella tjänster för att överleva.
eBlick
okt 24, 2019
Kurderna i norra Syrien kämpar för sina liv, men frågan är var de ska ta vägen? Det finns kurder i Turkiet, Syrien och Irak. Västvärlden står efter USA:s tillbakadragande än så länge rådvilla. – Det ser inte bra ut. Det är tragiskt det som händer, säger Tekosher Mohsin till Inblick
eBlick
okt 24, 2019
Humanisterna vill verka för en förändring av begravningslagen för att på så sätt göra det enklare för människor att kunna sprida och förvara askan efter avlidna anhöriga. För två veckor sedan besökte representanter för Humanisternas förbundsstyrelse kulturdepartementet för att framföra sina önskemål om en översyn av begravningslagen.
eBlick
okt 17, 2019
Kristdemokraten Gudrun Brunegård från småländska Vimmerby har motionerat i riksdagen om att införa en nationell minnesdag efter barnboksförfattaren Astrid Lindgren. – Astrid Lindgren har som person, författare och opinionsbildare påverkat sin omvärld på ett sätt som överträffar de flesta samtida svenska medborgare, säger Gudrun Brunegård till Inblick.