Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Frankrike undergräver Nato

Ruben Agnarsson | 19 dec , 2019
Stats- och regeringschefer för 29 medlemsländer samlades i början av december i London för att fira Natos 70-årsjubileum. Mötet präglades av motsättningar och turbulens och USA:s president Donald Trump lämnade toppmötet i förtid.
Frankrike_undergraver_Nato
Inför Natos jubileum i början av december beskrev Frankrikes president Emmanuel Macron Nato som ”strategiskt hjärndöd” och menade att varken Ryssland eller Kina borde stå på listan över Natos motståndare.
Donald Trump hotade å sin sida Frankrike med kraftiga nya tullar på bland annat vin, ost, handväskor och kosmetika som ett svar på Frankrikes nya skatter på digitala tjänster, som Apple, Amazon och Google.
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan hotade att stoppa Natos förstärkta försvar av Polen och Baltikum. Landet har redan köpt ryska luftförsvarsmissiler, vilket Emmanuel Macron kritiserade trots att landet i augusti 2009 meddelade att det nyblivna Nato-landet planerade att sälja det franska krigsfartyget Mistral till Ryssland.

Lämnade Nato 1966

Den största vapenaffären någonsin mellan ett Nato-land och Ryssland fortlöpte länge som planerat, trots att Polen, Rumänien och länderna i Baltikum samt USA riktade skarp kritik mot den franska fartygsförsäljningen.
I augusti 2015 avbröts försäljningen och Ryssland fick tillbaka förskottsbetalningen, samtidigt som Egypten med stöd av Saudiarabien köpte Mistralfartygen för att skapa en regional militärflotta.
Att Frankrike trilskas inom Nato är ingen nyhet. Redan år 1966 lämnade landet militäralliansens ledning. Landets president Charles de Gaulle motiverade sitt beslut – då som nu – med att organisationen i för stor grad dominerades av USA.

Egna vägar

43 år senare, i mars år 2009, proklamerade Frankrikes president Nicolas Sarkozy att landet skulle återgå i Natos militära ledning. Övriga Nato-länders applåder till Frankrikes beslut att återvända till den västliga militäralliansen hade knappast avslutats förrän Ryssland i augusti 2009 meddelade att de planerade att köpa det franska krigsfartyget Mistral från Frankrike.
Det är inte första gången som ledande franska politiker går egna vägar när det gäller relationen till Moskva. Det franska socialistpartiet chockade i början av 1970-talet sina socialdemokratiska systerpartier i Europa genom att odla direktkontakter med Sovjetunionens kommunistparti. 
– Ryssland är inte längre en fiende, betonade president Macron efter Nato-mötet i december och stod fast vid sin hållning.
RUBEN AGNARSSON
ruben@inblick.se


”Världsläget är allvarligt”

Inblick frågade partiernas ledamöter i försvarsutskottet hur allvarlig splittringen i Nato är för Sveriges säkerhet. Nato-förespråkarna L och M valde att inte svara. Även SD valde att inte svara.
– Detta agerande ger oss vatten på vår kvarn att Nato inte är en organisation att hålla i handen, säger Vänsterpartiets Hanna Gunnarsson.


Mikael Oscarsson (KD), menar att ordstriderna inom Nato är ett av många uttryck för att vi lever i en på många sätt orolig tid. Han är kritisk till att president Macron avfärdar Ryssland och Kina som hot.
– Kina är ju konstaterat ett hot på många sätt, inte minst genom spionage och genom att aktivt jobba på att stjäla idéer och patent. Att Ryssland fortfarande har ett pågående krig i Ukraina är uppenbart för var och en och det, borde vara det även för Macron, säger han.
Mikael Oscarsosn beskriver även Turkiets president Erdogan som ”ett jätteproblem”.
– Han säger jättemärkliga saker hela tiden. Det är en stor och jättekomplicerad utmaning för Nato. Dessa ordstrider inom Nato är både en eskalering och att befintliga sprickor som har funnits under längre tid kommer i dagen.
– För svensk del är det viktigt att i detta tuffare säkerhetspolitiska läge stärka den svenska försvarsmakten. Vi har en alldeles på tok för liten försvarsmakt, som dessutom inte fungerar i alla stycken, säger Mikael Oscarsson.

Elisabeth Falkhaven (MP) tror inte Nato:s splittring påverkar Sveriges säkerhetspolitiska läge nämnvärt på kort sikt.
– Men det visar naturligtvis på svårigheterna med en militärallians där länder drar åt olika håll och där det ingår länder som begår folkrättsbrott eller beter sig oförutsägbart säkerhetspolitiskt. Jag tänker särskilt på Turkiets folkrättsstridiga militäroffensiv mot Syrien och USA:s hastiga beslut om att ge väg för detta och sedan hota med sanktioner mot Turkiet. Det är en oroande utveckling, säger hon.
Elisabeth Falkhaven menar att Sverige ska hålla sig utanför Nato, stärka försvarssamarbetet med våra nordiska grannländer och utveckla det frivilliga och mellanstatliga försvarssamarbetet inom EU och samtidigt hålla emot dem som vill se en EU-armé.
– Vi fortsätter att öka kapaciteten i både det militära och civila försvaret och vi gör inga tvära kast i säkerhetspolitiken utan försöker att på bästa sätt bidra till stabilitet i vårt närområde, fortsätter hon.
Elisabeth Falkhaven menar att ordstrider mellan världens ledare skapar en ogynnsam osäkerhet.
– Samtidigt tror jag att bakom orden finns det en grundläggande enighet kring den europeiska säkerhetsordningen och kring breddad säkerhet, säger hon och pekar på fler hot än de militära: klimatförändringarna, cyberhot, terrorism och andra hot mot demokratin.

Daniel Bäckström (C), menar att Sveriges säkerhetspolitiska situation har försämrats av många olika anledningar.
– Det är något vi kontinuerligt måste förhålla oss till när vi utvecklar svenskt försvar. Sverige behöver fortsätta bygga relationer och stärka den militära förmåga, förklarar han och menar att Nato och den transatlantiska länken är viktigt för europeisk och svensk säkerhet.
– Vi anser fortfarande att Nato är en viktig säkerhetsfrämjande aktör som vi vill att Sverige ska bli medlem i. Vi befinner oss i en tid av oro där utvecklingen är oviss. Vi ser allvarligt på att världsordningen tenderar att utvecklas i en allt mer auktoritär riktning.

Niklas Karlsson (S),
vice ordförande i försvarsutskottet, menar att Sverige i första hand påverkas av säkerhetspolitiska skiftningar i närområdet och att vi måste agera pragmatiskt, tänka långsiktigt och hålla huvudet kallt utan att bli alltför alarmistiska.
– Endast då har vi förmågan att agera snabbt om så skulle behövas, påpekar han och vill banden till grannländerna ska stärkas.
Han menar också att den transatlantiska länken är starkare än den kanske någonsin varit och vill stärka samarbetet inom den Europeiska unionen och fortsätta samarbeta med Storbritannien. 
Niklas Karlsson menar att det är en självklarhet att inte gå med i Nato, men vill samarbeta i utlandsuppdrag och i Nato:s Partnerskap för Fred (PfP).
– Vårt samarbete med enskilda Nato-länder är gott, liksom vårt samarbete med organisationen som sådan, förklarar Niklas Karlsson och pekar på att den allmänna värnplikten har stärkt folkförankringen och personalförsörjningen i försvaret, att bevakningsansvariga myndigheter övar, planerar och krigsplacerar personal, liksom att näringslivets roll i totalförsvaret ses över.
– Vi övar också militärt med andra länder som delar våra demokratiska grundvärderingar, fortsätter han och menar att övningarna visar gemensam kraft, vilja och förmåga att bistå varandra vid en kris.
– Potentiella antagonister ska veta att vi inte står ensamma och kommer att agera tillsammans om så skulle krävas. Det är alltid allvarligt när tonläget skärps. Vi kan konstatera att vi idag har ett långt mer instabilt världsläge än på mycket länge, betonar Niklas Karlsson.

Hanna Gunnarsson (V) ser väldigt allvarligt på att världens ledare agerar på ett oförutsägbart och nästan okontrollerbart sätt. 
– Vi behöver världsledare som kan analysera läget och inte agera alltför mycket i affekt eller ogenomtänkt, betonar hon och konstaterar att. Nato är en organisation som vänsterpartiet inte stödjer och att Nato:s agerande ger partiet vatten på sin kvarn även om hon inte tror det påverkar Sveriges säkerhet i dagsläget.
– Vi behöver hålla oss neutrala och militärt alliansfria. Det har tjänat oss väl och är vår bästa väg framåt. Vi ska inte låta oss påverkas av de snabba händelser som har hänt i Nato-världen senaste tiden utan göra våra egna analyser av omvärldsläget och basera våra riksdagsbeslut på detta, menar Hanna Gunnarsson, som beskriver världsläget som allvarligt.
– Ledare för stora och viktiga länder ska inte hålla på med ogenomtänkta uttalanden utan sitta lite lugnare i båten och göra genomtänkta och långsiktiga analyser.
 
eBlick
Trupperna_ska_inte_dras_tillbaka
jan 16, 2020
Försvarsutskottets ordförande Pål Jonsson (M) anser inte att Sverige ska ta hem den svenska truppen från Irak. – Sverige har 70 soldater i Irak, detta åtagande förlängdes med ett år i december, den insatsen har nu pausats, men vi hoppas att de kan återgå till sin uppgift; att utbilda irakier snarast, säger Pål Jonson till Inblick.
eBlick
jan 16, 2020
Den 4 januari hölls minnesgudstjänsten för Reinhard Bonnke i USA. Owe Carlsson från Citykyrkan i Älmhult fick en speciell inbjudan och var på plats. – Det var ett privilegium för mig att känna Reinhard Bonnke, den tyska evangelisten som påverkade så många i världen. Jag fick en speciell inbjudan till minnesgudstjänsten. Det var en stor förmån, säger Owe Carlsson som här berättar om sitt samarbete med Bonnke.
eBlick
jan 16, 2020
Digitala medier tar mer och mer av vår tid och inkräktar på behov av sömn, motion och sociala relationer. Det kan leda till psykisk ohälsa. – Vi ska inte backa utvecklingen, det går inte. Men vi ska använda våra digitala verktyg på ett smartare sätt och inse att det finns en baksida med dem, sa Anders Hansen till Inblick under en föreläsning om välmående.
eBlick
jan 10, 2020
I mitten av 1990-talet fick flera medarbetare på Berliner Zeitung som samarbetat med Stasi sluta. Nu avslöjas att tidningens nye ägare var inofficiell medarbetare åt Stasi.
eBlick
jan 10, 2020
Nu är det klart för start för rättegången i Uppsala tingsrätt där tre tidigare ledarfigurer i den omtalade Filadelfiaförsamlingen i Knutby står åtalade. Rättegången inleds den 14 januari.
eBlick
jan 02, 2020
Elscooterbolaget Voi har anmält till Datainspektionen att över en miljon kunder kan ha drabbats av en säkerhetslucka i företagets system. Voi har tidigare anmält att en användare lyckats ta sig in i företagets tekniska system där kvitton från olika användare lagrats. Då ska felet ha rättats till och användarna enbart kunnat ladda ned sina egna kvitton, enligt Voi. Nu visar det sig att Voi uppskattar antalet drabbade kunder till "över en miljon".
eBlick
jan 02, 2020
Det finns fortfarande ett 50-tal minderåriga barn med någon form av koppling till Sverige i de fångläger i den syriska öknen där tillfångatagna utländska IS-terrorister hålls internerade. Regeringen Löfven säger sig vara fokuserad på att hämta hem de IS-barn som är föräldralösa. Men enligt utrikesminister Ann Linde är det svårt att fastställa att de verkligen saknar mamma och pappa.
eBlick
jan 02, 2020
I mitten av december fällddes Norge återigen av Europadomstolen. Sju domar har hittills fallit, norska Barnevernet är nu dömt i fem av dem och ytterligare 28 fall ska behandlas. – Att Norge inte tar detta på allvar är omskakande. I andra länder hade parlamentet tillsatt en undersökningskommission, säger den norska människorättsjuristen Gro Hillestad Thune.
eBlick
dec 19, 2019
– Julförberedelserna började tidigt under min uppväxt i Vilhelm Mobergsbygderna i Småland. Julgrisen slaktades hemma på gården hos mina föräldrar som var lantbrukare. Och jag minns julbaken av sju sorters kakor och hur mamma fernissade golven i vårt hus. Jag älskar julen, berättar landshövdingen Maria Larsson.
eBlick
dec 19, 2019
När polisen grep fembarnsmamman Solveig för att hon flydde från Barnevernet skedde det efter stora svenska polisinsatser och ledde till en omfattande svensk mediebevakning. Nu kan Inblick avslöja att det svenska polisbefäl som ledde gripandet har dömts i domstol för kvinnoförnedrande behandling av sina kollegor.
eBlick
dec 12, 2019
European Prayer Breakfast arrangerades i Bryssel 3-5 december och samlade kristna från Europas alla hörn. Pastorn Carlton Deal var primus motor och koordinerade eventet. Bland medarbetarna fanns också svenska Marie Bengtsson Bennet.