Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Försvarstoppar beskriver ryskt anfall

Ruben Agnarsson | 10 jan , 2020
Försvarsmaktens möjligheter att hålla frispråkiga officerare i schack genom lön och befordringsmöjligheter upphör vid pensionen. Två pensionerade försvarstoppar som är ledamöter i Kungliga Krigsvetenskapsakademin varnar för ett ryskt angrepp på Sverige. – Boken ger en realistisk bild av hur ett angrepp skulle kunna se ut, säger Karlis Neretnieks, tidigare rektor för Försvarshögskolan.
Forsvarstoppar_beskriver_ryskt_anfall
I boken ”Sverige i krig – Ryskt anfall 2023” (2019) beskriver två höga militärer hur Sverige överraskande utsätts för en rysk invasion.
Det börjar med landstigningar, förbekämpning och luftlandsättningar, men invasionsförberedelserna har påbörjats långt tidigare genom mer dolda handlingar. Bakom kulisserna bedrivs ett spel där Sverige destabiliseras och den politiska ledningens handlingskraft förlamas. Tidigt har Sverige infiltrerats av spetsnazförband med uppgifter att tillfångata eller mörda nyckelpersoner och bidra till kaos i krigets öppningsskede. Kungafamiljen kidnappas och viktiga hamnar tas över.
”Sveriges politiker vägrar länge att se sanningen i vitögat. I stället för att förbereda för landets försvar, förfaller de till käbbel och twittrande… Samtidigt som Sverige är oförberedda ekonomiskt, militärt och politiskt är ryssarna förberedda till tänderna… Ryssarna utnyttjar den svenska blåögdheten...” säger Magnus Glenning, historieåterskapare på den militärhistoriska bokklubben Pennan och Svärdet i en presentationsvideo om boken.

Anfall mot Gotland

Författaren Tommy Jeppsson var tidigare bataljonschef vid Norrlands trängregemente och lärare vid svenska, norska och finska Försvarshögskolorna. Han är ledamot av Kungliga krigsvetenskapsakademien och redaktör för Krigsvetenskapsakademiens och Allmänna försvarsföreningens tidskrifter.
Medförfattaren Björn Anderson är generalmajor och tidigare chef för Norra militärdistriktet och var tidigare stabschef på Försvarshögskolan.
Tillsammans har de bland annat skrivit ”När kriget kom till Gotland” (2016), ”Gotland ockuperat! Slaget om Östersjön” (2017) och ”Gotland befriat - men till vilket pris?” (2018). De tre böckerna handlar om hur Ryssland ockuperar Baltikum och Gotland, samt hur Sveriges politiker reagerar på detta och hur Sverige försvarar Gotland.
Den fiktiva skildringen bygger på ett strategiskt-operativt spel som Kungliga Krigsvetenskapsakademien höll 2015 i syfte att utröna vad Sverige i närtid skulle förmå att göra i händelse av en militär konflikt i närområdet.

Tänkbart angrepp

Generalmajor Karlis Neretnieks, ledamot i Kungliga krigsvetenskapsakademin och tidigare rektor på Försvarshögskolan, har läst ”Sverige i krig – Ryskt anfall 2023”.
– Boken är en popularisering av ett tänkbart ryskt angrepp på Sverige, säger han till Inblick.
– I mina ögon är boken skriven på ett realistiskt sätt, även om författarna har populariserat innehållet. Boken är ett sätt att sprida kunskap om de problem som samhället kan stå inför i den händelse av att vi blir angripna, fortsätter Neretnieks och menar att boken samtidigt visar på bristerna i svensk försvarsförmåga.
– Det är en klart läsvärd bok för den som är intresserad av försvars- och säkerhetspolitik och som vill ha en populärbeskrivning av hur ett krig faktiskt skulle kunna gestalta sig. Deras analys är klart professionell.

Hur har boken tagits emot?
– Reaktionen har varit tystnad. Jag har inte läst något negativt, snarare lutar det åt tystnad. Det som beskrivs är nästan för obehagligt att tänka på. Det är både obehagligt, otrevligt och skrämmande och då förtränger man det hellre.
– Sedan finns det en tröghet i det politiska systemet. Våra politiker gjorde efter det kalla krigets slut en fullständigt felaktig analys av framtiden. Därför avrustade vi så att vi knappt hade något försvar. Nu börjar man vakna lite, det är lite av eftertankens kranka blekhet, säger Karlis Neretnieks, som menar att den säkerhetspolitiska oron har ökat under det senaste året.
– Faktorerna är så många. Europas ovilja att föra en gemensam, handfast och tydlig politik mot Ryssland har gjort att Europa är ganska splittrat, en splittring som har ökat den senaste tiden.
– Andra osäkerheter är att britterna lämnar EU, oron i Mellanöstern, Rysslands aggression mot Ukraina och Kina som en ny global maktspelare.

Fick sparken

Tommy Jeppsson och Björn Anderson är inte de första höga militärerna som varnar för ett kommande anfallskrig mot Sverige. Generalmajor Anders Brännström blev rikskänd via medier i januari 2016 när han varnade för att Sverige ”kan vara i krig inom några år”.
I januari 2018 följde han upp med en interjvu i DN med rubriken ”Sveriges armé chanslös vid ett angrepp”. Skillnaden mellan Brännström och Jeppsson/Andersson var att Anders Brännström fortfarande hade en anställning. Generalmajorens frispråkighet medförde att han fick sparken av ÖB.

 Blir militärer mer frispråkiga när de pensioneras?
– Ja, men det gäller nog inte bara militärer. Det har varit upp och ner när det gäller att delta i försvarsdebatten som aktiv officer. Under mina 40 år som officer har jag varit med om perioder där höga chefer kraftfullt uppmuntrat underlydande till att delta i debatten och andra perioder när det varit tvärtom, säger Karlis Neretnieks.
– Det är en balansgång mellan att skapa förtroende och påtala felaktigheter. Kan man vara chef på Volvo och samtidigt säga att ”våra bilar håller inte måttet”? Hur kan man framföra kritik men samtidigt inte göra de underlydande missmodiga?

De som ska försvara landet riskerar sina liv vid en konflikt. Är det då inte mer ärligt och omtänksamt att ge en realistisk bild?
– Visst är det så. Men det här dilemmat har vi alltid levt med: behovet av att skapa tilltro till försvaret och peka på behoven av förbättringar. Det finns en viss kulturskillnad när det gäller att presentera sina behov. Flygvapnets sätt har ofta varit att framhäva hur duktig man är och därmed värd att satsa på, medan armén ofta har kört den andra varianten: ”vi har stora brister som måste rättas till”.
– Det är lite olika sätt att få politiker att inse att det behövs mer pengar.

Hur är stämningen inom den svenska militären?
– Alla är glada över att försvaret till delar överlevde början av 2000-talet och att det trots allt nu sker framsteg. De senaste månaderna har dock käbblet om pengarna – att inte det som politikerna i Försvarsberedningen var överens om är finansierat – väckt misstämning.
RUBEN AGNARSSON
ruben@inblick.se
 
eBlick
Trupperna_ska_inte_dras_tillbaka
jan 16, 2020
Försvarsutskottets ordförande Pål Jonsson (M) anser inte att Sverige ska ta hem den svenska truppen från Irak. – Sverige har 70 soldater i Irak, detta åtagande förlängdes med ett år i december, den insatsen har nu pausats, men vi hoppas att de kan återgå till sin uppgift; att utbilda irakier snarast, säger Pål Jonson till Inblick.
eBlick
jan 16, 2020
Den 4 januari hölls minnesgudstjänsten för Reinhard Bonnke i USA. Owe Carlsson från Citykyrkan i Älmhult fick en speciell inbjudan och var på plats. – Det var ett privilegium för mig att känna Reinhard Bonnke, den tyska evangelisten som påverkade så många i världen. Jag fick en speciell inbjudan till minnesgudstjänsten. Det var en stor förmån, säger Owe Carlsson som här berättar om sitt samarbete med Bonnke.
eBlick
jan 16, 2020
Digitala medier tar mer och mer av vår tid och inkräktar på behov av sömn, motion och sociala relationer. Det kan leda till psykisk ohälsa. – Vi ska inte backa utvecklingen, det går inte. Men vi ska använda våra digitala verktyg på ett smartare sätt och inse att det finns en baksida med dem, sa Anders Hansen till Inblick under en föreläsning om välmående.
eBlick
jan 10, 2020
I mitten av 1990-talet fick flera medarbetare på Berliner Zeitung som samarbetat med Stasi sluta. Nu avslöjas att tidningens nye ägare var inofficiell medarbetare åt Stasi.
eBlick
jan 10, 2020
Nu är det klart för start för rättegången i Uppsala tingsrätt där tre tidigare ledarfigurer i den omtalade Filadelfiaförsamlingen i Knutby står åtalade. Rättegången inleds den 14 januari.
eBlick
jan 02, 2020
Elscooterbolaget Voi har anmält till Datainspektionen att över en miljon kunder kan ha drabbats av en säkerhetslucka i företagets system. Voi har tidigare anmält att en användare lyckats ta sig in i företagets tekniska system där kvitton från olika användare lagrats. Då ska felet ha rättats till och användarna enbart kunnat ladda ned sina egna kvitton, enligt Voi. Nu visar det sig att Voi uppskattar antalet drabbade kunder till "över en miljon".
eBlick
jan 02, 2020
Det finns fortfarande ett 50-tal minderåriga barn med någon form av koppling till Sverige i de fångläger i den syriska öknen där tillfångatagna utländska IS-terrorister hålls internerade. Regeringen Löfven säger sig vara fokuserad på att hämta hem de IS-barn som är föräldralösa. Men enligt utrikesminister Ann Linde är det svårt att fastställa att de verkligen saknar mamma och pappa.
eBlick
jan 02, 2020
I mitten av december fällddes Norge återigen av Europadomstolen. Sju domar har hittills fallit, norska Barnevernet är nu dömt i fem av dem och ytterligare 28 fall ska behandlas. – Att Norge inte tar detta på allvar är omskakande. I andra länder hade parlamentet tillsatt en undersökningskommission, säger den norska människorättsjuristen Gro Hillestad Thune.
eBlick
dec 19, 2019
– Julförberedelserna började tidigt under min uppväxt i Vilhelm Mobergsbygderna i Småland. Julgrisen slaktades hemma på gården hos mina föräldrar som var lantbrukare. Och jag minns julbaken av sju sorters kakor och hur mamma fernissade golven i vårt hus. Jag älskar julen, berättar landshövdingen Maria Larsson.
eBlick
dec 19, 2019
När polisen grep fembarnsmamman Solveig för att hon flydde från Barnevernet skedde det efter stora svenska polisinsatser och ledde till en omfattande svensk mediebevakning. Nu kan Inblick avslöja att det svenska polisbefäl som ledde gripandet har dömts i domstol för kvinnoförnedrande behandling av sina kollegor.
eBlick
dec 12, 2019
European Prayer Breakfast arrangerades i Bryssel 3-5 december och samlade kristna från Europas alla hörn. Pastorn Carlton Deal var primus motor och koordinerade eventet. Bland medarbetarna fanns också svenska Marie Bengtsson Bennet.