Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Försvarstoppar beskriver ryskt anfall

Ruben Agnarsson | 10 jan , 2020
Försvarsmaktens möjligheter att hålla frispråkiga officerare i schack genom lön och befordringsmöjligheter upphör vid pensionen. Två pensionerade försvarstoppar som är ledamöter i Kungliga Krigsvetenskapsakademin varnar för ett ryskt angrepp på Sverige. – Boken ger en realistisk bild av hur ett angrepp skulle kunna se ut, säger Karlis Neretnieks, tidigare rektor för Försvarshögskolan.
Forsvarstoppar_beskriver_ryskt_anfall
I boken ”Sverige i krig – Ryskt anfall 2023” (2019) beskriver två höga militärer hur Sverige överraskande utsätts för en rysk invasion.
Det börjar med landstigningar, förbekämpning och luftlandsättningar, men invasionsförberedelserna har påbörjats långt tidigare genom mer dolda handlingar. Bakom kulisserna bedrivs ett spel där Sverige destabiliseras och den politiska ledningens handlingskraft förlamas. Tidigt har Sverige infiltrerats av spetsnazförband med uppgifter att tillfångata eller mörda nyckelpersoner och bidra till kaos i krigets öppningsskede. Kungafamiljen kidnappas och viktiga hamnar tas över.
”Sveriges politiker vägrar länge att se sanningen i vitögat. I stället för att förbereda för landets försvar, förfaller de till käbbel och twittrande… Samtidigt som Sverige är oförberedda ekonomiskt, militärt och politiskt är ryssarna förberedda till tänderna… Ryssarna utnyttjar den svenska blåögdheten...” säger Magnus Glenning, historieåterskapare på den militärhistoriska bokklubben Pennan och Svärdet i en presentationsvideo om boken.

Anfall mot Gotland

Författaren Tommy Jeppsson var tidigare bataljonschef vid Norrlands trängregemente och lärare vid svenska, norska och finska Försvarshögskolorna. Han är ledamot av Kungliga krigsvetenskapsakademien och redaktör för Krigsvetenskapsakademiens och Allmänna försvarsföreningens tidskrifter.
Medförfattaren Björn Anderson är generalmajor och tidigare chef för Norra militärdistriktet och var tidigare stabschef på Försvarshögskolan.
Tillsammans har de bland annat skrivit ”När kriget kom till Gotland” (2016), ”Gotland ockuperat! Slaget om Östersjön” (2017) och ”Gotland befriat - men till vilket pris?” (2018). De tre böckerna handlar om hur Ryssland ockuperar Baltikum och Gotland, samt hur Sveriges politiker reagerar på detta och hur Sverige försvarar Gotland.
Den fiktiva skildringen bygger på ett strategiskt-operativt spel som Kungliga Krigsvetenskapsakademien höll 2015 i syfte att utröna vad Sverige i närtid skulle förmå att göra i händelse av en militär konflikt i närområdet.

Tänkbart angrepp

Generalmajor Karlis Neretnieks, ledamot i Kungliga krigsvetenskapsakademin och tidigare rektor på Försvarshögskolan, har läst ”Sverige i krig – Ryskt anfall 2023”.
– Boken är en popularisering av ett tänkbart ryskt angrepp på Sverige, säger han till Inblick.
– I mina ögon är boken skriven på ett realistiskt sätt, även om författarna har populariserat innehållet. Boken är ett sätt att sprida kunskap om de problem som samhället kan stå inför i den händelse av att vi blir angripna, fortsätter Neretnieks och menar att boken samtidigt visar på bristerna i svensk försvarsförmåga.
– Det är en klart läsvärd bok för den som är intresserad av försvars- och säkerhetspolitik och som vill ha en populärbeskrivning av hur ett krig faktiskt skulle kunna gestalta sig. Deras analys är klart professionell.

Hur har boken tagits emot?
– Reaktionen har varit tystnad. Jag har inte läst något negativt, snarare lutar det åt tystnad. Det som beskrivs är nästan för obehagligt att tänka på. Det är både obehagligt, otrevligt och skrämmande och då förtränger man det hellre.
– Sedan finns det en tröghet i det politiska systemet. Våra politiker gjorde efter det kalla krigets slut en fullständigt felaktig analys av framtiden. Därför avrustade vi så att vi knappt hade något försvar. Nu börjar man vakna lite, det är lite av eftertankens kranka blekhet, säger Karlis Neretnieks, som menar att den säkerhetspolitiska oron har ökat under det senaste året.
– Faktorerna är så många. Europas ovilja att föra en gemensam, handfast och tydlig politik mot Ryssland har gjort att Europa är ganska splittrat, en splittring som har ökat den senaste tiden.
– Andra osäkerheter är att britterna lämnar EU, oron i Mellanöstern, Rysslands aggression mot Ukraina och Kina som en ny global maktspelare.

Fick sparken

Tommy Jeppsson och Björn Anderson är inte de första höga militärerna som varnar för ett kommande anfallskrig mot Sverige. Generalmajor Anders Brännström blev rikskänd via medier i januari 2016 när han varnade för att Sverige ”kan vara i krig inom några år”.
I januari 2018 följde han upp med en interjvu i DN med rubriken ”Sveriges armé chanslös vid ett angrepp”. Skillnaden mellan Brännström och Jeppsson/Andersson var att Anders Brännström fortfarande hade en anställning. Generalmajorens frispråkighet medförde att han fick sparken av ÖB.

 Blir militärer mer frispråkiga när de pensioneras?
– Ja, men det gäller nog inte bara militärer. Det har varit upp och ner när det gäller att delta i försvarsdebatten som aktiv officer. Under mina 40 år som officer har jag varit med om perioder där höga chefer kraftfullt uppmuntrat underlydande till att delta i debatten och andra perioder när det varit tvärtom, säger Karlis Neretnieks.
– Det är en balansgång mellan att skapa förtroende och påtala felaktigheter. Kan man vara chef på Volvo och samtidigt säga att ”våra bilar håller inte måttet”? Hur kan man framföra kritik men samtidigt inte göra de underlydande missmodiga?

De som ska försvara landet riskerar sina liv vid en konflikt. Är det då inte mer ärligt och omtänksamt att ge en realistisk bild?
– Visst är det så. Men det här dilemmat har vi alltid levt med: behovet av att skapa tilltro till försvaret och peka på behoven av förbättringar. Det finns en viss kulturskillnad när det gäller att presentera sina behov. Flygvapnets sätt har ofta varit att framhäva hur duktig man är och därmed värd att satsa på, medan armén ofta har kört den andra varianten: ”vi har stora brister som måste rättas till”.
– Det är lite olika sätt att få politiker att inse att det behövs mer pengar.

Hur är stämningen inom den svenska militären?
– Alla är glada över att försvaret till delar överlevde början av 2000-talet och att det trots allt nu sker framsteg. De senaste månaderna har dock käbblet om pengarna – att inte det som politikerna i Försvarsberedningen var överens om är finansierat – väckt misstämning.
RUBEN AGNARSSON
ruben@inblick.se
 
eBlick
SVT-journalistens omsvangning i Mellanostern-fragan
apr 02, 2020
I december 1985 inbjöds han av PLO-kontoret i Stockholm för att träffa Yassir Arafat i Tunis för en intervju. Nu släpper han en bok som är kritisk till det cyniska fasthållandet av palestinierna i misär, fattigdom och avsaknad av framtidsutsikter för att kunna hålla liv i den politiska kampen.
eBlick
apr 02, 2020
Den digitala övervakningsbranschen har glansdagar. För dem kan Coronaviruset vara det bästa som har hänt. Många åtgärder som kränker den personliga integriteten kan bli normen runt om i världen, varnar organisation som bevakar människors digitala rättigheter.
eBlick
apr 02, 2020
Snart kommer den femte och sista volymen av Bo Theutenbergs ”Dagbok från UD”, som handlar om hans sista år på den svenska utrikesförvaltningen, från år 1986 till år 1988. I denna volym kommer han bland annat att beskriva stämningarna i regeringskansliet och på Utrikesdepartementet vid tiden för mordet på statsminister Olof Palme.
eBlick
mar 31, 2020
Nyhetsrapporteringen handlar så gott som uteslutande om coronapandemin. Detta gör att andra viktiga frågor hamnar i skymundan. Denna trend oroar många. – Människorättsfrågorna tenderar att försvinna i nyhetsflödet om coronaviruset, säger Ami Hedenborg, presstalesperson på Amnesty Sverige, till Inblick.
eBlick
mar 31, 2020
Antalet barnfamiljer som vräks från sina bostäder minskar men samtidigt ökar antalet barn som berörs av att ena eller båda föräldrarna vräks. Nu spår Kronofogden att situationen kommer att förvärras.
eBlick
mar 19, 2020
Sedan mordet på nyårsafton på en tjugoårig gängmedlem i Stockholmsförorten Rinkeby, har det varit relativt lugnt i området. Några förklaringar till detta är att ett flertal av medlemmarna i de två rivaliserande gangstergängen Shottaz och Dödspatrullen antingen sitter fängslade eller är döda. Men det är, enligt uppgift, ett bedrägligt lugn. – Det finns småkids som ser upp till de här snubbarna, som vill bli lika coola och sälja knark, bära pistol och skjuta för att döda, säger en informationskälla med nära anknytning till Rinkebygängen till Inblick.
eBlick
mar 19, 2020
– Jag är väldigt orolig eftersom inget just nu tyder på en förändrad Mellanösternpolitik. Sveriges ensidiga erkännande av en palestinsk stat komplicerar möjligheterna att normalisera och återuppbygga relationerna till Israel, säger Lars Adaktusson angående Sveriges förhållande till Israel.
eBlick
mar 12, 2020
– Ett invandrarparti har problem att hitta ett gemensamt tema och gemensamt språk, det är olika kulturer och olika nätverk. De ska få kurden från förorten att rösta på Yüksel; turken som är vän med Erdogan, den ekvationen är svår att få ihop, säger den moderate riksdagsledamoten Hanif Bali till Inblick.
eBlick
mar 12, 2020
De israeliska myndigheter beslöt i måndags kväll att alla som anländer till Israel tvingas till två veckors karantän före inresa.
eBlick
mar 12, 2020
Trots att Göteborgs moské av TV4 Nyheterna avslöjats med att på sin hemsida länka till en annan hemsida, New Muslim Guide, där det förkunnas att en kvinna inte har rätt att neka till att ha sex med sin man, och halvhjärtat tagit avstånd från dess innehåll, så fortsätter moskén att länka till hemsidan med sin förkastliga kvinnosyn.
eBlick
mar 05, 2020
Den psykiska ohälsan har ökat markant de senaste åren. Det gäller även inom kristna kretsar och läkare Morgan Lundell efterlyser fler själavårdare i kyrkorna för att minska ohälsan. – Vi behöver fler "lekmanna-fältsjukvårdare", som kan ge första hjälpen i våra kyrkor. Det behövs innan någon är dödligt sjuk i sin psykiska ohälsa, säger Morgan Lundell till Inblick.