Navigera till koncernens hemsidor
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Försvarstoppar beskriver ryskt anfall

Ruben Agnarsson | 10 jan , 2020
Försvarsmaktens möjligheter att hålla frispråkiga officerare i schack genom lön och befordringsmöjligheter upphör vid pensionen. Två pensionerade försvarstoppar som är ledamöter i Kungliga Krigsvetenskapsakademin varnar för ett ryskt angrepp på Sverige. – Boken ger en realistisk bild av hur ett angrepp skulle kunna se ut, säger Karlis Neretnieks, tidigare rektor för Försvarshögskolan.
Forsvarstoppar_beskriver_ryskt_anfall
I boken ”Sverige i krig – Ryskt anfall 2023” (2019) beskriver två höga militärer hur Sverige överraskande utsätts för en rysk invasion.
Det börjar med landstigningar, förbekämpning och luftlandsättningar, men invasionsförberedelserna har påbörjats långt tidigare genom mer dolda handlingar. Bakom kulisserna bedrivs ett spel där Sverige destabiliseras och den politiska ledningens handlingskraft förlamas. Tidigt har Sverige infiltrerats av spetsnazförband med uppgifter att tillfångata eller mörda nyckelpersoner och bidra till kaos i krigets öppningsskede. Kungafamiljen kidnappas och viktiga hamnar tas över.
”Sveriges politiker vägrar länge att se sanningen i vitögat. I stället för att förbereda för landets försvar, förfaller de till käbbel och twittrande… Samtidigt som Sverige är oförberedda ekonomiskt, militärt och politiskt är ryssarna förberedda till tänderna… Ryssarna utnyttjar den svenska blåögdheten...” säger Magnus Glenning, historieåterskapare på den militärhistoriska bokklubben Pennan och Svärdet i en presentationsvideo om boken.

Anfall mot Gotland

Författaren Tommy Jeppsson var tidigare bataljonschef vid Norrlands trängregemente och lärare vid svenska, norska och finska Försvarshögskolorna. Han är ledamot av Kungliga krigsvetenskapsakademien och redaktör för Krigsvetenskapsakademiens och Allmänna försvarsföreningens tidskrifter.
Medförfattaren Björn Anderson är generalmajor och tidigare chef för Norra militärdistriktet och var tidigare stabschef på Försvarshögskolan.
Tillsammans har de bland annat skrivit ”När kriget kom till Gotland” (2016), ”Gotland ockuperat! Slaget om Östersjön” (2017) och ”Gotland befriat - men till vilket pris?” (2018). De tre böckerna handlar om hur Ryssland ockuperar Baltikum och Gotland, samt hur Sveriges politiker reagerar på detta och hur Sverige försvarar Gotland.
Den fiktiva skildringen bygger på ett strategiskt-operativt spel som Kungliga Krigsvetenskapsakademien höll 2015 i syfte att utröna vad Sverige i närtid skulle förmå att göra i händelse av en militär konflikt i närområdet.

Tänkbart angrepp

Generalmajor Karlis Neretnieks, ledamot i Kungliga krigsvetenskapsakademin och tidigare rektor på Försvarshögskolan, har läst ”Sverige i krig – Ryskt anfall 2023”.
– Boken är en popularisering av ett tänkbart ryskt angrepp på Sverige, säger han till Inblick.
– I mina ögon är boken skriven på ett realistiskt sätt, även om författarna har populariserat innehållet. Boken är ett sätt att sprida kunskap om de problem som samhället kan stå inför i den händelse av att vi blir angripna, fortsätter Neretnieks och menar att boken samtidigt visar på bristerna i svensk försvarsförmåga.
– Det är en klart läsvärd bok för den som är intresserad av försvars- och säkerhetspolitik och som vill ha en populärbeskrivning av hur ett krig faktiskt skulle kunna gestalta sig. Deras analys är klart professionell.

Hur har boken tagits emot?
– Reaktionen har varit tystnad. Jag har inte läst något negativt, snarare lutar det åt tystnad. Det som beskrivs är nästan för obehagligt att tänka på. Det är både obehagligt, otrevligt och skrämmande och då förtränger man det hellre.
– Sedan finns det en tröghet i det politiska systemet. Våra politiker gjorde efter det kalla krigets slut en fullständigt felaktig analys av framtiden. Därför avrustade vi så att vi knappt hade något försvar. Nu börjar man vakna lite, det är lite av eftertankens kranka blekhet, säger Karlis Neretnieks, som menar att den säkerhetspolitiska oron har ökat under det senaste året.
– Faktorerna är så många. Europas ovilja att föra en gemensam, handfast och tydlig politik mot Ryssland har gjort att Europa är ganska splittrat, en splittring som har ökat den senaste tiden.
– Andra osäkerheter är att britterna lämnar EU, oron i Mellanöstern, Rysslands aggression mot Ukraina och Kina som en ny global maktspelare.

Fick sparken

Tommy Jeppsson och Björn Anderson är inte de första höga militärerna som varnar för ett kommande anfallskrig mot Sverige. Generalmajor Anders Brännström blev rikskänd via medier i januari 2016 när han varnade för att Sverige ”kan vara i krig inom några år”.
I januari 2018 följde han upp med en interjvu i DN med rubriken ”Sveriges armé chanslös vid ett angrepp”. Skillnaden mellan Brännström och Jeppsson/Andersson var att Anders Brännström fortfarande hade en anställning. Generalmajorens frispråkighet medförde att han fick sparken av ÖB.

 Blir militärer mer frispråkiga när de pensioneras?
– Ja, men det gäller nog inte bara militärer. Det har varit upp och ner när det gäller att delta i försvarsdebatten som aktiv officer. Under mina 40 år som officer har jag varit med om perioder där höga chefer kraftfullt uppmuntrat underlydande till att delta i debatten och andra perioder när det varit tvärtom, säger Karlis Neretnieks.
– Det är en balansgång mellan att skapa förtroende och påtala felaktigheter. Kan man vara chef på Volvo och samtidigt säga att ”våra bilar håller inte måttet”? Hur kan man framföra kritik men samtidigt inte göra de underlydande missmodiga?

De som ska försvara landet riskerar sina liv vid en konflikt. Är det då inte mer ärligt och omtänksamt att ge en realistisk bild?
– Visst är det så. Men det här dilemmat har vi alltid levt med: behovet av att skapa tilltro till försvaret och peka på behoven av förbättringar. Det finns en viss kulturskillnad när det gäller att presentera sina behov. Flygvapnets sätt har ofta varit att framhäva hur duktig man är och därmed värd att satsa på, medan armén ofta har kört den andra varianten: ”vi har stora brister som måste rättas till”.
– Det är lite olika sätt att få politiker att inse att det behövs mer pengar.

Hur är stämningen inom den svenska militären?
– Alla är glada över att försvaret till delar överlevde början av 2000-talet och att det trots allt nu sker framsteg. De senaste månaderna har dock käbblet om pengarna – att inte det som politikerna i Försvarsberedningen var överens om är finansierat – väckt misstämning.
RUBEN AGNARSSON
ruben@inblick.se
 
eBlick
På bild, Olle Eriksson och Jonas Klinteberg, Fotograf, Andreas Diernert 1
sep 14, 2020
Förra måndagen presenterade Olle Eriksson projektet Ung inlåst under ett digitalt seminarium från Skyddsvärnets lokaler i Stockholm. – Vår fulla övertygelse är att om vi ska lyckas nå dem som fått en tråkig och tuff start i livet behöver de få en tilltro till vuxenvärlden, berättade Olle Eriksson.
eBlick
sep 14, 2020
Han säger i polisförhören att han kände ett tvång att döda två människor för att få inre frid. Daniel Nyqvist har varken före eller efter det brutala dubbelmordet i Linköping 2004 varit i klammeri med rättvisan. I 16 år levde han under radarn. I nästa vecka ställs han inför rätta åtalad för ett dubbelmord han erkänt sig skyldig till.
eBlick
sep 11, 2020
Rinkeby Folkets hus var oroliga för att barnen glömdes bort under coronakrisen. Därför startade man tillsammans med Rädda Barnen initiativet Pysselakuten i maj i år. Drygt en månad senare greps och anhölls Rinkeby Folkets hus ordförande av polis, misstänkt för våldtäkt mot barn och barnpornografibrott.
eBlick
sep 03, 2020
Cajsa Tengblad kom nyligen ut med boken "Kroppsnöjd och själsstark." På ett personligt sätt beskriver hon sin väg till att bli nöjd med sin kropp och ger tips på vad själen behöver för att må bra. – Att bli vän med sig själv och stärka den psykiska motståndskraften är livsviktigt, säger hon.
eBlick
sep 03, 2020
Professionella artister och musiker har drabbats hårt av restriktionerna som följt av pandemin med förlorade speltillfällen och intäkter. Nu visar en ny enkätundersökning att var tredje musiker är på väg att lämna yrket. – Den verkliga siffran är mycket högre, säger musikern Simon Ådahl till Inblick.
eBlick
sep 03, 2020
Turkiets president Erdogan vill återuppliva det Ottamanska riket, som kollapsade för omkring 100 år sedan, efter att riket hade förlorat kontrollen över Jerusalem. Han vill nu ”befria” Al-Aqsa-mosken och ”förena det islamiska samfundet” mot Israel. Turkiet är ett mycket större hot mot Israel än Iran, menar Israels underrättelsechef.
eBlick
aug 27, 2020
I boken "Överlevarna - Röster från Förintelsen" finns citat från 95 personer som överlevde Förintelsen. – Idén är att via personliga citat ge förståelse för något som är ofattbart. Skulle jag bidra med det då har boken fyllt sin uppgift, berättar författaren Bernt Hermele.
eBlick
aug 27, 2020
Litauen klassar nu Hizbollah som en terrororganisation och fattar därmed samma beslut som USA, Kanada, Holland, Arabförbundet, Gulfstaterna, Storbritannien och Tyskland. – Vi uppskattar det framgångsrika samarbetet mellan de litauiska och israeliska säkerhetsorganen, sade landets utrikesminister Linas Linkevičius i samband med beslutet.
eBlick
aug 27, 2020
– Det är omöjligt att säga vad som kommer ske, det är en hårdför regim i Belarus som inte gärna kommer ge sig frivilligt, säger tidigare riksdagsledamoten och valobservatören för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Christian Holm Barenfeld till Inblick.
eBlick
aug 20, 2020
I förra veckan nådde Israel och Förenade Arabemiraten fram till en historisk fredsöverenskommelse. Avtalet handlar om att fullt ut normalisera de diplomatiska förbindelserna mellan de två nationerna. – Vår högsta önskan är att få en full normalisering av de diplomatiska förbindelserna med hela arabvärlden, säger ambassadör Ilan Ben-Dov.
eBlick
aug 20, 2020
Motivationstalaren Charbel Gabro har under sommaren samlat 20 killar från utsatta förorter i Norrköping och Linköping för att bryta ner murar mellan deras värld och det svenska samhället. Satsningen heter "Min sommar - Mitt liv". – Tanken var att de som inte har något att göra under sommarlovet ska få något att ägna sig åt gemensamt. Ha något att komma till och känna sig inkluderad, ungefär som i skolan, berättar Charbel Gabro för Inblick.