Navigera till koncernens hemsidor
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Massgravar bakom rysk-finsk konflikt

Ruben Agnarsson | 22 maj , 2020
Karelen, den del av Finland som ockuperades av Sovjet och ledde till att 400 000 finska flyktingar fick fly till övriga Finland under andra världskriget, skapar återigen rubriker. I centrum står en rysk rättsskandal kring en människorättsaktivist som har hittat flera av Stalins massgravar i området.
Massgravar_bakom_rysk-finsk_konflikt
Den 7 maj i år var det precis 75 år sedan Tyskland kapitulerade och stora folkmassor samlades över hela kontinenten för att fira att andra världskriget i Europa var slut.
Dagen därpå, den 8 maj, undertecknades den villkorslösa kapitulationen och årsdagen firas som Segerdagen för de allierade styrkorna.
Inför fredsdagen har Sovjets ockupation av finska Karelen under andra världskriget och efterföljande folkfördrivning av 400 000 finländare skapat politiska och rättsliga förvecklingar mellan Finland och Ryssland.
Nu i maj avvisade högsta domstolen i den ryska republiken Karelen en överklagan från historikern Yuri Dmitriev om att få bli frisläppt. Han kommer därmed att förbli i fängelse åtminstone fram till den 25 juni i år, rapporterar New York Times.
Yuri Dmitriev har forskat på Stalins massaker i Sandarmokh i Karelen. Dödsskjutningarna i Sandarmokh mellan 11 augusti 1937 och 24 december 1938 var bland de mest omfattande massakrerna under den stora terrorn, då Stalin mördade hundratusentals oliktänkande.

Statshemlighet

Massmördandet behandlades som en ”statshemlighet” under hela Sovjetperioden. Fram till idag har platserna för masskjutningarna officiellt förblivit hemligstämplade och listor över skjutplatserna har aldrig släppts. 
Släktingarna till dem som dödades i Sandarmokh fick aldrig veta vad som hade hänt. Det officiella beskedet de fick var att deras nära och kära hade ”dömts till 10 års fängelse utan rätt att korrespondera”, rapporterar tidningen.
I samband med en undersökningsexpedition år 1997 hittade Dmitriev 236 gravplatser där över 9 500 människor skjutits och begravts. Listor med namn på de mördade i Sandarmokh har publicerats, flera böcker har skrivits och många minnesmärken har rests upp.
Hans forskning ledde till att Dmitriev i slutet av 2016 anklagades av ryska myndigheter för innehav av barnpornografi. Anklagelserna lades ned år 2018 på grund av brist på bevis, men då fann en domstol honom skyldig för innehav av skjutvapen,  vilket ledde till att Dmitriev arresterades igen i mitten av 2018.

Finland anklagas

Historikern Sergey Koltyrin, som arbetade med Dmitriev, anklagades samtidigt för sexuellt övergrepp av en minderårig och arresterades år 2018. Förra året dömdes han till nio års fängelse och i början av april i år dog han i ett fängelsesjukhus.
Sovjetisk propaganda hävdade att brotten i Sandarmokh inte begicks av Stalin utan handlade om finska avrättningar av sovjetiska soldater under andra världskriget.
I jakten på att befria Ryssland skedde förra sommaren alternativa utgrävningar för att leta efter bevis för att de tusentals människor som begravdes i Sandarmokh inte bara är Stalins offer utan även inkluderar sovjetiska soldater som avrättades av den finska armén under andra världskriget.
Ryska myndigheter har nu inlett en brottsutredning om de finska fånglägren i ryska Karelen under andra världskriget. Åklagare undersöker nu om finska armén gjorde sig skyldig till folkmord, rapporterade svenska Yle nu i maj.
Rysslands undersökningskommitté misstänker att Finland gjorde sig skyldigt till folkmord under perioden 1941–1944 när finska militären ockuperade ryska Karelen och tusentals civila dog i fångläger.

Repression och terror

Martin Kragh, chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikespolitiska institutet, menar att Rysslands agerande mot Yuri Dmitriev och mot Finland både har inrikespolitiska och utrikespolitiska dimensioner.
– Det här har pågått under några år och går tillbaka till år 2012. I rysk inrikespolitik ökade då trycket mot Memorial, som sedan Glasnost-eran har kartlagt övergreppen på mänskliga rättigheter i de forna sovjetstaterna, säger han.
– Yuri Dmitriev jobbar inom denna organisation och att man gav sig på honom hänger i hop med attackerna mot Memorial. Detta hör i sin tur samman med en politisk vilja att tona ned den negativa bilden av Stalin-eran. Då passar repressionen och terrorn inte in, fortsätter han.
– Det har även blivit en utrikespolitisk fråga. Den ryska synen på andra världskriget står i konflikt med den resolution som EU antog förra året om att både Sovjet och Nazityskland hade ett ansvar för att andra världskriget bröt ut, konstaterar Martin Kragh.
EU-resolutionen slår fast att kriget var ett direkt resultat av Molotov-Ribbentrop-pakten den 23 augusti 1939, där de två totalitära regimerna delade upp Europa i två inflytelsesfärer.

Aggressor och offer

– Tyskland har tagit på sig sitt ansvar för kriget, men i Moskva rationaliserar det politiska ledarskapet 1939 års pakt med Tyskland och har vänt sig kraftigt mot den här deklarationen att Sovjetunionen skulle ha ett ansvar. Denna historiepolitiska strid har lett till en konflikt främst med Polen, sedan även med andra länder som Estland, Lettland och Litauen – och nu även Finland.
– Vad det handlar om är att om man vill lyfta fram Sovjet som ett offer, och då passar inte finska vinterkriget in, eftersom erövringen följde Molotov-Ribbentrop-paktens överenskommelse. Man hävdar dessutom att massgravarna i Karelen inte var människor som sköts ihjäl under den stora terrorn på 1930-talet utan att de skedde under andra världskriget.
– Tyskland har erkänt sitt ansvar för andra världskriget, men det ju har inte Ryssland i samma utsträckning. Detta har alltså både inrikespolitiska och utrikespolitiska dimensioner. Det handlar om att tillrättalägga historien, sanningen är ju att Sovjetunionen var både en agressor-stat och ett offer, inte minst drabbades civilbefolkningen något oerhört.
– Ryska opinionsundersökningar visar att andelen av befolkningen som har en mer positiv bild av Stalin-eran har ökat på senare tid. Detta har vänt sedan landets ledning gått i en mer auktoritär riktning i och med Putin.
– Det pågår ett krig om historieskrivningen, bland annat genom att snäva av världskriget till åren 1941-1945, från det att Tyskland angrep Sovjet. Den ökande nationalismen leder till en ovilja att på ett ordentligt sätt belysa de mörka sidorna av Sovjet-eran, exempelvis den stora terrorn och krigsåren 1939-1940.
​RUBEN AGNARSSON
ruben@inblick.se
 
eBlick
På bild, Olle Eriksson och Jonas Klinteberg, Fotograf, Andreas Diernert 1
sep 14, 2020
Förra måndagen presenterade Olle Eriksson projektet Ung inlåst under ett digitalt seminarium från Skyddsvärnets lokaler i Stockholm. – Vår fulla övertygelse är att om vi ska lyckas nå dem som fått en tråkig och tuff start i livet behöver de få en tilltro till vuxenvärlden, berättade Olle Eriksson.
eBlick
sep 14, 2020
Han säger i polisförhören att han kände ett tvång att döda två människor för att få inre frid. Daniel Nyqvist har varken före eller efter det brutala dubbelmordet i Linköping 2004 varit i klammeri med rättvisan. I 16 år levde han under radarn. I nästa vecka ställs han inför rätta åtalad för ett dubbelmord han erkänt sig skyldig till.
eBlick
sep 11, 2020
Rinkeby Folkets hus var oroliga för att barnen glömdes bort under coronakrisen. Därför startade man tillsammans med Rädda Barnen initiativet Pysselakuten i maj i år. Drygt en månad senare greps och anhölls Rinkeby Folkets hus ordförande av polis, misstänkt för våldtäkt mot barn och barnpornografibrott.
eBlick
sep 03, 2020
Cajsa Tengblad kom nyligen ut med boken "Kroppsnöjd och själsstark." På ett personligt sätt beskriver hon sin väg till att bli nöjd med sin kropp och ger tips på vad själen behöver för att må bra. – Att bli vän med sig själv och stärka den psykiska motståndskraften är livsviktigt, säger hon.
eBlick
sep 03, 2020
Professionella artister och musiker har drabbats hårt av restriktionerna som följt av pandemin med förlorade speltillfällen och intäkter. Nu visar en ny enkätundersökning att var tredje musiker är på väg att lämna yrket. – Den verkliga siffran är mycket högre, säger musikern Simon Ådahl till Inblick.
eBlick
sep 03, 2020
Turkiets president Erdogan vill återuppliva det Ottamanska riket, som kollapsade för omkring 100 år sedan, efter att riket hade förlorat kontrollen över Jerusalem. Han vill nu ”befria” Al-Aqsa-mosken och ”förena det islamiska samfundet” mot Israel. Turkiet är ett mycket större hot mot Israel än Iran, menar Israels underrättelsechef.
eBlick
aug 27, 2020
I boken "Överlevarna - Röster från Förintelsen" finns citat från 95 personer som överlevde Förintelsen. – Idén är att via personliga citat ge förståelse för något som är ofattbart. Skulle jag bidra med det då har boken fyllt sin uppgift, berättar författaren Bernt Hermele.
eBlick
aug 27, 2020
Litauen klassar nu Hizbollah som en terrororganisation och fattar därmed samma beslut som USA, Kanada, Holland, Arabförbundet, Gulfstaterna, Storbritannien och Tyskland. – Vi uppskattar det framgångsrika samarbetet mellan de litauiska och israeliska säkerhetsorganen, sade landets utrikesminister Linas Linkevičius i samband med beslutet.
eBlick
aug 27, 2020
– Det är omöjligt att säga vad som kommer ske, det är en hårdför regim i Belarus som inte gärna kommer ge sig frivilligt, säger tidigare riksdagsledamoten och valobservatören för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Christian Holm Barenfeld till Inblick.
eBlick
aug 20, 2020
I förra veckan nådde Israel och Förenade Arabemiraten fram till en historisk fredsöverenskommelse. Avtalet handlar om att fullt ut normalisera de diplomatiska förbindelserna mellan de två nationerna. – Vår högsta önskan är att få en full normalisering av de diplomatiska förbindelserna med hela arabvärlden, säger ambassadör Ilan Ben-Dov.
eBlick
aug 20, 2020
Motivationstalaren Charbel Gabro har under sommaren samlat 20 killar från utsatta förorter i Norrköping och Linköping för att bryta ner murar mellan deras värld och det svenska samhället. Satsningen heter "Min sommar - Mitt liv". – Tanken var att de som inte har något att göra under sommarlovet ska få något att ägna sig åt gemensamt. Ha något att komma till och känna sig inkluderad, ungefär som i skolan, berättar Charbel Gabro för Inblick.