Navigera till koncernens hemsidor
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Olof Palme omvärderad: Antikommunist och USA-vänlig försvarsvän

Ruben Agnarsson | 16 okt , 2020
Olof Palme var med och byggde upp kontraspionaget mot svenska kommunister som samverkade med Sovjetunionens ockupationsplaner av Sverige och rapporterade själv svenska kommunister till USA:s ambassad. Han studerade i USA som ung och ville att sonen Joakim skulle göra samma sak. Palmes släktgård i Lettland – där Olof Palme tillbringade sina barnaår – nationaliserades vid Sovjets ockupation av Baltikum år 1940.
Palme
Efter andra världskriget var statsminister Tage Erlander tydlig med att Sverige hörde hemma bland demokratierna i väst. Han inledde därför i hemlighet ett samarbete med USA och Nato, som en livlina om Sverige skulle hamna i ett krig med Sovjetunionen. Samtidigt byggde Sverige upp det hemliga kontraspionaget IB som spionerade på de svenska kommunister som samverkade med Sovjets ockupationsplaner. Sveriges förre statsminister Olof Palme hade en helt central roll i denna process.
Olof Palmes familj hade personliga erfarenheter av den sovjetiska ockupationsmakten. Som barn tillbringade Olof Palme somrarna på herrgården Skangal i Lettland, som ägdes av Palmes morföräldrar före
andra världskriget, innan den nationaliserades av Sovjetunionen när Baltikum ockuperades – några månader efter Molotov-Ribbentroppakten i augusti 1939 då Nazi-tyskland och Sovjetunionen delade upp Östeuropa mellan sig.

Frälsningsarmén

Skangal lämnades tillbaka till familjen Palme när Baltikum befriades vid Sovjetunionens sammanbrott. Godset skänktes till Frälsningsarmén i Sverige på initiativ av Olof Palmes bror Claés i maj 1994  Olof Palme gick som ung på Beskowska skolan på Östermalm och Sigtuna humanistiska läroverk. Efter militärtjänstgöringen fortsatte Palme sina studier i USA, vid Kenyon College i Ohio. På 50-talet arbetade han som förste byråsekreterare vid Försvarsstaben i Erlanders regering. Olof Palme besökte år 1950 en kommunistdominerad konferens i Prag och rapporterade tre svenska kommunister till USA:s ambassad.

Guillous vendetta

Olof Palme var en av dem som var med och ledde den svenska delen av
Stay Behind-rörelsen, det hemliga nätverk som organiserades av CIA-agenten William Colby (senare CIA-chef) som i samarbete med Nato skulle aktiveras vid en eventuell sovjetisk invasion. När Jan Guillou och Peter Bratt skrev sitt IB-avslöjande 1973 anklagade de Palme för att vara ”extremt anti-kommunistisk och extremt västorienterad.” Jan Guillou hade vid tiden för avslöjandet i flera år varit agent åt sovjetiska spionorganisationen KGB, och utfört uppdrag mot betalning. Guillou skulle få sin hämnd via Harvard-affären, som kulminerade timmarna innan Palmemordet skedde.
Olof Palmes studier på universitet i USA som ung hade gett mersmak och han önskade därför att sonen Joakim skulle gå på Harvard i Massachusetts, USA. Bakgrunden var att Olof Palme hösten 1983 fick en inbjudan att vara föreläsare i USA som han tackade ja till. Vid ett telefonsamtal i februari 1984 mellan Hans Dahlgren och Harvard-universitetet bestämdes tidpunkten och en fråga ställdes om sonen Joakim kunde komma till universitetet och där följa undervisningen en tid. I samband med Olof Palmes vistelse vid Harvard berördes frågan på nytt och Joakim Palme fick sedan ett stipendium och ett besked att han var välkommen till universitetet. Den 25 juli 1985 deltog Olof Palme i en radioutfrågning som Jan Guillou överraskande ledde. Palme tillfrågades då om han erhållit något arvode för sin föreläsning vid Harvard och om något samband förelåg med Joakim Palmes vistelse vid Harvard.

Palme-hatare

Harvard-affären hade därmed fötts i svenska medier. Guillou beskriver själv händelsen som en hämnd. Han har i efterskott i intervjuer beskrivit Sveriges statsminister som en personlig fiende som han hatade. Taxeringsnämnden menade att det förelåg ett mycket starkt samband mellan Olof Palmes föreläsning och det stipendium sonen erhöll en månad senare. Stipendiet ansågs i realiteten vara Olof Palmes arvode för föreläsningen, som därför togs upp till beskattning hos Olof Palme. Palme överklagade taxeringsnämndens beslut till länsrätten via bud till domstolen den 26 februari 1986 och ankomststämplades, registrerades och matades in i datorn samma dag. Den 12 mars upptäckte registratorn att akten var borta. Raderingen hade skett den 28 februari kl 18.23 – fem timmar före Palmemordet. Den 25 mars 1986 gjorde länsrätten en formell polisanmälan om det inträffade. Vem kunde vara intresserad av att dölja Palmes USA- vänliga hållning? Det visade sig att en flickvän till Sigge Cedergren, som figurerade i Palme-utredningen som påstådd vapenleverantör till mordmisstänkte Christer Pettersson, jobbade på länsrätten samma dag som handlingarna försvann. I en dom den 6 februari 1987 – ett år efter mordet – biföll länsrätten Olof Palmes överklagan.

Annan bild av Palme

Socialdemokratiska regeringar, även de regeringar som Palme styrde, fick ofta rättmätig kritik för att anpassa Sveriges utrikespolitik till de stämningar som just för tillfället rådde i Moskva. Den beskrivning som Bo Theutenberg
ger av Olof Palmes hållning i ubåtsfrågan och kring förhandlingarna om Vita zonen-gränserna i Östersjön stämmer dock inte överens med bilden av en statsledare som böjer sig för Sovjetunionen och som är beredd att sälja ut svenskt territorium. Istället framträder bilden av en statsminister som undergrävs av sina medarbetare och som inte får fullfölja de framgångsrika förhandlingar som hans diplomatiska sändebud hade lyckats med.
– Olof Palme kunde ju ha skickat Sverker Åström eller Pierre Schori för att förhandla om Vita zonen utanför Gotland, säger Bo Theutenberg.
– Men det gjorde han inte. Han skickade mig, en hårdför och tuff förhandlare som värnade om Sveriges nationella integritet.
– Han kunde även ha tonat ned protestnoterna mot Sovjet i samband med ubåtskränkningarna, vilket bland annat Åström och Schori, av hänsyn till Sovjet, ville.
– Inte heller det gjorde Palme. Han gav istället stöd till min tuffare linje och överlämnade till och med protestnoten efter Hårsfjärden-incidenterna personligen till ambassadör Pankin.
– Det var väl första gången någonsin som en protestnot överlämnats till Sovjetunionen av en svensk statsminister.
Vid nedskjutningen av DC 3:an 1952 var det exempelvis utrikesminister Östen Undén som lämnade över Sveriges protest, förklarar Bo Theutenberg.

God relation

Bo Theutenberg beskriver hur han själv hade en god personlig relation med Olof Palme.
– Vi hade köpt vår villa i Djursholm av hans släkting Elsa Palme, som var gift med Gustaf Lagercrantz, berättar han.
– Olof Palme brukade fråga hur det var att bo i faster Elsas hus. Palme kunde vara trevlig och älskvärd och prata om ”tant Elsa”. Jag tror han innerst inne ville vara patriotisk och ta vara på nationens intressen, med sin bakgrund i försvarets underrättelsetjänst och i borgerligheten.
– Samtidigt var han omgiven av hårdföra killar som visste vad de ville och som umgicks med Warsawapaktens underrättelsefolk, istället för de ordinarie öststatliga diplomaterna. Hans bakgrund var en akilleshäl och gjorde honom sårbar gentemot dessa.
– Att det i hans personlighet skulle kunna finnas ett annat drag än dessa revolutionära uppfattningar, får ju inte nämnas i dag. Då får man ju hela horden över sig, säger Bo Teutenberg.
– När Olof Palme i sitt berömda jultal år 1972 kritiserade USA:s bombningar i Vietnam, gav han samtidigt ett mycket tydligt besked till Försvarsmakten att hålla kanalerna till USA:s försvarsmakt öppna, förklarar han vidare.

Hemliga avtal

Bo Theutenberg var själv mycket medveten om de hemliga avtalen med Nato när han var verksam i underrättelseavdelningen på Försvarsstaben och dessutom var både ÖB:s och UD:s folkrättsexpert.
– Jag såg dessutom i praktiken hur omfattande detta samarbete med Nato var, när jag jobbade på incidentberedskapen och via STRIL 60-systemet bevakade Sveriges gränser österut, säger han och beskriver hur Olof Palme var uppvuxen i statsminister Tage Erlanders skugga, den socialdemokratiske landsfader som etablerade dessa hemliga avtal med USA och Nato.
– Istället för att ta en offentlig debatt om Sveriges utsatta säkerhetspolitiska
läge – vilket antagligen var omöjligt med tanke på att stora delar av Sveriges
utrikespolitiska ledning var så Moskva-orienterade och till och med uppknutna av KGB – slöt Tage Erlander dessa avtal i största hemlighet.
En annan anledning till att avtalen med USA och Nato hemlighölls var att inte skapa sovjetiska farhågor om detta militära samarbete. Det militära samarbetet mellan Sverige och USA/Nato började med statsminister Tage Erlanders besök hos USA:s president Harry Truman i april 1952, mitt under Korea-kriget. DC3:an sköts ned två månader efter Erlanders USA-besök, vilket påskyndade det markbaserade signalspaningssystemet STRIL 60.

RUBEN AGNARSSON

Fotnot: Mer information om Bo Theutenbergs dagböcker finns här: https://theutenberg.

 
eBlick
elisabet2 (1)
jan 28, 2021
Att dokumentera hur fartyget ser ut och lyssna till de överlevandes berättelser är centralt i en haveriutredning liksom för grundläggande journalistiskt arbete. I efterdyningarna av Estonia-katastrofen skedde inget av detta. Nu förbereder myndigheterna både dykningar och samtal med överlevande.
eBlick
jan 28, 2021
En israelisk luftreningsteknik har visat sig väldigt effektiv att desinfektera covid-19-partiklar i luften. Tekniken sprids till olika länder i världen. Israel kommer att använda tekniken i sina turistbussar för att återvinna turisterna till landet.
eBlick
jan 23, 2021
Diskrimineringen och förföljelsen av kristna har förvärrats. Det är slutsatsen utifrån World watch list 2021 som är den årliga undersökningen av förföljelsen mot kristna. I de länder som finns med på listan förföljs och diskrimineras cirka 309 miljoner kristna, men totalt handlar det om fler än 340 miljoner kristna runt om i världen.
eBlick
jan 21, 2021
De redovisar i stort sett bara det som vi redan har skrivit i Proletären, sade tidningens journalist Olle Minell när chefsåklagare Krister Petersson på presskonferensen i juni förra året pekade ut Stig Engström som Olof Palmes trolige mördare.
eBlick
jan 21, 2021
På onsdag, 27 januari, är det internationella minnesdagen för Förintelsens offer. Den uppmärksammas samma dag som förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades 1945. I år är det 76 år sedan. ”Låt oss aldrig glömma” är rubriken på Nobel Prize museums livesändning för gymnasieelever och högstadieelever under minnesdagen. Statsministern talar i Forum för levande historias ceremoni.
eBlick
jan 14, 2021
– Jag saknade en plats och ett nätverk som förenar oss kristna i den grund vi bygger våra liv på. En plats för vardagstro och för att få utvecklas och se Guds plan för våra liv och gå i den i nära gemenskap med Honom och varandra, förklarar en trött, men lycklig Emmeli Ahlander efter det digitala eventet där omkring 1000 personer i olika åldrar deltog.
eBlick
jan 14, 2021
Statens Haverikommission vill häva gravfriden och dyka vid Estonia. Samtidigt riskerar Henrik Evertsson – som vann Stora journalistpriset med motiveringen ”Han trotsade dykförbudet och fann hålet som tvingar tre regeringar att gå till botten med gåtan Estonia” – fängelse för att ha filmat med en ROV-kamera vid Estonia.
eBlick
jan 08, 2021
På söndag, 10 januari, välkomnas Marie och Stefan Salmonsson som pastorer i Citykyrkan i Älmhult. – Vi har en glädje över det som Börje och Britt har stått i bräschen för under så många år. Vi önskar att fortsätta på den vägen, säger de till Inblick.
eBlick
jan 08, 2021
Norska fembarnsmamman Solveig anmälde sonens skola för mobbing. Då gick skolan till Barnevernet med motanklageler, vilket ledde till hot om tvångsomhändertagande. Solveig flydde då till Sverige där hon greps. Efter att Solveig avtjänat ett fängelsestraff fortsätter Barnevernet sin bestraffning genom att beröva barnen deras familjeliv.
eBlick
dec 26, 2020
Har man sin kyrka belägen där det passerar mycket folk, finns goda möjligheter att vara ute och göra saker precis utanför kyrkan. Det har Folkungakyrkan i Stockholm ägnat sig åt under hela detta coronaår.
eBlick
dec 17, 2020
Trots coronapandemi och inställda flyg kan du besöka Israel digitalt. Jeccica Halfin ger många tips på virtuella besök du kan göra i det förlovade landet. – Tyvärr kommer det troligen inte att gå att flyga till Israel den närmaste tiden. Men du kan skapa en ny virtuell färdväg som låter dig uppleva det bästa av Israel - utan att lyfta ett finger eller flytta en tum, säger Jeccica på Israel idag.