Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Att kidnappa en minister...

Ruben Agnarsson | 09 jun , 2017
70-talet var årtiondet då terrorism och landsförräderi bagatelliserades i Sverige. De svenskar som deltog i planerna på att kidnappa statsrådet Anna-Greta Leijon (S) kunde efter sin fängelsevistelse i princip fortsätta sin karriär mot samhällstoppen som om ingenting hade hänt. Det gällde även de spiondömda journalisterna Jan Guillou och Peter Bratt, vars IB-avslöjande – vid en ytlig betraktelse – tycktes avslöja hur Socialdemokraterna, likt Östeuropas kommunistdiktaturer, använde försvarsbudgeten för den strikt partipolitiska uppgiften att säkra partiets maktställning.
Att_kidnappa_en_minister
I själva verket hade Guillou och Bratt två huvudsakliga syften med sitt avslöjande: dels att ifrågasätta Sverige militära samarbete med västmakterna och dels att rentvå kommunister som den svenska försvarsmakten misstänkte kollaborerade med östmakterna.


Guillou/Bratts avslöjande
om att Socialdemokraterna utnyttjade den militära underrättelsetjänsten IB för partiegoistiska syften fick därför – i samråd med socialdemokraten och den tilltänkte IB-chefen Pierre Schori – vänta tills efter valet år 1973 för att inte skada partiet. ”IB-avslöjandet” fungerade alltså i själva verket som en dimridå för en intern maktkamp inom de svenska säkerhetstjänsterna där Sveriges säkerhetspolitiska relationer skulle flyttas från västmakterna till de Moskvaledda kommuniststaterna i öst. 
Det var därför som Olof Palme vid denna tidpunkt gav order till Säpochefen Hans Holmér och IB-chefen Birger Elmér att upprätta relationer med KGB, Sovjetunionens beryktade säkerhetstjänst.


Vänsterns vurm för och kontakter med kommunistregimer är bakgrunden till att de personer som låg bakom planerna på att kidnappa ett svenskt statsråd kunde fortsätta sina karriärer i svensk statsförvaltning – efter sin fängelsevistelse – som om ingenting hade hänt. 
Terrorister inom Baader Meinhofligan/RAF var allierade ideologiskt med vänstern i Sverige och de som samarbetade organisatoriskt kunde räkna med ett omfattande – om än diskret – stöd bakom kulisserna om de ertappades. I boken ”Den demokratiske terroristen” beskriver Jan Guillou för övrigt just hur bokens huvudperson Carl Hamilton ska infiltrera terroristgruppen RAF och hur Hamiltons vänstersympatier gör att han börjar sympatisera med sina terroristvänner och till och med deltar i bankrån.


Kanske bidrog Säpos
avslöjande av Norbert Kröchers kidnappningsplaner till att Anna-Greta Leijon tio år senare fångades av Ebbe Carlssons teorier kring Palmemordet då hon gav den energiske bokförläggaren hemliga spaningsuppdrag – vilket senare ledde till hennes avgång.
Den teori som Ebbe Carlsson övertygade Leijon med var att Sverige hade blivit ett centrum för internationell terrorism och att de förövare som låg bakom Palmemordet hade dirigerats från Sovjetunionen – och hade haft medhjälpare på högsta nivå i den svenska statsförvaltningen.
Ebbe Carlssons verklighetsbeskrivning övertygade en justitieminister och en rikspolischef – som båda tvingades avgå.
Oavsett hur det nu var med denna teori: På sjuttiotalet bjöds terrorismen och vänsterns våldsbejakande extremism in i det politiska finrummet i Sverige.
RUBEN AGNARSSON
Chefredaktör
 
eBlick
Vart_gemensamma_ansvar
feb 22, 2018
En viktig anledning till att Lewi Pethrus startade den kristna dagstidningen Dagen var den fördomsfulla och illvilliga beskrivningen av pingstvänner i övriga medier och den föraktfulla inställningen hos många journalister till kristna ståndpunkter och värderingar.
eBlick
feb 15, 2018
Gui Minhai är en svensk medborgare som skrivit och gett ut ett flertal böcker om kinesisk politik. Efter massakern på Himmelska fridens torg 1989 flydde Minhai till Sverige och fick svenskt medborgarskap.
eBlick
feb 08, 2018
Ebba Busch Thor, partiledare för Kd, syntes minst av alla partiledare i traditionella medier i november och december, enligt Mediemätaren som Sifo har gjort på uppdrag av Ekot Sveriges Radio.
eBlick
feb 01, 2018
I juni 2010 genomförde Försvarsmakten reklamkampanjen ”Har Du det som krävs för att ha en åsikt?” De senaste veckornas avslöjande om personalpolitiken i den högsta militära ledningen visar att det inte är lika lätt att leva som man lär. Att ÖB Micael Bydén sparkar den frispråkige generalmajoren Anders Brännström är ett tydligt exempel på det.
eBlick
jan 25, 2018
Bibeln lär oss att Gud skapade människan till man och kvinna. Det var också Han som skapade sexualiteten och människans förmåga att föröka sig. Samlivet mellan man och kvinna, tillsammans med konceptet ”pappa, mamma, barn”, blev en genialisk konstellation till glädje för föräldrarna, för barnens bästa och till mänsklighetens fortbestånd.
eBlick
jan 18, 2018
Det uppstod i veckan en ordstrid på Rikskonferensen för Folk och försvar angående Försvarsberedningens nya uttryck att ”ett väpnat angrepp på Sverige inte kan uteslutas”. Utrikesminister Margot Wallström ifrågasatte grunden för den nya formuleringen och kallade Försvarsberedningen nedlåtande för ”den där gruppen” som ”bara flyttat runt meningar”.
eBlick
jan 11, 2018
Denna vecka släppte Open Doors World sin årliga lista över de 50 länder där förföljelsen mot kristna är som störst. Inte oväntat hamnade Nordkorea och Afghanistan överst. Bägge länderna får högsta möjliga poäng i fem av de kategorier som mäter graden av förtryck. Det är enbart i det sjätte mätområdet, ”förekomsten av våld”, som de bägge länderna skiljs åt. Pakistan är det enda landet som får högsta möjliga våldspoäng.
eBlick
jan 05, 2018
Åsikts- och yttrandefriheten är en av demokratins viktigaste beståndsdelar. Det är när åsikter och ståndpunkter får brytas mot varandra och väljare sedan får ta ställning till de argument och de förslag som man sympatiserar med, som demokratin fungerar som den ska. Åsikts- och yttrandefriheten har sina givna och viktiga begränsningar. Hets, hot och förtal hör exempelvis aldrig hemma i en demokrati.
eBlick
dec 21, 2017
I en hemlig grupp på Facebook med närmare 5 000 kvinnliga polisanställda har många delat med sig av sexuella övergrepp och trakasserier inom poliskåren. Närmare 2 000 poliser har därefter samlats i uppropet #nödvärn för att protestera mot sexuella trakasserier inom kåren. Eftersom det endast finns 28 500 polisanställda i Sverige och endast omkring en tredjedel av dem är kvinnor, blir andelen kvinnor som sextrakasserats av manliga kollegor mycket hög.
eBlick
dec 07, 2017
I spåren av #MeToo-kampanjen har en rad internutredningar om sextrakasserier satts i gång på flera stora medieredaktioner, ledande kulturinstitutioner och riksdagspartier. Flera polisutredningar pågår dessutom.
eBlick
nov 30, 2017
Förra veckan anslöt sig en känd och uppburen kulturpersonlighet knuten till Svenska akademin till de personer som avslöjats för att ha förgripit sig på personer i sin omgivning. Tidigare har Lars Ohly (V), Roger Mogert (S), Fredrik Virtanen (Aftonbladet) och Lotta Bromé (SR) anklagats för sextrakasserier.