Navigera till koncernens hemsidor
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Friheten i Sverige är hotad

Hans Marklund | 27 feb , 2020
Varannan kristen ungdom upplever sig kränkt på grund av sin tro vilket gör att många unga döljer sin tro. Kränkningarna sker vanligast i samband med lektioner i de naturvetenskapliga ämnena och religionskunskapen. En del elever uppger att de upplever en ”dumförklarande ton” och en ”raljerande attityd över tro”.
Friheten_i_Sverige_ar_hotad
Sveriges kristna råd (SKR) presenterade den 19 februari i år undersökningen ”Unga troende i samhället”. I enkätundersökningen deltog 393 kristna ungdomar från olika kyrkotraditioner. Huvudfrågan var om de blivit utsatta för kränkningar med anledning av sin tro. Varannan ung person svarar på frågan att de upplevt sig kränkta på grund av sin tro. Kränkningarna sker vanligast i samband med lektioner i de naturvetenskapliga ämnena och religionskunskapen. En del elever uppger att de upplever en ”dumförklarande ton” och en ”raljerande attityd över tro”.
Det som framkommer i rapporten tycks vara en konsekvens av uppfattningen att tro och vetenskap utesluter varandra, samt att religiöst liv beskrivs som något föråldrat, irrationellt och främmande i vårt samhälle.

I undersökningen ställs också frågan om vem som uttalat sig nedlåtande eller kränkande. De flesta uppger att det är kompisar som uttalat sig kränkande, samtidigt som en fjärdedel av de tillfrågade uppger att de blivit utsatta för kränkning av en lärare. 
Att elever upplever sig utsatta av lärare är skrämmande då den svenska skolan enligt läroplanen skall vara en ”social och kulturell mötesplats”. Skolan skall alltså vara en social mötesplats där ungdomar ska lära sig att leva med andra som har en annan bakgrund än sig själv. Det står vidare i läroplanen för religionskunskap att undervisningen ska “bidra till att eleverna utvecklar beredskap att handla ansvarsfullt i förhållande till sig själva och sin omgivning”. Att elever upplever sig kränkta av lärare måste bedömas som allvarligt med tanke på att det sker i skolmiljön som kräver obligatorisk närvaro. Det finns också anledning att tro att exempelvis muslimska och judiska ungdomar har liknande upplevelser och kanske till och med i större utsträckning. 

Ordet kränkning, som är en juridisk term, betyder att förolämpa, vanära, våldföra sig på. Att kränka någon är att behandla en person nedsättande i ord eller handling, eller att göra ingrepp i personens rättigheter eller friheter. Trenden i tiden är att personer som upplever sig kränkta har ökat sedan 2012 enligt Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågors (MUCF) undersökning ”Ung idag”. Allt fler unga upplever sig kränkta utifrån utländsk bakgrund/hudfärg, kön, sexuell läggning, könsidentitet, ålder, utseende, funktionsnedsättning eller religion.

I dagens Sverige finns en tydlig trend att normalläget är ”icke-tro”. Det finns starka strömningar i dagens samhälle att barn och ungdomar skall växa upp i en religionsneutral värld. I Sverige som betraktas som ett av världens mest sekulariserade länder är religion och stat åtskilda, men Sverige kan inte betraktas som ett ateistiskt land när vårt samhälle till stor del består av människor med någon form av religiös tro.
Den 1 januari i år blev FN:s barnkonvention svensk lag. FN:s barnkonvention omfattar barnets rätt till en allsidig utbildning liksom rätten till religiös och kulturell identitet. Skolmiljön bör enligt konventionen återspegla en anda av förståelse, fred, tolerans och jämlikhet mellan könen samt vänskap mellan alla folk, etniska, nationella och religiösa grupper och personer som tillhör ett urfolk, och utbildningen ska syfta till att förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i denna anda.
 
Två av Sveriges viktiga grundlagar är yttrandefriheten och religionsfriheten. Yttrandefriheten i Sverige betyder att varje medborgare i Sverige har rätt att uttrycka sig i tal, skrift eller bild eller på annat sätt, som det uttrycks i regeringsformen. Myndigheter får inte i förväg pröva om uttalandena är lämpliga eller bestraffa medborgare enbart för att de ogillar vissa uttalanden. Yttrandefriheten är en förutsättning för en demokratisk stat. Den regleras ofta i ländernas grundlagar, som till exempel i Sverige där bland annat hets mot folkgrupp har förbjudits. En medborgare äger heller inte rätten att uttala sig kränkande om en annan person.
Religionsfriheten lyder: “frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.” Religionsfriheten är enligt regeringsformen absolut, och får inte inskränkas genom lag.
Detta betyder varje medborgares rätt att utöva sin tro och religiösa åskådning samt att uttrycka sina åsikter, så länge det inte är kränkande.

Fungerar yttrandefrihet
och religionsfrihet i verkliga livet i vårt land idag, eller är det enbart en skrivelse på ett papper? Utgör dessa två lagar verkligen det skydd för den svenska medborgaren, som är tänkt? Vad händer med ett samhälle där troende ungdomar inte uppmuntras att söka sin övertygelse och samtidigt får lär sig att respektera andras tro? 
HANS MARKLUND
Chefredaktör
eBlick
ledare_webb
sep 14, 2020
Den kände författaren Vilhelm Moberg sade en gång att: “Socialdemokraterna bara har två idéer. Att ta makten och att behålla den”. Aldrig förr har det varit lika tydligt som nu. Före detta Broderskapsrörelsen, dagens Socialdemokrater för tro och solidaritet (STS), har för första gången fått en muslimsk ordförande, då förbundets kongress den 22/8 valde Sara Kukka-Salem till Ulf Bjerelds efterträdare.
eBlick
sep 08, 2020
Björn Afzelius sjöng en gång “Sådan är moralen i den svenska jämmerdalen”. Nog är det värt att begrunda vilken etik och moral som var, är och som borde vara vårt rättesnöre i framtidens Sverige, särskilt i en sådan stund som denna.
eBlick
aug 27, 2020
När sommaren mot hösten sig vänder, nalkas ett nytt skol- och riksdagsår. “Plikten framför allt” var den gamle kungen Gustaf VI Adolfs valspråk, han som öppnade riksmötet från sin skimrande tron. Dessa bevingade ord om “plikt” har dock med åren blivit en aning omodernt, precis som tronen inte längre är ett tema i riksmötets öppnande.
eBlick
aug 20, 2020
Idag inleder vi en ny era av fred mellan Israel och arabvärlden, tillkännagav en strålande glad premiärminister Benjamin Netanyahu förra veckan inför världens medier.
eBlick
aug 13, 2020
Explosionerna i Beirut förra tisdagen var så kraftfulla att de nådde Cypern och kändes som en mindre jordbävning i Cyperns huvudstad Nicosia. Exakt vad som hände i Beiruts hamn vet vi inte.
eBlick
aug 07, 2020
Coronapandemin stängde helt och hållet ner många samhällen över världen. Sverige följde inte i det spåret utan höll en något mer öppen strategi. Men restriktioner, förbud och rekommendationer infördes, såsom mötesförbudet, vi får inte samlas mer än 50 personer under samma tak.
eBlick
jul 16, 2020
EU som ska vara en alltigenom demokratisk union, som ska stå för mänskliga fri- och rättigheter och som är en del av den modernt tänkande världsordningen, bör på allvar visa att man är Israels vän. För EU och Sverige bör det inte råda någon som helst tvekan om övertygelsen att Israel är Mellanösterns enda fungerande demokrati.
eBlick
jul 07, 2020
Nu börjar slaget om Sveriges finanspolitik. Skall vi vara ett land med en egen finanspolitik eller skall vi bli en del av Europas förenta stater? Under midsommarafton satte sig EU:s stats- och regeringschefer vid förhandlingsbordet för att diskutera EU:s enorma räddningspaket, värt nästan 8000 miljarder kronor. En stor majoritet av EU:s medlemsländer vill att den största delen skall vara bidrag. Detta är något som Sverige tillsammans med Danmark, Nederländerna och Österrike, anser vara allt för generöst, och som de vänder sig emot.
eBlick
jun 25, 2020
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) med den ökände Dan Eliasson i spetsen skickade 2018 ut en folder: Om krisen eller kriget kommer. Med facit i hand var detta tyvärr något för Sverige i tiden.
eBlick
jun 18, 2020
Det är virusets, klimatångestens och protesternas tid. Sverige är på många sätt en märklig plats. På andra ställen i världen får radikala idéer kraft. Radikala åtgärder vidtas, samhällen har stängts ner, gamla ekonomiska system utmanas, statens roll omprövas, radikala krafter kliver fram.
eBlick
jun 04, 2020
Friluftsområden och parker har i dessa dagar blivit oaser med vältrampade skogsstigar. Människor går kvälls-, morgon- och söndagspromenader som aldrig förr. Plötsligt känner svenskarna behov av att komma ut, få luft och röra på sig.