Navigera till koncernens hemsidor
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Inför läroplikt framför skolplikt

Robin Olsson | 27 aug , 2020
När sommaren mot hösten sig vänder, nalkas ett nytt skol- och riksdagsår. “Plikten framför allt” var den gamle kungen Gustaf VI Adolfs valspråk, han som öppnade riksmötet från sin skimrande tron. Dessa bevingade ord om “plikt” har dock med åren blivit en aning omodernt, precis som tronen inte längre är ett tema i riksmötets öppnande.
Läroplikt (1)
Slår vi upp ordet “plikt” i en svensk ordbok får vi följande synonymer. Skyldighet, åliggande, förpliktelse, moraliskt tvång, inre tvång. Ord som inte klingar i samklang med Socialdemokraternas och Miljöpartiets politiska visioner för framtidens Sverige. Så länge det inte gäller miljön.

Nog har det svenska samhället byggts upp på en etik och moral där “plikten” varit central, men genom decennier av en alltmer vänsterinspirerad liberal politik finns idag inte så många plikter kvar i vår lagstiftning. Värnplikten är inte avskaffad men en skugga av vad den en gång var. Frågan är om den återfår sin forna skepnad i det nya Försvarsbeslutet som väntas under hösten. Den plikt som påverkar alla svenskar är skolplikten. I skollagen står att läsa: “Skolplikt innebär att barn som är bosatta i Sverige måste gå i skolan och delta i den verksamhet som anordnas där. Skolplikten börjar höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år. Skolplikten upphör vid vårterminens slut det tionde året efter det att eleven har börjat fullgöra skolplikten. För de flesta elever är det när de har gått ut årskurs 9. Skolplikten upphör senast när eleven fyller 18 år." När landets skolor och universitet nu återsamlas står samhället inför ett vägskäl. Under coronavåren har undervisningen varit begränsad och skett digitalt. Ska modern teknik som nu står oss till buds få nyttjas fullt ut även efter corona, det är frågan?

Denna digitala revolution kan spara samhället mängder av resurser i form av tid och pengar. Den kan leda till en mer flexibel, kreativ och kvalitativ undervisning med mindre klasser, behöriga lärare, individanpassad undervisning, förenklad dokumentation och betygsättning samt inte minst rättning av nationella prov. Allt detta samtidigt som miljöpåverkan minskar och mindre skollokaler krävs. Möjligheterna är oändliga om inte byråkrater, bakåtsträvande politiker av olika rang och färger eller lärarkåren och deras fack sätter käppar i hjulen. Det uttrycks redan oro från landets kollektivtrafikleverantörer att de inte kan klara av att upprätthålla Folkhälsomyndighetens rekommendationer under rusningstrafik i våra städer, med många arbetspendlare och skolungdomar. De vill, istället för att sätta in dyra extrabussar på skattebetalarnas bekostnad, att det införs differentierad skolstart för elever, något lärare och fack sagt nej till, även om det är bra för miljön och ekonomin. Detta är beklagligt. Sista ordet i denna viktiga fråga är inte sagt ännu.


I länder som Norge och Finland finns inte den svenska versionen av skolplikt. Där finns istället läroplikt. Det innebär att så länge eleverna når sina nationellt satta kunskapsmål spelar tiden i skolan eller vägen till kunskapen mindre roll. Enligt finsk lagstiftningen faller ansvaret på vårdnadshavaren att se till att barnen fullgör sin läroplikt. För att genomföra detta erbjuder de finska kommunerna föräldrarna gratis grundskola. Grundskolan är frivillig och det är upp till varje vårdnadshavare att hitta privata alternativ eller att hemskola sina barn. Enligt Dagens Nyheter uppnår 99,7 procent av de finska barnen de uppsatta målen, mot endast 74 procent i Sverige. Detta ger föräldrar och elever mer valfrihet och möjlighet att forma sin vardag. Alla elever är olika, har olika förutsättningar att lära men lika värde, något denna skolreform tar fasta på och hjälper fler att uppnå målen. I senaste Pisa-undersökningen 2018, där Sverige enligt Expressen fuskade till sig en högre placering än förtjänat genom att ta bort ett oskäligt stort antal elever, blev vi slagna av Finland med god marginal.

Vad coronapandemin kommer att föra med sig på sikt är ändrade levnadsmönster, arbetstider och arbetssätt. Detta borde definitivt även komma elever och lärare till del. Med detta som grund kan vi konstatera att skolplikten, där alla enligt socialistiskt mönster ska erbjudas en undervisning som är “lätt och lagom”, är utdaterad. Skolplikten borde ersättas med en flexiblare, mer kunskapsinriktad undervisning där eleverna kan erbjudas att jobba på distans digitalt, exempelvis varannan dag, för att minska stress och miljöpåverkan. Detta leder till minskade grupper i klassrummen och bör riktas till elever från årskurs sju och uppåt. Förenklat uttryckt: Låt skola och samhälle dra nytta av det 21:a århundradets stora möjligheter och ge föräldrarna verktyg och frihet att forma sin egen och sina barns vardag

ROBIN OLSSON
redaktionen@inblick.se
eBlick
ledare_webb
sep 14, 2020
Den kände författaren Vilhelm Moberg sade en gång att: “Socialdemokraterna bara har två idéer. Att ta makten och att behålla den”. Aldrig förr har det varit lika tydligt som nu. Före detta Broderskapsrörelsen, dagens Socialdemokrater för tro och solidaritet (STS), har för första gången fått en muslimsk ordförande, då förbundets kongress den 22/8 valde Sara Kukka-Salem till Ulf Bjerelds efterträdare.
eBlick
sep 08, 2020
Björn Afzelius sjöng en gång “Sådan är moralen i den svenska jämmerdalen”. Nog är det värt att begrunda vilken etik och moral som var, är och som borde vara vårt rättesnöre i framtidens Sverige, särskilt i en sådan stund som denna.
eBlick
aug 27, 2020
När sommaren mot hösten sig vänder, nalkas ett nytt skol- och riksdagsår. “Plikten framför allt” var den gamle kungen Gustaf VI Adolfs valspråk, han som öppnade riksmötet från sin skimrande tron. Dessa bevingade ord om “plikt” har dock med åren blivit en aning omodernt, precis som tronen inte längre är ett tema i riksmötets öppnande.
eBlick
aug 20, 2020
Idag inleder vi en ny era av fred mellan Israel och arabvärlden, tillkännagav en strålande glad premiärminister Benjamin Netanyahu förra veckan inför världens medier.
eBlick
aug 13, 2020
Explosionerna i Beirut förra tisdagen var så kraftfulla att de nådde Cypern och kändes som en mindre jordbävning i Cyperns huvudstad Nicosia. Exakt vad som hände i Beiruts hamn vet vi inte.
eBlick
aug 07, 2020
Coronapandemin stängde helt och hållet ner många samhällen över världen. Sverige följde inte i det spåret utan höll en något mer öppen strategi. Men restriktioner, förbud och rekommendationer infördes, såsom mötesförbudet, vi får inte samlas mer än 50 personer under samma tak.
eBlick
jul 16, 2020
EU som ska vara en alltigenom demokratisk union, som ska stå för mänskliga fri- och rättigheter och som är en del av den modernt tänkande världsordningen, bör på allvar visa att man är Israels vän. För EU och Sverige bör det inte råda någon som helst tvekan om övertygelsen att Israel är Mellanösterns enda fungerande demokrati.
eBlick
jul 07, 2020
Nu börjar slaget om Sveriges finanspolitik. Skall vi vara ett land med en egen finanspolitik eller skall vi bli en del av Europas förenta stater? Under midsommarafton satte sig EU:s stats- och regeringschefer vid förhandlingsbordet för att diskutera EU:s enorma räddningspaket, värt nästan 8000 miljarder kronor. En stor majoritet av EU:s medlemsländer vill att den största delen skall vara bidrag. Detta är något som Sverige tillsammans med Danmark, Nederländerna och Österrike, anser vara allt för generöst, och som de vänder sig emot.
eBlick
jun 25, 2020
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) med den ökände Dan Eliasson i spetsen skickade 2018 ut en folder: Om krisen eller kriget kommer. Med facit i hand var detta tyvärr något för Sverige i tiden.
eBlick
jun 18, 2020
Det är virusets, klimatångestens och protesternas tid. Sverige är på många sätt en märklig plats. På andra ställen i världen får radikala idéer kraft. Radikala åtgärder vidtas, samhällen har stängts ner, gamla ekonomiska system utmanas, statens roll omprövas, radikala krafter kliver fram.
eBlick
jun 04, 2020
Friluftsområden och parker har i dessa dagar blivit oaser med vältrampade skogsstigar. Människor går kvälls-, morgon- och söndagspromenader som aldrig förr. Plötsligt känner svenskarna behov av att komma ut, få luft och röra på sig.