Navigera till koncernens hemsidor
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Inför läroplikt framför skolplikt

Robin Olsson | 27 aug , 2020
När sommaren mot hösten sig vänder, nalkas ett nytt skol- och riksdagsår. “Plikten framför allt” var den gamle kungen Gustaf VI Adolfs valspråk, han som öppnade riksmötet från sin skimrande tron. Dessa bevingade ord om “plikt” har dock med åren blivit en aning omodernt, precis som tronen inte längre är ett tema i riksmötets öppnande.
Läroplikt (1)
Slår vi upp ordet “plikt” i en svensk ordbok får vi följande synonymer. Skyldighet, åliggande, förpliktelse, moraliskt tvång, inre tvång. Ord som inte klingar i samklang med Socialdemokraternas och Miljöpartiets politiska visioner för framtidens Sverige. Så länge det inte gäller miljön.

Nog har det svenska samhället byggts upp på en etik och moral där “plikten” varit central, men genom decennier av en alltmer vänsterinspirerad liberal politik finns idag inte så många plikter kvar i vår lagstiftning. Värnplikten är inte avskaffad men en skugga av vad den en gång var. Frågan är om den återfår sin forna skepnad i det nya Försvarsbeslutet som väntas under hösten. Den plikt som påverkar alla svenskar är skolplikten. I skollagen står att läsa: “Skolplikt innebär att barn som är bosatta i Sverige måste gå i skolan och delta i den verksamhet som anordnas där. Skolplikten börjar höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år. Skolplikten upphör vid vårterminens slut det tionde året efter det att eleven har börjat fullgöra skolplikten. För de flesta elever är det när de har gått ut årskurs 9. Skolplikten upphör senast när eleven fyller 18 år." När landets skolor och universitet nu återsamlas står samhället inför ett vägskäl. Under coronavåren har undervisningen varit begränsad och skett digitalt. Ska modern teknik som nu står oss till buds få nyttjas fullt ut även efter corona, det är frågan?

Denna digitala revolution kan spara samhället mängder av resurser i form av tid och pengar. Den kan leda till en mer flexibel, kreativ och kvalitativ undervisning med mindre klasser, behöriga lärare, individanpassad undervisning, förenklad dokumentation och betygsättning samt inte minst rättning av nationella prov. Allt detta samtidigt som miljöpåverkan minskar och mindre skollokaler krävs. Möjligheterna är oändliga om inte byråkrater, bakåtsträvande politiker av olika rang och färger eller lärarkåren och deras fack sätter käppar i hjulen. Det uttrycks redan oro från landets kollektivtrafikleverantörer att de inte kan klara av att upprätthålla Folkhälsomyndighetens rekommendationer under rusningstrafik i våra städer, med många arbetspendlare och skolungdomar. De vill, istället för att sätta in dyra extrabussar på skattebetalarnas bekostnad, att det införs differentierad skolstart för elever, något lärare och fack sagt nej till, även om det är bra för miljön och ekonomin. Detta är beklagligt. Sista ordet i denna viktiga fråga är inte sagt ännu.


I länder som Norge och Finland finns inte den svenska versionen av skolplikt. Där finns istället läroplikt. Det innebär att så länge eleverna når sina nationellt satta kunskapsmål spelar tiden i skolan eller vägen till kunskapen mindre roll. Enligt finsk lagstiftningen faller ansvaret på vårdnadshavaren att se till att barnen fullgör sin läroplikt. För att genomföra detta erbjuder de finska kommunerna föräldrarna gratis grundskola. Grundskolan är frivillig och det är upp till varje vårdnadshavare att hitta privata alternativ eller att hemskola sina barn. Enligt Dagens Nyheter uppnår 99,7 procent av de finska barnen de uppsatta målen, mot endast 74 procent i Sverige. Detta ger föräldrar och elever mer valfrihet och möjlighet att forma sin vardag. Alla elever är olika, har olika förutsättningar att lära men lika värde, något denna skolreform tar fasta på och hjälper fler att uppnå målen. I senaste Pisa-undersökningen 2018, där Sverige enligt Expressen fuskade till sig en högre placering än förtjänat genom att ta bort ett oskäligt stort antal elever, blev vi slagna av Finland med god marginal.

Vad coronapandemin kommer att föra med sig på sikt är ändrade levnadsmönster, arbetstider och arbetssätt. Detta borde definitivt även komma elever och lärare till del. Med detta som grund kan vi konstatera att skolplikten, där alla enligt socialistiskt mönster ska erbjudas en undervisning som är “lätt och lagom”, är utdaterad. Skolplikten borde ersättas med en flexiblare, mer kunskapsinriktad undervisning där eleverna kan erbjudas att jobba på distans digitalt, exempelvis varannan dag, för att minska stress och miljöpåverkan. Detta leder till minskade grupper i klassrummen och bör riktas till elever från årskurs sju och uppåt. Förenklat uttryckt: Låt skola och samhälle dra nytta av det 21:a århundradets stora möjligheter och ge föräldrarna verktyg och frihet att forma sin egen och sina barns vardag

ROBIN OLSSON
redaktionen@inblick.se
eBlick
ledare43
okt 22, 2020
Förskoleplikt från två års ålder. Så står det i ett förslag som elva socialdemokratiska riksdagsledamöter lagt fram. De menar att grunden för livet läggs i grundskolan, och att barn som går i förskolan presterar bättre senare i livet.
eBlick
okt 16, 2020
Det fanns en stor förväntan och spänning i luften inför söndagens partiledardebatt i SVT. Skulle Jonas Sjöstedt göra verklighet av sitt hot om att väcka misstroende mot den sittande statsministern, få med sig de övriga oppositionspartierna och rösta bort Löfven? Det skulle innebära att vi helt plötsligt stod mitt i en regeringskris.
eBlick
okt 08, 2020
Torsdagen den 27 September började nya regler gälla för besök på äldreboenden. Äldreboenden kan nu öppna dörrarna för anhöriga att besöka sina släktingar. I radiosändningar under dagen har röster hörts från gamla människor som äntligen får möta sina nära och kära. Gripen berättar en 92-årig man för Radio Dalarna att han träffat sin son för första gången på flera månader.
eBlick
okt 01, 2020
Larmrapporterna angående coronapandemin duggade tätt i våras. Experter ”profeterade” och sade: "Vi ligger två till fyra veckor efter Italien. Risken finns att vi når en nivå där intensivvårdsplatserna i Region Stockholm och i andra regioner tar slut i mitten av april." sa Joacim Rocklöv, professor i epidemiologi, i SVT:s Agenda i mitten av mars. "Om ett par veckor kan Sverige vara som Italien, det går förfärande fort nu." skrev DN:s chefredaktör på ledarplats och förespråkade att "stänga ned Sverige".
eBlick
sep 24, 2020
I helgen genomfördes en konferens arrangerad av den kristna tankesmedjan Claphaminstitutet tillsammans med den kristna elevorganisationen Ny generation, svenska Apologetiksällskapet och Sollentuna Pingst. Temat var ”Får kristna ungdomar plats i skolan?” Bakgrunden är att varannan kristen elev upplever sig, enligt en färsk undersökning, kränkt för sin kristna tro i skolan. Frågan är högaktuell och har bland annat aktualiserats i en debattartikel i Dagens Nyheter.
eBlick
sep 14, 2020
Den kände författaren Vilhelm Moberg sade en gång att: “Socialdemokraterna bara har två idéer. Att ta makten och att behålla den”. Aldrig förr har det varit lika tydligt som nu. Före detta Broderskapsrörelsen, dagens Socialdemokrater för tro och solidaritet (STS), har för första gången fått en muslimsk ordförande, då förbundets kongress den 22/8 valde Sara Kukka-Salem till Ulf Bjerelds efterträdare.
eBlick
sep 08, 2020
Björn Afzelius sjöng en gång “Sådan är moralen i den svenska jämmerdalen”. Nog är det värt att begrunda vilken etik och moral som var, är och som borde vara vårt rättesnöre i framtidens Sverige, särskilt i en sådan stund som denna.
eBlick
aug 27, 2020
När sommaren mot hösten sig vänder, nalkas ett nytt skol- och riksdagsår. “Plikten framför allt” var den gamle kungen Gustaf VI Adolfs valspråk, han som öppnade riksmötet från sin skimrande tron. Dessa bevingade ord om “plikt” har dock med åren blivit en aning omodernt, precis som tronen inte längre är ett tema i riksmötets öppnande.
eBlick
aug 20, 2020
Idag inleder vi en ny era av fred mellan Israel och arabvärlden, tillkännagav en strålande glad premiärminister Benjamin Netanyahu förra veckan inför världens medier.
eBlick
aug 13, 2020
Explosionerna i Beirut förra tisdagen var så kraftfulla att de nådde Cypern och kändes som en mindre jordbävning i Cyperns huvudstad Nicosia. Exakt vad som hände i Beiruts hamn vet vi inte.
eBlick
aug 07, 2020
Coronapandemin stängde helt och hållet ner många samhällen över världen. Sverige följde inte i det spåret utan höll en något mer öppen strategi. Men restriktioner, förbud och rekommendationer infördes, såsom mötesförbudet, vi får inte samlas mer än 50 personer under samma tak.