Reportage

Amanda har konstant dialog med Gud

Amanda Sofia Margareta Lind är ett av Miljöpartiets ansikten utåt. Om man inte känner igen henne till namnet, kan man säga "hon med rastahåret". Men Amanda är så mycket mer än sin signifikanta frisyr.

Amanda är psykolog i grunden. Hon arbetade som barn- och ungdomspsykolog på det som då hette Västernorrlands Läns Landsting innan hon blev heltidspolitiker.

Hennes politiska bana började tidigt. Hon engagerade sig som 19-åring i Miljöpartiet och valdes in i kommunfullmäktige i Umeå efter valet 2002. Hon har därefter bland annat varit regionalt språkrör för Västernorrland och kommunalråd i Härnösand.

År 2016 klättrade Amanda vidare längs den politiska karriärstegen och utsågs till Miljöpartiets partisekreterare. En post hon lämnade när hon utsågs till kultur- och demokratiminister i regeringen Löfven II i januari 2019, efter den rekordlånga regeringsbildningen i svallvågorna av valet året dessförinnan. Sedan valet 2022 är hon invald riksdagsledamot.

Solidaritet och rättvisa

Intervjun äger rum i Riksdagshuset – hjärtat av den politiska verksamheten. Vi passerar genom många av de anrika delarna av Riksdagshuset. Jag får en kort rundvisning i förbifarten tills vi så småningom kommer till hennes kontor som vetter mot Blasieholmen och Kungliga slottet.

Vi slår oss ner och inleder ett avspänt samtal om livet i och utanför politiken.

– En uppfattning som växte sig allt starkare hos mig i tonåren är att vi i västvärlden, som har väldigt mycket av den höga materiella standarden och en bra välfärd, har ett ansvar att se till de delar av världen som inte har det lika välbeställt och hitta ett sätt att få till en rättvis global utveckling. Men också en insikt att vi sågar av den gren vi sitter på när vi förstör miljön samtidigt som vår tillväxt frodas, säger Amanda Lind.

– Tanken kring solidaritet med alla människor och med natur, djur och kommande generationer tilltalas jag mycket av, och var något som gjorde att jag hittade till Miljöpartiet och den gröna rörelsen.

Norrländsk härkomst

Amanda Lind har sina rötter i Västerbotten i Norrland. Hennes mamma kommer från Norsjö och hennes pappa Erik Hugo, född i Lycksele, är kyrkoherde i Svenska kyrkan i Malå-Sorsele pastorat.

Själv föddes hon i Uppsala, eftersom hennes föräldrar pluggade där, men växte upp i Luleå. Nu bor hon i Härnösand med sin man och sina barn. Norrland har en särskild plats i Amandas hjärta.

– Jag ser mig själv som en representant för norra Sverige i bred bemärkelse, säger Amanda och skrattar.

– Jag känner mycket för Västerbotten och dess kultur. Jag är också väldigt förtjust i västerbottniska författare, berättar hon och nämner en rad namnkunniga författare som Torgny Lindgren, Sara Lidman och P-O Enqvist. Goda livsbetingelser i hela landet är ett engagemang som alltid funnits med mig.

Mitt kristna arv

Pappans kristna tro är ett arv Amanda Lind har förvaltat. Hon är tacksam över att hon vuxit upp med kyrkan och levt ett aktivt liv i den.

– Det har gett mig en självklar relation till religion och religiösa funderingar.

Amanda berättar glatt och öppet om sitt kyrkliga engagemang under årens lopp.

– Jag har sjungit i kyrkans kör sedan jag var liten. Jag gick på kyrkans scouter, söndagsskola – ja, alla de delarna. Sedan gick jag i kyrkan regelbundet, dels under de stora högtiderna, men också i andra sammanhang.

De existentiella tankarna har följt henne från barndom och tonår till vuxen ålder.

– Så länge jag kan minnas har jag reflekterat över trosfrågor. Som barn funderade jag mycket på änglar, Gud, Jesus. Vilka dom är, hur dom ser ut, och hur dom påverkar mig, berättar Amanda.

– Jag skulle säga att jag alltid har stått i konstant dialog med Gud.

Betydande insatser

Vi halkar lite kort in på ämnet psykisk ohälsa. Psykologen och prästdottern Amanda Lind tror att samfunden spelar en viktig roll i att göra insatser för människor med olika typer av ohälsa.

– Kyrkan fyller en jättestor funktion att motverka exempelvis ofrivillig ensamhet. Att vara en social mötesplats och bedriva omsorgsarbete för utsatta personer.

Amanda knyter sitt starka miljö- och rättviseengagemang till sin kyrkliga uppväxt. Frågor som enligt henne ligger i linje med den kristna etiken.

– Jag tror att min bakgrund och uppväxt i kyrkan har påverkat mig till att vilja vara en del i att ta ansvar för Skapelsen.

– Kyrkan har berikat mitt liv och gjort mig till den jag är idag, säger Amanda avslutningsvis.