Fråga

Hur blir vi enade kring visionen?

Leif Svensson

Svar: Den uppkomna situationen väcker två viktiga frågor hos mig om orsaken till konflikten. Den första frågan är: Hur går det till när man kallar en pastor? Den andra frågan är: Hur växer en vision fram i en församling? Det är mycket viktigt att dessa frågor hålls isär även om de bör behandlas enligt samma mönster som vi har från församlingsmötet i Apostlagärningarna kapitel 15. Om en pastor besöker en församling därför att han är aktuell för en anställning och då lägger fram en färdig vision som en förutsättning för att han ska bli församlingens pastor, då gör man två frågor till en och genomförandet av pastorns vision blir ett ultimatum.

Att kalla en pastor till en församling är en egen fråga och så måste det få vara. Det är en process för hela församlingen men ett särskilt ansvar vilar på församlingens ledning. Det är deras uppgift att arbeta med frågan och söka Herrens ledning. Finns det ett konkret förslag så är det bra med referenser från församlingar där pastorn arbetat tidigare. När församlingsledningen har fått visshet i frågan så ska de lägga fram förslaget för prövning i församlingen för att det ska bli som vi läser i Apostlagärningarna ”Den helige Ande och vi har beslutat...” (Apg 15:28).

När man kommer som ny pastor till en församling är det viktigt att man får lära känna församlingen och medlemmarna måste få lära känna sin nya pastor – då kan ”församlingshjärtat” öppna sig för pastorn. Därefter kan pastorn presentera en vision för församlingsledningen och församlingen så att ett gemensamt beslut kan mogna fram efter mönstret i Apostlagärningarna. Pastorn som herde behöver inte jaga fåren framför sig utan fåren följer herden därför att de ”känner hans röst” ( Joh. 10:5). Då finns det något mer än en uttalad vision – det finns ett ömsesidigt förtroende och en förtrolighet som är en nödvändig förutsättning för att en vision ska bli en gemensam angelägenhet.

Du undrar: ”Hur kan vi mötas och lösa konflikten?” Mitt svar är att ni måste backa och lyfta de här två frågorna var för sig även om det kan vara en smärtsam process som kräver ömsesidig ödmjukhet och hänsyn. Det är nödvändigt för att pastorn först och främst ska vara pastor och inte projektledare. Då kommer också församlingen rätt i sin relation till pastorn – på så sätt kan församlingen och pastorn bli redo för en gemensam framtid med allt vad Guds goda vilja innebär. Glöm inte det viktigaste från Apostlagärningarna att det inte bara är ”...vi har beslutat”. Det måste vara ”Den helige Ande och vi har beslutat”, eftersom det bara är den helige Ande som kan ge bestående andliga resultat i ert arbete för Herren.