Intervju
”Lita på din inre röst”
Carolina Carpvik
Det moderna arbetslivet förändras ständigt. Gamla yrken försvinner och nya föds. Så har det alltid varit. Från bondesamhällets fysiska slit till fabriksgolvet och nu in i en alltmer digitaliserad tidsålder. I dag är det robotar och artificiell intelligens, AI, som omformar vår arbetsvardag. Samtidigt har jobbet blivit en allt djupare del av vår identitet. Men allt detta har en bister baksida. Trots att många trivs med sina arbeten, går tusentals människor varje dag till jobbet med en klump i magen eller en stress som känns i hela kroppen. Vad beror det på?
Organisationsanalytikern och systemvetaren Theresia Olsson Neve har sett mycket av ett trasigt arbetsliv. När hon kartlägger organisationer och arbetsplatser lyser det ofta många blinkande varningslampor.
– Jag letar alltid efter skavet. Den där klyschan att ingen organisation är starkare än den svagaste länken stämmer, säger hon.
Det är som att arbetsledningen är rädda för att spendera de anställdas tid med samtal. Men människor älskar att få prata. För det får man sällan göra längre, trots att samtal ofta låser upp knutar. Det är då människor blir sedda och förstår varför de finns till.
– Man måste få fatt i det där som verkligen stör på riktigt på en arbetsplats. När man gör det och sammanför arbetsgrupper då måste de verkligen få tid att prata om det. Vad man får ut av det sedan är ovärderligt. Jag har fått se hur det verkligen kan vända då.
Pussel med gudomlig mening
Theresia läste data- och systemvetenskap på universitet. Själva kodandet och programmeringen blev aldrig hennes grej, men hon fann i stället en snabbt växande fascination för systemteorin.
– Det där med att se systemen, lägga pusselbitarna och förstå hur saker hänger samman. Jag älskar det, säger hon.
Någon utstakad karriärplan fanns dock aldrig i sikte. Snarare beskriver hon sig själv som ganska motsträvig till tanken på att klättra och göra karriär. Men de spännande utmaningarna fortsatte ändå att korsa hennes väg, och en dag förändrades allt i grunden.
– Det var som om en blixt slog ner i mitt huvud en dag. Jag upplevde att mitt arbetsliv hade en gudomlig mening.
Den plötsliga insikten fick henne att betrakta yrkeslivet ur ett helt nytt ljus. Hon har rötterna djupt förankrade i en uppväxt präglad av stark gudstro som har format henne. Nu började hon lyssna inåt. Vad ville Gud med hennes liv? Det ledde Theresia vidare in i nya uppdrag som var både roliga och engagerande. Med åren växte en övertygelse inombords – hon ville låta den kristna värdegrunden genomsyra hennes arbete på ett konkret sätt. Det handlar om en grundläggande syn på människan och den tid vi spenderar på våra arbetsplatser.
– Människor lägger så mycket tid på sitt jobb. Det måste finnas något mer i arbetslivet. Människor är värda ett bättre arbetsliv än vad vi har på många platser.
Kokonger i maskineriet
Historiskt sett har våra arbetsplatser funnits till för oss människor, som en plats där vi, och i förlängningen även våra familjer, ska kunna blomstra. Men med tiden har rollerna kastats om och vi människor har alltmer blivit till för organisationerna. Fokus ligger konstant på att vi ska prestera.
Vad händer med oss när vi inte längre får vara människor, utan bara ska vara effektiva och produktiva resurser i en organisation?
När Theresia ska svara på den frågan blir hon djupt existentiell och hennes svar är fyllt av nya frågor.
– Vad finns vi då till för? Vad är meningen med allt om vi inte får vara människor längre? En människa har tankar, känslor och är skapade till gemenskap. Men vårt samhälle räknar inte med den sortens gemenskap längre. Vad blir det då kvar av oss människor. Varför ska vi ens stiga upp på morgonen? Vad finns vi här för om vi reduceras till kuggar i ett stort maskineri?
Detta maskineri har i dag dessutom fått helt nya dimensioner i och med den snabba teknikutvecklingen, något hon själv följer med stort intresse. Men fascinationen blandas med en påtaglig oro.
– Det finns ju helt klart större risker med AI som kommer nu. Jag sitter själv med Chat GPT, Loveable, Claude och tycker det är jättespännande. Man kan skapa en massa superhäftiga grejer utan att kunna programmera.
Men Theresia tror att detta har ett pris som vi kommer att få betala, att vi tar in så mycket i våra liv. Hon tror inte att vi människor kan begränsa oss själva och stoppa vid en slags förnuftig nivå när det gäller detta.
– Om vi inte får vara människor längre, då är vi ju ingenting. Då blir vi som i science fictionfilmerna Matrix. Vi blir som små kokonger som ligger som batterier i det här stora maskineriet, om vi verkligen drar det till sin yttersta spets.
Ditt värde bor i dig
Det är just i den här brytningstiden, där människan riskerar att rationaliseras bort, som Theresia ser sin uppgift som organisationsanalytiker som allra viktigast. Hon vill erbjuda ett alternativ till den kalla effektiviteten.
– Jag vill jobba för att visa att det finns något annat att luta sig mot. Där tycker jag inte att det finns något annat än den kristna värdegrunden som visar att vi människor har ett värde i oss själva.
Theresia tror att det är farligt att vara beroende av att hela tiden få sin identitet bekräftad genom till exempel en gillande tumme upp på sociala medier.
– Du behöver tro på att du klarar saker själv, att du kan detta. Lita på din inre röst. Du är unik och du har dina gåvor. Våga vara autentisk.
Först när man hittar sina egna unika gåvor och kompetenser kommer man helt till sin rätt även i arbetslivet, menar Theresia.
– Fundera över var du fungerar som allra bäst och när du trivs som bäst med det du gör och där du är. Då hittar du den rätta platsen för dig.
När tekniken tar över alltmer av våra arbetsuppgifter, vad tror du kommer att vara den mest värdefulla mänskliga egenskapen om tjugo år?
Theresia Olsson Neve ser en tydlig risk med den tekniska bekvämligheten.
– Det finns en stor fara i att välja den enkla vägen och bara sugas in i det här, utan att träna på att tänka själv, varnar hon. Framtidens viktigaste egenskap blir i stället att bevara sin inre kompass. Att våga ställa sig själv frågor som: Vad tycker jag? Vad står jag för? Och att skapa sig en egen uppfattning. Även om det finns fördelar med tekniken, ser hon en stor fara i att vi mekaniserar vårt eget skapande och tappar det skrivna ordet som reflektionsverktyg.
– Det vore farligt att tappa förmågan att skriva själv, den kreativa fasen att verkligen kunna formulera ord och meningar och uttrycka sig. Det kommer vara jätteviktigt att fortsätta kunna formulera sig och tänka egna tankar.
För att klara detta krävs också ett existentiellt mod, en trotsig tilltro till den egna förmågan. Att våga tro på att man klarar det här själv. Jag kan det här! Theresia sammanfattar den brytningstid vi befinner oss i med en rak uppmaning:
– Jag tror det är en farlig fas vi befinner oss i just nu där jag tror att det gäller att inte tappa förmågan och konsten att fortfarande kunna tänka och resonera, att fortsätta vara tänkande människor. •
LILLA BIBELN FÖR HÄLSOSAMMA ORGANISATIONER
Theresia Olsson Neve har tagit fram tolv principer för organisationer som bygger på Bibeln. Här följer en kort sammanfattning av dem:
1. Betjänande ledarskap. Begreppet är etablerat inom modern organisationsteori, men dess rötter finns i Jesu radikala omdefiniering av makt.
2. Kroppen som organisationsmetafor. Paulus beskrivning av församlingen som en kropp som behöver olika delar för att fungera, likaså behöver en organisation människor med olika roller och kompetenser.
3. Förvaltarskap och pengar.
Resurser ska förvaltas aktivt, inte passivt. Trofasthet i förvaltningen är central. En liten avdelning som använder sina resurser klokt är lika värdefull som en stor avdelning med större budget. Precis som i Bibelns liknelse om talenterna.
4. Rättvisa och etik. Transparens i affärspraxis, ärlig marknadsföring, rättvis behandling av leverantörer och principen att ekonomisk framgång inte får ske på bekostnad av de svagaste, är principer som går tillbaka till Gamla testamentet.
5. Konflikthantering. I Matteus evangelium ges en konkret trestegsmodell för konflikthantering – direkthet, gradvis eskalering och förlåtelse som mål.
6. Vision och uthållighet.
En organisation utan tydlig vision tappar riktning och sammanhållning. Nehemjas bok är nästan som en projektledningsmanual för visionärt ledarskap.
7. Vila och hållbarhet.
Sabbatsprincipen är en av de mest underskattade organisatoriska insikterna i Bibeln. Vila är en grundläggande del av skapelseordningen.
8. Mentorskap och succession.
En erfaren ledare investerar i sin efterträdare, delegerar succesivt ansvar och släpper till slut taget. Bibeln innehåller flera tydliga mentorskapsmodeller som alla följer dessa mönster.
9. Integritet och ärlighet. Bibeln betonar att integritet inte är situationsbetingad. Det handlar inte om att bara göra rätt när någon tittar. För organisationer är poängen att integritet håller även när den granskas av dem som aktivt letar efter brister.
10. Vishet framför snabba svar.
Moderna organisationer är ofta översvämmade av data, men fattiga på vishet. Ordspråksboken är Bibelns mest koncentrerade samling av organisatorisk visdom.
11. Kallelse och mening. Bibeln behandlar arbete som något djupare än försörjning. En organisations kallelse är inte bara intern utan också extern genom att bidra till det omgivande samhällets välfärd.
12. Givandets princip. Givande är ett genomgående tema i Bibeln, från Abrahams tionde till den första församlingens delningskultur.
För en organisation kan det till exempel innebära transparent resursfördelningsprocess.
För mer information om hälsosamma organisationer: www.greengardens.nu