Reportage
UTBLICK Spaning i medievärlden
Axel Andén Chefredaktör och vd Journalisten
OM DU BLICKAR FRAMÅT, VAD TROR DU BLIR VIKTIGAST ATT VÄRNA FÖR ATT JOURNALISTIKEN ÄVEN I FRAMTIDEN SKA UPPFATTAS SOM BÅDE RELEVANT OCH TILLFÖRLITLIG?
– Integriteten. Fjäskande och följsam bevakning kan man få med hjälp av AI eller i sin filterbubbla på sociala medier. Journalistiken måste värna sin integritet och sitt mod och inte backa för de krafter som attackerar oss. Vi ska vara stolta över vår professionalitet och våra processer, som alla delar av det nya ekosystemet fortfarande är helt beroende av, inklusive AI och sociala medier.
NÄR OLIKA PERSPEKTIV SKA MÖTAS INOM SAMMA BERÄTTELSE, HUR AVGÖR DU VAD SOM ÄR EN RIMLIG BALANS?
– En bra regel för en redaktör är att de olika perspektiven ska få sina starkaste argument presenterade. Hur mycket utrymme som behövs för det är en faktor som påverkar textens omfattning. En annan sak som påverkar balansen är hur spännande perspektiven är. Målet är ju att få en så bra text som möjligt. Ett viktigt men välkänt perspektiv kan man redogöra kortfattat för medan ett helt nytt och oväntat perspektiv kan behöva mer utrymme, särskilt om det är komplext.
Anne Lagercrantz Vd Sveriges Television (SVT)
VAD ÄR DET SOM GÖR EN BERÄTTELSE ANGELÄGEN, OCH VAD ÄR DET SOM FÅR JUST VISSA PERSPEKTIV ATT TRÄDA FRAM MEDAN ANDRA HAMNAR I BAKGRUNDEN?
– Mycket tyder på att vi intuitivt är mer mottagliga för berättelser än för rena fakta och statistik. Det som berör starkast är ofta det enskilda ödet: en människa vi kan känna igen oss i och som därigenom öppnar ett större perspektiv. Samtidigt dras vi till det som avviker och det dramatiska, kanske för att vi vill förstå det vi inte känner igen. Och det är när berättelsen kommer nära som detaljerna får sin betydelse; det konkreta och det personliga gör en historia trovärdig och levande, och som avgör om den stannar hos oss eller passerar förbi. Journalistiken kan och ska kombinera den nära berättelsen med fakta och flera perspektiv. När det är som bäst blir journalistiken fantastisk.
HUR RESONERAR DU KRING BEGREPPET FÖRTROENDE? VAD ÄR DET SOM GÖR ATT EN PUBLIK INTE BARA TAR DEL AV INNEHÅLL, UTAN OCKSÅ KÄNNER FÖRTROENDE FÖR DET?
– SVT:s höga förtroende bygger på att vi finns i människors vardag; i fest, vardag och kris. Bolibompa för de små, Mello för hela familjen och Uppdrag granskning för tuff granskning av makten. Ett av de finaste kvitton vi får är att SVT är förstahandsvalet vid stora nyhetshändelser. Att människor litar på oss förpliktigar och kräver också att vi rättar oss om vi har fel och alltid låter den som kritiseras bemöta kritiken.
Marcus Rossheim Politisk redaktör Helsingborgs Dagblad
HUR REFLEKTERAR DU KRING DET SOM INTE BLIR SAGT; DE FRÅGOR, INFALLSVINKLAR ELLER RÖSTER SOM AV OLIKA SKÄL INTE FÅR PLATS?
– Jag tänker på detta jämt och ständigt. Som politisk redaktör ansvarar jag för innehållet på ledarsidan, som publiceras 365 dagar om året. Det finns plats för många perspektiv och röster, men det krävs hela tiden medvetna val kring vad som är viktigast att skriva om just nu i samhällsdebatten och vad som kan vänta. En måttstock är att den bästa texten om det mest angelägna ämnet för morgondagen vinner. Men alla som sysslar med att göra tidning förstår att tryckplanering och digitala målgrupper gör verkligheten mer komplicerad än så. Därför försöker jag eftersträva mångfald, både i valet av skribenter som jag anlitar och i de ämnen som vi skriver om. Min företrädare Heidi Avellan har en särskild talang som jag fortfarande försöker lära mig av: förmågan att överraska läsare som har läst hennes texter i decennier. Nyckeln till att lyckas med det är nog att alltid försöka hålla sig nyfiken och att själv vara en god läsare av allt som väcker intresse.
I ERT ARBETE, HUR SKAPAS UTRYMME FÖR EFTERTANKE OCH SJÄLVRANNSAKAN, INTE BARA I ENSKILDA PUBLICERINGAR UTAN OCKSÅ I DET LÅNGSIKTIGA UPPDRAGET?
– En av mina favoritfilosofer, Arthur Schopenhauer, uttryckte en gång: ”Problemet handlar inte om att se det ingen har sett, utan att tänka det som ingen ännu har tänkt om det som alla redan ser”. Jag tror att hans ord är särskilt viktiga för oss som arbetar med nyhetsvärdering. Man ska inte underskatta behovet av mentorer som hjälper till att ställa frågor om beslut som kan tyckas självklara, men som egentligen skulle må bra av eftertanke och diskussion med fler. För mig bidrar samtalen med min mentor och mina kollegor med motsvarande roller på andra tidningar både till bättre sömn och till ett mer utvecklande arbete.