Reportage

UTBLICK Spaning i medievärlden

Göran Eklund Redaktionschef och ansvarig utgivare SVT Nyheter Skåne och Helsingborg

VAD ÄR DET SOM GÖR ATT EN PUBLIK INTE BARA TAR DEL AV INNEHÅLL, UTAN OCKSÅ KÄNNER TILLIT OCH FÖRTROENDE FÖR DET?

– Det kan nog variera från person till person, men om man som avsändare är oberoende och innehållet är sakligt och objektivt har man en bra grund. Man ska berätta var man har fått informationen ifrån och rätta snabbt och tydligt om något blir fel. Det är några saker att hålla sig i.

NÄR OLIKA PERSPEKTIV SKA MÖTAS INOM SAMMA BERÄTTELSE, HUR AVGÖR DU/NI VAD SOM ÄR EN RIMLIG BALANS?

– Det skiljer sig från fall till fall, men grunden handlar om relevans. Man ska omfamna det komplicerade och motsägelsefulla och inte tänka att det gör historien mindre intressant. Man ska akta sig för falsk balans, att ge två parter lika stort utrymme trots att den ena parten har vetenskapen på sin sida.

Martin Schori Medgrundare av nyhetstjänsten och mediebolaget Hint Media

HUR SKULLE DU VILJA BESKRIVA JOURNALISTIKENS INNERSTA UPPDRAG I EN TID DÄR BÅDE INFORMATIONSFLÖDET OCH TEMPOT STÄNDIGT ÖKAR?

– Grunduppdraget är detsamma, men förutsättningarna har ändrats. Det är högre konkurrens om människors uppmärksamhet och publiken har nya beteenden. Det blir viktigare för journalistiken att engagera och göra sig oumbärlig.

OM DU BLICKAR FRAMÅT, VAD TROR DU BLIR VIKTIGAST ATT VÄRNA FÖR ATT JOURNALISTIKEN ÄVEN I FRAMTIDEN SKA UPPFATTAS SOM BÅDE RELEVANT OCH TILLFÖRLITLIG?

– Förtroende och mänsklig kontakt. Ny teknik kan sammanfatta och presentera nyheter på ett väldigt attraktivt sätt. Det som kommer bli avgörande är om medierna lyckas skapa djupa relationer med sin publik och kan fungera som en pålitlig guide i informationsdjungeln.

Patricia Svensson Chefredaktör och ansvarig utgivare Jönköpings-Posten

HUR SER DU PÅ SAMSPELET MELLAN REDAKTIONELLA VAL OCH LÄSARNAS FÖRVÄNTNINGAR; I VILKEN MÅN OCH RIKTNING PÅVERKAR DE VARANDRA?

– Ett av de tydligaste exemplen på läsarförväntan, som blivit allt mer påtaglig det senaste decenniet, gäller tempo. Man vill ha nyheterna snabbt, helst direkt. Detta har förändrat vårt sätt att arbeta, exempelvis genom direktrapporten som införts såväl hos Jönköpings-Posten som andra lokala nyhetsredaktioner de senaste åren. Vad gäller ämnen och nyhetsvärdering tror vi i grunden på att vår redaktionella kompass pekar oss rätt för majoriteten av läsarna. Men vi måste också alltid vara ödmjuka inför det faktum att många ändå kan sakna vissa inslag, områden eller berättarsätt. Det här är det svåraste i mitt och redaktionens uppdrag; det går inte att göra alla läsare nöjda varje dag. Men i den mån våra läsare uttrycker förväntan på vårt innehåll eller åsikter om det som har publicerats, lyssnar vi i alla fall alltid. Och vad som faktiskt konsumeras följer vi i minsta detalj genom alla statistikverktyg, vilket också ger oss signaler om vad läsarna vill ha.

HUR REFLEKTERAR REDAKTIONEN ÖVER DET SOM INTE BLIR SAGT; DE FRÅGOR, INFALLSVINKLAR ELLER RÖSTER SOM AV OLIKA SKÄL INTE FÅR PLATS?

– När vi tvingas prioritera för att resurserna helt enkelt inte räcker kan det verkligen knipa i journalisthjärtat, men det är en realitet som alla redaktioner måste leva med. Här försöker vi följa våra val över tid och sprida insatserna för att nå balans och inte skapa ”vita fläckar”. Det som snarare missas av redaktionen för att tanken helt enkelt inte väcktes eller en viktig diskussion inte blev av i rätt tid brukar leda till bra samtal på redaktionen och inte sällan till uppföljande artiklar.