Navigera till koncernens hemsidor
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Sommarnummer av Inblick i Trons Värld!


Sommaren för med sig många tillfällen att dela med sig ​av den kristna tron. ​Varför inte med hjälp av en tidning? Påsknumret innehåller ​​åtta ​goa livsberättelser, samt ​en steg-för-steg-artikel om hur du kan få en relation med Gud.

Inblick i Trons Värld ​är gott hjälpmedel till att nå utanför kyrkväggarna med evangeliet. ​Tidningen ​ges ut fyra gånger per år och är specialdesignat för evangelisation med några av de bästa vittnesbörden från Nyhetstidningen Inblick. Det är en skatt med härliga berättelser om hur Jesus berör människor med sin kärlek och sen frälser, helar och upprättar. Beställ era tidningar redan idag. 

Gå vidare till beställning


Provläs Inblick i Trons Värld


Här kan du provbläddra i det senaste numret och i övriga tillgängliga utgåvor av Inblick i Trons Värld. Vissa nummer är utformade för specifika målgrupper, men alla pekar tydligt på Jesus.  Det finns tidsangivelse på framsidan, men innehållet är tidslöst och evangeliet om Jesus är alltid lika aktuellt.

Klicka på bilden av tidningen så kan du provläsa innehållet. ​Återvänd sedan till denna sida för att kunna gå vidare till beställningsformuläret!
 

ITV_sommar_2020_framsida hemsida

Sommarnummer 2020


Sommaren för med sig många tillfällen att dela med sig ​av den kristna tron. ​Varför inte med hjälp av en tidning?

Sommarnumret innehåller ​​åtta ​goa livsberättelser, samt en steg-för-steg-artikel om hur du kan få en relation med Gud.

16 sidor, vikt 60 gram


      



      



      

ITV nr 3_2014 - FRAMSIDA - Webb

Från Islam till Jesus

Vittnesbörd från muslimer som funnit Jesus. Åtta olika vittnesbörd och en artikel som bra beskriver skillnaden mellan islam och den kristna tron.
16 sidor, vikt 60 gram


ITV_vår_2020_framsida_hemsida

​Påsk 20​20

Säsongen omkring påsk för med sig många tillfällen att dela med sig ​av den kristna tron. ​Varför inte med hjälp av en tidning?

Påsknumret innehåller ​​sex ​goa livsberättelser, samt en undervisning om varför vi firar påsk och ​en steg-för-steg-artikel om hur du kan få en relation med Gud

16 sidor, vikt 60 gram

      
ITV sommar 2019_framsida_hemsida

Sommar 2019

Tidningen är fylld med fräscha vittnesbörd från vanliga människor som berättar om hur Gud har förvandlat deras liv. Linda som var arg på Gud och Kjell som hittade en inre styrka är bara två exempel.

16 sidor, vikt 60 gram


Inför läroplikt framför skolplikt

Robin Olsson | 27 aug , 2020
När sommaren mot hösten sig vänder, nalkas ett nytt skol- och riksdagsår. “Plikten framför allt” var den gamle kungen Gustaf VI Adolfs valspråk, han som öppnade riksmötet från sin skimrande tron. Dessa bevingade ord om “plikt” har dock med åren blivit en aning omodernt, precis som tronen inte längre är ett tema i riksmötets öppnande.
Läroplikt (1)
Slår vi upp ordet “plikt” i en svensk ordbok får vi följande synonymer. Skyldighet, åliggande, förpliktelse, moraliskt tvång, inre tvång. Ord som inte klingar i samklang med Socialdemokraternas och Miljöpartiets politiska visioner för framtidens Sverige. Så länge det inte gäller miljön.

Nog har det svenska samhället byggts upp på en etik och moral där “plikten” varit central, men genom decennier av en alltmer vänsterinspirerad liberal politik finns idag inte så många plikter kvar i vår lagstiftning. Värnplikten är inte avskaffad men en skugga av vad den en gång var. Frågan är om den återfår sin forna skepnad i det nya Försvarsbeslutet som väntas under hösten. Den plikt som påverkar alla svenskar är skolplikten. I skollagen står att läsa: “Skolplikt innebär att barn som är bosatta i Sverige måste gå i skolan och delta i den verksamhet som anordnas där. Skolplikten börjar höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år. Skolplikten upphör vid vårterminens slut det tionde året efter det att eleven har börjat fullgöra skolplikten. För de flesta elever är det när de har gått ut årskurs 9. Skolplikten upphör senast när eleven fyller 18 år." När landets skolor och universitet nu återsamlas står samhället inför ett vägskäl. Under coronavåren har undervisningen varit begränsad och skett digitalt. Ska modern teknik som nu står oss till buds få nyttjas fullt ut även efter corona, det är frågan?

Denna digitala revolution kan spara samhället mängder av resurser i form av tid och pengar. Den kan leda till en mer flexibel, kreativ och kvalitativ undervisning med mindre klasser, behöriga lärare, individanpassad undervisning, förenklad dokumentation och betygsättning samt inte minst rättning av nationella prov. Allt detta samtidigt som miljöpåverkan minskar och mindre skollokaler krävs. Möjligheterna är oändliga om inte byråkrater, bakåtsträvande politiker av olika rang och färger eller lärarkåren och deras fack sätter käppar i hjulen. Det uttrycks redan oro från landets kollektivtrafikleverantörer att de inte kan klara av att upprätthålla Folkhälsomyndighetens rekommendationer under rusningstrafik i våra städer, med många arbetspendlare och skolungdomar. De vill, istället för att sätta in dyra extrabussar på skattebetalarnas bekostnad, att det införs differentierad skolstart för elever, något lärare och fack sagt nej till, även om det är bra för miljön och ekonomin. Detta är beklagligt. Sista ordet i denna viktiga fråga är inte sagt ännu.


I länder som Norge och Finland finns inte den svenska versionen av skolplikt. Där finns istället läroplikt. Det innebär att så länge eleverna når sina nationellt satta kunskapsmål spelar tiden i skolan eller vägen till kunskapen mindre roll. Enligt finsk lagstiftningen faller ansvaret på vårdnadshavaren att se till att barnen fullgör sin läroplikt. För att genomföra detta erbjuder de finska kommunerna föräldrarna gratis grundskola. Grundskolan är frivillig och det är upp till varje vårdnadshavare att hitta privata alternativ eller att hemskola sina barn. Enligt Dagens Nyheter uppnår 99,7 procent av de finska barnen de uppsatta målen, mot endast 74 procent i Sverige. Detta ger föräldrar och elever mer valfrihet och möjlighet att forma sin vardag. Alla elever är olika, har olika förutsättningar att lära men lika värde, något denna skolreform tar fasta på och hjälper fler att uppnå målen. I senaste Pisa-undersökningen 2018, där Sverige enligt Expressen fuskade till sig en högre placering än förtjänat genom att ta bort ett oskäligt stort antal elever, blev vi slagna av Finland med god marginal.

Vad coronapandemin kommer att föra med sig på sikt är ändrade levnadsmönster, arbetstider och arbetssätt. Detta borde definitivt även komma elever och lärare till del. Med detta som grund kan vi konstatera att skolplikten, där alla enligt socialistiskt mönster ska erbjudas en undervisning som är “lätt och lagom”, är utdaterad. Skolplikten borde ersättas med en flexiblare, mer kunskapsinriktad undervisning där eleverna kan erbjudas att jobba på distans digitalt, exempelvis varannan dag, för att minska stress och miljöpåverkan. Detta leder till minskade grupper i klassrummen och bör riktas till elever från årskurs sju och uppåt. Förenklat uttryckt: Låt skola och samhälle dra nytta av det 21:a århundradets stora möjligheter och ge föräldrarna verktyg och frihet att forma sin egen och sina barns vardag

ROBIN OLSSON
redaktionen@inblick.se