Det nyfödda barnet var utan värde och slängdes i en papperskorg. En sköterska på sjukhuset upptäckte henne och tog hand om henne.

– Hon hade sex egna barn och fyra adopterade, så jag blev hennes elfte barn. Kvinnan var gammal och hade svårt att ta hand om alla barnen så jag fick inte den omvårdnad jag hade behövt. Jag växte inte upp som ett barn utan blev hennes tjänare, säger Sinchana.

Tre självmordsförsök

Hon har inga goda minnen från sin barndom, hon minns bara fysiskt våld. Sinchana stod inne i huset och såg barnen leka utanför men fick själv bara arbeta och ta hand om de andra barnen.

– När jag var sex år gammal försökte jag ta mitt liv första gången. När jag var 15 år gjorde jag tre försök men lyckades inte.

Indien har många olika gudar som Sinchana många gånger vände sig till, men hon fick ingen hjälp. Hon var nedtryckt, slagen och utnyttjad. Det enda hon fick höra under sin uppväxt var att hon var ett misslyckande och en förbannelse.

Någon som kände till henne uttryckte: Det är bättre att du dör. De hade inte någon möjlighet att hjälpa henne.

– De gav mig en bok och sa till mig att läsa och läsa. När du läser den och förstår, kommer den att förvandla ditt liv.

Hon tyckte att det var märkligt att de gav henne en bok men hon var så frustrerad att hon tog emot den.

Nyfiken på boken

Vid den tiden bodde hon hos en familj som hade ett hotell där hon arbetade utan betalning.

– Jag fick arbeta från tidigt på morgonen fram till midnatt. Jag var jättetrött men jag var nyfiken, så varje natt öppnade jag boken och läste även om jag inte förstod så mycket.

En kväll längtade Sinchana så mycket efter sin egen mamma att hon kände sig sjuk i hela kroppen.

– Tårarna forsade nerför mina kinder när jag tog fram boken och började läsa. Då började Gud tala till mig genom orden jag läste.

Hon landade i Jesaja bok där det står: ”Kan då en mor glömma sitt barn så att hon inte förbarmar sig över sin livsfrukt? Och även om hon skulle glömma sitt barn, ska jag inte glömma dig. På mina händer har jag skrivit ditt namn” (Jes 49:15-16). När hon läste de orden insåg hon att denna boks Gud var hennes mamma och pappa.

– Jag var en väldigt blyg och rädd person, rädd för framtiden, och hade inga föräldrar. Jag hade ingen utbildning, och varje dag fick jag höra av dem jag arbetade hos att jag var ett misslyckande.

Gud är mamma och pappa

När hon insåg att bibelns Gud var hennes Gud kom det in en gudomlig frid i hjärtat som fyllde henne. Omständigheterna ändrades inte, men något hade skett inom henne.

– Jag frågade Gud många gånger var han varit när jag ville ta mitt liv. Jag fick inga svar men jag kände att något hänt i mitt hjärta. Jag sa till Gud: “Jag ser dig inte, men jag känner att du är här. Jag vet att du är nära mig.”

Sinchana upplevde att en gudomlig tro kom in i hennes hjärta och en frid tog över hela hennes liv. De negativa orden hon levt under varje dag började försvinna när hon läste bibeln. Successivt förändrades hon inifrån och fick hopp och tro. Hon var inte föräldralös, Gud var hennes far.

– Efter den dagen försökte jag hela tiden finna små stunder att läsa bibeln, och genom den fick jag tro på framtiden. Jag visste att i denna bok finns det en Gud som kommer att visa mig framtiden när jag fortsätter att läsa.

Sinchanas situation ändrades inte till en början. Hon var kvar i samma kränkningar och dåliga behandling från de människor hon hade omkring sig. Bibelns ord till henne blev i den situationen en välsignelse som hjälpte henne att ändra synsätt på sig själv.

Gud börjar kalla

– När jag var 17 år talade Gud till mig och frågade om jag ville tjäna honom. Han sa att han ville använda mig i sitt rike för att förkunna hans ord på olika platser. Jag var uppvuxen i en by och kunde ingen engelska men svarade ja på kallelsen. Jag trodde att Gud kunde göra det.

Så småningom lämnade Sinchana byn och försökte hitta en kristen familj som bodde långt bort där hon kunde stanna. Hon fann en plats där hon fick husrum och en tallrik mat, men nästa dag kom det personer från byn som tog med henne tillbaka. De slog henne och behandlade henne illa.

– Då sa jag till dem att jag ville leva för Jesus och tjäna honom. De trodde att jag blivit tokig.

Svaret hon fick var att hon inte fick lämna huset. Hon skulle fortsätta att arbeta för dem.

– Jag frågade Gud igen: “Varför händer detta? Du sa ju att jag skulle gå och tjäna dig.” Jag fick inga svar nu heller men jag fortsatte att läsa bibeln och Gud frågade mig flera gånger samma sak, om jag ville gå, och jag svarade ja.

Vill lära känna Jesus

När Sinchana fyllt 18 år samlade hon sig och sa till familjen hon bodde hos att hon ville följa Jesus.

– Jag vill att ni sänder mig till en plats där jag kan lära känna Jesus, sa hon.

Det var en sekulariserad familj som inte hade någon speciell religion, men de hade biblar i huset. Deras svar var att hon inte kunde följa Jesus, hon som växt upp i en hinduisk familj. Om hon stannade kunde hon bo hos dem, men om hon lämnade dem skulle hon betraktas som död i deras ögon.

– Då sa jag att det är okej, jag vill lämna er för att finna en plats där jag kan lära känna Jesus.

Sinchana reste till en stad där hon aldrig varit tidigare och fann en plats hos en familj där hon kunde stanna i tre månader. Varje söndag gick hon till kyrkan, och hon fortsatte att be och att läsa bibeln.

– Jag hade funnit Jesus som tagit min depression. Människor omkring mig såg att jag förändrats.

Kyrkan var engelsktalande vilket gjorde att Sinchana inte förstod vad de sa, men hon brydde sig inte. Varje söndag var hon först i kyrkan, satt på första bänken och ville veta Guds vilja för sitt liv. Vid ett tillfälle ordnades ett ungdomsläger som Sinchana fick möjlighet att vara med på.

– Jag hade ingen aning om vad som skulle ske. Min tanke var att bara delta, men den tredje dagen ville de att jag skulle dela mitt vittnesbörd.

Hon visste inte vad ett vittnesbörd var. De förklarade att hon bara skulle berätta vad Jesus gjort i hennes liv. Hon vågade inte stå framför folk eftersom hon var så rädd och blyg.

– Då sa de till mig att blunda och prata så att jag inte behövde titta på dem jag pratade till. Jag blundade och började prata. Jag höll på i en och en halv timme, och alla grät som lyssnade till mig.

– Efter ungdomslägret ringde min pastor mig och sa att det finns en ung man som lyssnade till mig under lägret som ville gifta sig med mig. Jag tog det på allvar och började be över det.

Giftermål och tjänst

Efter 14 dagar var hon klar och sa ja till erbjudandet. De träffades ett år och sedan gifte de sig och började ett liv tillsammans där båda har en pastorskallelse.

– Jag kände tidigt att jag ville ta hand om föräldralösa barn, men det tog ett antal år innan det blev en verklighet.

Från 1995 till 2005 bad Sinchana över att ta hand om föräldralösa barn. Under tiden reste hon runt i församlingar och predikade om Jesus.

– År 2005 hade vi fått två egna barn som då var tre och nio år när vi fick frågan om vi kunde hjälpa två barn att finna ett barnhem. Mitt svar var då att de skickas ingenstans utan de stannar här hos oss.

Det växte från två till tolv barn som Sinchana tog hand om. Så småningom fick de köpa ett hus för att få plats.

– Idag har jag haft hand om över 100 barn och Gud har försett med det vi behövt.

Sinchana som växte upp utan mamma och pappa är ett vittnesbörd om att ingen är föräldralös och att Gud kan ge hopp och framtid åt alla. Hennes relation till bibeln öppnade hennes ögon för vem Gud är. Han förvandlade henne inifrån och blev hennes räddning.