Nu på lördag kl. 20.00 sänder Kanal 10 andra delen av intervjun med Bo Theutenberg, där han och Svante Winqvist bland annat berättar om sitt möte i början av 2016 med Säpos operative chef Olof Frånstedt (som avled för några månader sedan).
I samtalet sade Olof Frånstedt att det fanns en duo knuten till IB som drev på om ökade KGB-kontakter:
– En i duon var Schori. Den andra personen ’var på plats’ och ’hade kontakten’. Schori var den ’Store Dirigenten’ i detta spel via och inom IB. Men han var inte ensam. Det var ’två drivande dirigenter’ i denna sak, sade Olof Frånstedt i samtalet.
Samtalet hänvisar även till Oleg Gordievskij (som hoppades av till Väst 1985) som pekade ut Pierre Schori som KGB:s viktigaste informationskälla i Sverige. 

KGB och Palmemordet

Frånstedt menar att IB:s samverkan med KGB och Palmemordet hänger ihop.
”Jag anser att ni genom era minutiösa forskningar och klarlägganden äntligen har fört såväl samverkansfrågan med KGB som statsministermordet närmare ett klarläggande/lösning” betonar Frånstedt och nämner de grupper som vid tiden för mordet rörde sig i området kring mordplatsen med ”walkie-talkies” och radiotelefoner, och särskilt skulle uppmärksammas som ”Grupp Barbro” och ”Grupp Lennart”.
Svante Winqvist berättar nu för Inblick att hans tolkning av samtalet var att Frånstedt pekade ut Birger Elmér som den andra personen i KGB-duon.
Det var därför som Birger Elmér ville ha Schori – med sina nära KGB-kontakter – som IB-chef i samma veva som han själv beordrade Sveriges säkerhetstjänster att upprätta kontakten med KGB.
Detta blir även förklaringen till Jan Guillous mycket goda – för att inte säga kärvänliga – relationer med Birger Elmer EFTER IB-avslöjandet 1973 där Guillou och Bratt gick till våldsamt angrepp mot IB:s Nato-samarbete.

Nyheter från Sovjetunionen

 I en intervju i tidskriften Z år 1988 berättade Elmér att han som ung löjtnant prenumererade på Ny Dag och Nyheter från Sovjetunionen och att han av dessa skäl registrerades av säkerhetspolisen.
Elmér blev löjtnant vid 26 års ålder samtidigt som han läste psykologi och blev tidigt expert på militär desinformation.
Thede Palm sade till Säkerhetstjänstkommissionens rapport från december 2002 att han vid någon tidpunkt hade eliminerat uppgifter i SÄPO:s arkiv om att Elmér skulle ha varit kommunist.
Birger Elmér fortsatte med sin underrättelseverksamhet långt efter IB-affären 1973.  I en krönika i Aftonbladet den 30 oktober 2009 berättade Roberg Aschberg att han vintern 1988 utsattes för ett värvningsförsök av Birger Elmér. ”Han jobbade alltså fortfarande med inhämtning av uppgifter åt någon myndighet eller institution”, skrev Aschberg.
Även förre Säpochefen PG Vinge har slagit fast att en kvarleva av IB fortfarande var ytterst aktiv i slutet av 1980-talet (se separat artikel).
RUBEN AGNARSSON
ruben@inblick.se

Säpochef, DN-redaktör och före detta IB-man samtalar om:

IB:s roll i Palmemordet

I ett inspelat samtal från slutet av 1980-talet diskuterar PG Vinge, före detta Säpo-chef, Ulf Lingärde, medarbetare på SSI (IB:s uppföljare) och Göran Beckérus, redaktör för DN debatt, IB:s eventuella inblandning i mordet på Olof Palme.

Det bandade samtalet, som Inblick tagit del av, konstaterar att ”Elmér fortsatte efter IB-affären, i princip med samma sak och i princip samma lokaler. Som ingenting hade hänt.” PG Vinge påpekar att socialdemokraterna ”förde det kanske in under ett annat paraply”.
– Det finns skäl att tro… att man dels har kvar sina kontakter, att man bibehåller dem. Det kan till och med vara knutet från politikernas sida gentemot ett visst organ som har haft det här tidigare.
– Det kan vara så att institutionen själv måhända tar ett ansvar, dock inte politiskt styrt, förklarar P G Vinge.
Den förre Säpo-chefen fortsätter:
– Frågan är: lever de här grupperna kvar? Och nästa fråga: På vilket sätt – jag kan tänka mig att de lever kvar – och vilken information har de möjlighet att hämta hem? Och vem kan i så fall tillgodogöra sig informationen?

”Vem är mottagare?”

– Fortfarande vet jag inte vem som drar nytta av informationen, vem är mottagare av den, och vem ger nya direktiv? De kan ju inte arbeta i tomma intet? … Nästa fråga: Är det någon som på ett legalt sätt, alltså i form av en svensk myndighet, som tar vara på informationen, eller är det någon som i sken av att företräda svenska intressen får den här informationen? Och då är vi inne på en konspiration som är otroligt intressant, säger P G Vinge.
Göran Beckérus beskriver att den hypotes hans redaktion jobbar efter är ”att det inte är några officiella myndigheter inblandade i den meningen att de styr efter rationella motiv”.
P G Vinge, som var Säpochef innan Hans Holmér tillträdde 1970, avslutar samtalet med att bekräfta sin kännedom om hemliga underrättelsegrupper knutna till Socialdemokraterna.
– Eftersom det här var någonting som arbetarrörelsen började med, blir nästa fråga: Lever den kvar i den skepnaden? (Tystnad) Och det där, jag kan aldrig liksom berätta hela biten utav det, men jag vet att det finns personer, som kan identifieras med grupper, som faktiskt lägger ned en hel del energi på att följa det säkerhetsavdelningen sysslar med.

”Otrolig kapacitet”

– Just den typen av människor som du har där... De lägger ned otrolig kapacitet. Och då fattar inte jag varför man lägger ned en sådan energi för att liksom spana på säkerhetsavdelningen. Vem kan ha intresse utav det?

Beckérus: Du vet inte om de tillhör någon organisation?
– Jo, det gör de.

Beckérus: Du vet vilken organisation…?
– Ja, organisation och organisation. De fungerar ungefär som på det sätt som du…, som en slags meddelare… Då hittar man att de går in på vissa samhällsområden, vissa samhällsintressen som ingen har kunnat ut….

Beckérus: Enskilda?
– Du kan hitta enskilda individer, och du hittar också att man arbetar gemensamt.

Beckérus: Låt oss anta att denna verksamhet är styrd och tolererad av regeringen i Stockholm, att denna verksamhet fortfarande finns. Hypotesen är då att kan det vara så att de som styr det här också lägger ned stor möda på att titta på er?
– Mmm.

Beckérus: Det ligger i linje med socialdemokratiskt tänkande. Det är det.
– Och skulle du träffa någon, så skulle du aldrig få veta vad de gör. Aldrig. Du skulle aldrig kunna lura ur dom det. Det är för många av dem. Jag har träffat några av dem. Du pratar med dom och frågar varför de håller på så där. 

Beckérus: Syftar du på regelrätt spaningsverksamhet då. Att dom följer efter era spanare och så där?
– Ja, det finns också det som har direkt med vår organisation att göra… Jag upplever bara det att det, för mig, om den existerar, så är det en kvarleva. Och som kvarleva så har du inte kontroll på det. Så du kommer aldrig att få en bekräftelse på den.

Beckérus: Jag har vi ju via PG (Näss, red anm) fått lite namn…
– I så fall lämnar han namn… i så fall är det namn som i så fall är officiellt. Du får stänga av den där (bandspelaren)…
RUBEN AGNARSSON
ruben@inblick.se