Navigera till koncernens hemsidor
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Barn – en ickefråga i valrörelsen

Ruben Agnarsson | 19 jul , 2018
Förskoleupproret visar att den svenska barnomsorgsmodellen har kapsejsat. – Redan för 18 år sedan varnade Barnombudsmannen och sade att förskolan inte hade rätt förutsättningar för att klara sitt uppdrag. Jag upplever att vi är marinerade i socialism, menar Madelein Lidman på Power to Parents 2018
Lidman (4)
Madeleine Lidman menar att små barns situation förbises i dagens samhällsdebatt. När Inblick träffar henne på Elidascenen i Almedalen, konstaterar hon att Inblicks seminarium i princip är det enda som tar upp situationen för barn upp till sex år.
– Det var något seminarium om förskolan men det handlar inte så mycket om små barns behov. Det finns det verkligen ett utrymme för att diskutera i valrörelsen, säger hon.
Madeleine Lidman var med och drev Föräldraupproret 2005 och arbetade hårt för att även omsorg i hemmet skulle bli ett subventionerat alternativ, vilket också skedde sedan när vårdnadsbidraget infördes år 2008. Den rödgröna regeringen tog bort detta barnomsorgsalternativ år 2014.
I dag jobbar Madeleine Lidman med Power to Parents 2018, som i högre grad vill se föräldrarna som en resurs för att lösa barnomsorgen.

Finns det en tystnadskultur när det gäller barns behov?
– Det finns ett stort intresse hos föräldrar, men kanske att politiker och politiska partier backar lite i denna fråga. Det finns mycket annat som tar över just nu, men också ett ointresse, säger Madelene Lidman och konstaterar att inte ens uppropet #pressatläge, ett förskoleuppror om situationen i den svenska förskolan, har fått medier eller politiker att reagera.
Under två månader i början av det här året sammanställde förskoleupproret förskolechefers och förskollärares berättelser från hela landet. Uppropet resulterade i en nästan 700 sidor lång larmrapport där personalen återger dramatiska beskrivningar om situationen på Sveriges förskolor.
– Jag tycker det är fruktansvärt, här har man en kår av människor som arbetar och har drömmar om hur de vill arbeta i förskolan och de får inga möjligheter att utföra sitt uppdrag, fortsätter Madeleine Lidman.
– Samtidigt pratar vi väldigt lite om de små barnen och hur de mår i sammanhanget. Personalen har ju en arbetstid på max 40 timmar, medan många barn är på förskola 50-60 timmar i veckan. Dessutom har personalen facket som arbetar för deras sak och även en arbetsmiljölag och det har inte de små barnen.
– Man har stuvat undan väldigt mycket fakta kring vad små barn behöver. Jag skulle önska att vi tillsammans med förskoleupproret började arbeta för de små barnen och såg till att deras behov blir tillgodosedda – i förskolan och i familjepolitiken i stort.

Men personalen på förskolan gör väl ett viktigt jobb, även om de har små resurser?

– Absolut, men jag upplever att politikerna stryker personalen medhårs och lyfter upp dem till hjältar istället för att ge dem rätt resurser. Uppskattar man vad folk gör så ger man dem även rätt verktyg. Förskolan används ofta som valfläsk, vilket drabbar både barnen och personalen, konstaterar Madeleine Lidman.
– Maxtaxan infördes ju varken för barnens eller personalens skull, utan lite för att Göran Persson skulle få röster i valet år 2002. Personalen får betala priset för dessa yviga löften från politiker som lovar saker utan att lyssna på personalen.
– Nu har tystnadskulturen rämnat. Allting har ju släppt. I förskoleupprorets rapport berättar personalen hur de får stå och ljuga för föräldrarna genom att säga att ”den andra personalen är på toaletten” när man i själva verket är ensam med 19 små barn.
– Tänk vilken säkerhetsrisk för barnen och vilken stressituation för personalen. Att man överhuvudtaget gör så mot människor. Jag tycker det är väldigt illa, betonar hon.

För femton år sedan var du verksam i Föräldraupproret, vad var det?
– Föräldraupproret arbetade för att vi även skulle få ett subventionerat alternativ för hemmaomsorg. Vi arbetade hårt för att vårdnadsbidraget skulle genomföras och samlade in 36 000 namn vilka överlämnades till Mona Sahlin (S), som förvånat uttryckte att hon aldrig hade hört talas om föräldrar som ville vara hemma. Det säger lite om hur politikerna brukar resonera.
– Men vi fanns och vi var många som ville ha det alternativet och det infördes sedan efter mycket om och men. Det handlade framför allt om att föräldrar hade kvar sin anställning i tre år, de behövde inte säga upp sig för att vara hemma utan var kvar på arbetsmarknaden.
– De fick även en viss ersättning och fick ha kvar den sjukpenningsgrundande inkomsten under tre år. Detta blev inte så populärt hos dem som menade att vi bara skulle ha en enda barnomsorgsmodell. Till slut blev det omkring 50 000 namn som samlades in.

Varför pågår det ingen egentlig debatt om den svenska barnomsorgsmodellen, där förskolealternativet är det enda tänkbara?
– Jag upplever att vi är marinerade i socialism. Vi har köpt det här att jämställdhet är enligt en 50-50 modell. Det är jättebra med utbyggd barnomsorg för de föräldrar som vill. Men vi måste lägga fokus på rätt ställe, nämligen på barnen.
– Det är inget nytt att förskolan har utmaningar. Det har skrivits många böcker om krisen i förskolan. Redan för 18 år sedan varnade Barnombudsmannen och sade att förskolan inte hade rätt förutsättningar för att klara sitt uppdrag. Barn for illa och personalen hade en omöjlig arbetssituation – för 18 år sedan.

Hur ser då vägen framåt ut, menar du?
– Vi behöver se över de övergripande politiska ramarna. Vad finns det för vits med att pressa ​personalen? Varför ska personalen och barnen betala för politikernas valfläsk? I Stockholm har föräldraledigas barn rätt till 40-60 timmar utan att politikerna skjuter till resurser. Låt föräldrar betala om de inte vill ta hand om sina barn när de är lediga.
– Ta tag i familjepolitiken. Förskolan ska ha rätt förutsättningar. Lyssna till personalen. Ta bort reformer som är valfläsk. Ge fler alternativ och underlätta för dem som vill vara hemma längre.

97 procent av förskolepersonalen är kvinnor, hur kommenterar du det?
– Jag tror att fler kvinnor som är hemma tycker om att jobba med barn, det gäller oavsett om man vill jobba med egna eller andras barn. Sedan är det en trend att politiker pratar över huvudet på folk när det gäller kvinnoyrken. Man lyssnar inte på kvinnor och tar inte hänsyn till vad människor vill.
– Man pratar hela tiden över huvudet på människor, inte minst i kvinnodominerande yrken – då vet alltid politikerna bäst.

Varför var vårdnadsbidraget så viktigt?

– Det var 8 000 familjer per år som använde sig av denna reform. Att man tog bort det berodde på att det stack i ögonen på vissa som såg det som en kvinnofälla. Vi behöver uppgradera föräldrarna, vi har glömt föräldrarnas betydelse. Jag skulle vilja att vi pratade mer om hur viktiga föräldrarna är för barnen. Det finns inget barn som inte helst vill vara med sina föräldrar, om det är en normal funktionell familj.

Har ni någon dialog med förskoleupproret?
– Vi har haft en dialog genom åren, även om har lite olika perspektiv och inte har haft så mycket kontakt på senare år. Vår vision är inte att förskolan ska ta emot alla barn från ett års ålder. Det gynnar förskolan att man inte tvingar in barn som inte mår bra. Småbarnsåren går inte i repris. De är jobbiga, men fantastiska.

Kan du beskriva anknytningsteorin när det gäller små barns relation till vuxenvärlden?
– En ettåring utforskar världen utifrån sin trygga anknytningsperson. Det är lite som ett gummiband, barnet utforskar och kommer tillbaka för att tanka lite trygghet och så ger de sig ut igen. Det är därför jätteviktigt när man skolar in barnet att det känner sig tryggt.
– Jag läste en gammal bok från åttiotalet, som beskrev hur inskolningen pågick i fyra månader innan barnen började förskola. I dag övertygas föräldrar att inskolningen kan klaras av på tre dagar. För en del barn gör det verkligen inte det. Lämnar man ett gråtande barn som är stressat och har enorma kortisolpåslag av stresshormoner så är inte anknytningen i viloläge och då kan barnet inte heller lära sig någonting. Därför är det jätteviktigt att barnet är tryggt när det lämnas.
– I en familj är det ofta en primär anknytningsperson, i en hierarki. Försvinner ettan, får tvåan ta över. Anknytning handlar om att lyssna på barnet, så att det finns en trygg famn att krypa upp i när barnet är litet. Det fungerar inte med jättestora barngrupper och få personal vilket leder till sjukskrivningar, vikarier, ny personal och främmande ansikten.
– Stress, buller, alldeles för mycket aktiviteter, det påverkar barnen för resten av livet, avslutar Madelene Lidman.

Ruben Agnarsson
ruben@inblick.se
 
eBlick
På bild, Olle Eriksson och Jonas Klinteberg, Fotograf, Andreas Diernert 1
sep 14, 2020
Förra måndagen presenterade Olle Eriksson projektet Ung inlåst under ett digitalt seminarium från Skyddsvärnets lokaler i Stockholm. – Vår fulla övertygelse är att om vi ska lyckas nå dem som fått en tråkig och tuff start i livet behöver de få en tilltro till vuxenvärlden, berättade Olle Eriksson.
eBlick
sep 14, 2020
Han säger i polisförhören att han kände ett tvång att döda två människor för att få inre frid. Daniel Nyqvist har varken före eller efter det brutala dubbelmordet i Linköping 2004 varit i klammeri med rättvisan. I 16 år levde han under radarn. I nästa vecka ställs han inför rätta åtalad för ett dubbelmord han erkänt sig skyldig till.
eBlick
sep 11, 2020
Rinkeby Folkets hus var oroliga för att barnen glömdes bort under coronakrisen. Därför startade man tillsammans med Rädda Barnen initiativet Pysselakuten i maj i år. Drygt en månad senare greps och anhölls Rinkeby Folkets hus ordförande av polis, misstänkt för våldtäkt mot barn och barnpornografibrott.
eBlick
sep 03, 2020
Cajsa Tengblad kom nyligen ut med boken "Kroppsnöjd och själsstark." På ett personligt sätt beskriver hon sin väg till att bli nöjd med sin kropp och ger tips på vad själen behöver för att må bra. – Att bli vän med sig själv och stärka den psykiska motståndskraften är livsviktigt, säger hon.
eBlick
sep 03, 2020
Professionella artister och musiker har drabbats hårt av restriktionerna som följt av pandemin med förlorade speltillfällen och intäkter. Nu visar en ny enkätundersökning att var tredje musiker är på väg att lämna yrket. – Den verkliga siffran är mycket högre, säger musikern Simon Ådahl till Inblick.
eBlick
sep 03, 2020
Turkiets president Erdogan vill återuppliva det Ottamanska riket, som kollapsade för omkring 100 år sedan, efter att riket hade förlorat kontrollen över Jerusalem. Han vill nu ”befria” Al-Aqsa-mosken och ”förena det islamiska samfundet” mot Israel. Turkiet är ett mycket större hot mot Israel än Iran, menar Israels underrättelsechef.
eBlick
aug 27, 2020
I boken "Överlevarna - Röster från Förintelsen" finns citat från 95 personer som överlevde Förintelsen. – Idén är att via personliga citat ge förståelse för något som är ofattbart. Skulle jag bidra med det då har boken fyllt sin uppgift, berättar författaren Bernt Hermele.
eBlick
aug 27, 2020
Litauen klassar nu Hizbollah som en terrororganisation och fattar därmed samma beslut som USA, Kanada, Holland, Arabförbundet, Gulfstaterna, Storbritannien och Tyskland. – Vi uppskattar det framgångsrika samarbetet mellan de litauiska och israeliska säkerhetsorganen, sade landets utrikesminister Linas Linkevičius i samband med beslutet.
eBlick
aug 27, 2020
– Det är omöjligt att säga vad som kommer ske, det är en hårdför regim i Belarus som inte gärna kommer ge sig frivilligt, säger tidigare riksdagsledamoten och valobservatören för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Christian Holm Barenfeld till Inblick.
eBlick
aug 20, 2020
I förra veckan nådde Israel och Förenade Arabemiraten fram till en historisk fredsöverenskommelse. Avtalet handlar om att fullt ut normalisera de diplomatiska förbindelserna mellan de två nationerna. – Vår högsta önskan är att få en full normalisering av de diplomatiska förbindelserna med hela arabvärlden, säger ambassadör Ilan Ben-Dov.
eBlick
aug 20, 2020
Motivationstalaren Charbel Gabro har under sommaren samlat 20 killar från utsatta förorter i Norrköping och Linköping för att bryta ner murar mellan deras värld och det svenska samhället. Satsningen heter "Min sommar - Mitt liv". – Tanken var att de som inte har något att göra under sommarlovet ska få något att ägna sig åt gemensamt. Ha något att komma till och känna sig inkluderad, ungefär som i skolan, berättar Charbel Gabro för Inblick.