Navigera till koncernens hemsidor
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

"Vi är de sista som kan höra direkt från överlevarna"

Monika Ekström | 31 jan , 2019
Det som skrämmer Susanna Kokkonen, som doktorerat på Förintelsen, är den lätthet och sorglöshet som det tyska samhället förändrades med. – Ett steg i fel riktning, en ny lag, en aningslös människa som väljer fel, det är allt som behövs. Vi tänker att det inte kan hända igen, men det var det som hände i Tyskland.
Vi_ar_de_sista_som_kan_hora_direkt_fran_overlevarna
I söndags var det Förintelsens minnesdag. I samband med den gjorde Susanna Kokkonen en Sverigeturné. Bland annat talade hon i riksdagen. Hon är också aktuell med boken "Vägen till Förintelsen". 
Susanna har mött många överlevande från Förintelsen och tycker det är viktigt att få berätta om det hon lärt sig. Flera av dem har blivit nära vänner och varit ett moraliskt stöd. 
– Vi är den sista generationen som kan höra de överlevandes historier direkt från dem. Nästa generation kommer att höra det från oss. Det är viktigt att vi haft den möjligheten, berättar Susanna för Inblick.
Genom att träffa överlevare har hon fått ansikten på dem som utsattes för tyskarnas hat och ondska. 
– Det är jättesvårt att träffa de som överlevt. Man får ett ansikte på det som hände och går in i deras upplevelser. För att klara av det behöver man en motvikt för att inte bli cynisk och misstänksam mot människor 
Förintelsen var unik eftersom det var världens största folkmord och  drabbade så många människor. 
– Det är ett intressant ämne att studera då det påverkat världen så mycket, men det är också det svåraste man kan närma sig och det kan ge mardrömmar, berättar Susanna. 
Vidare var hela samhällsapparaten inblandad, allt från järnvägar, skolor och universitet. Bakom fanns en lång psykologisk process och lagstiftning.
– Det hände på ett industriellt och planerat sätt, man talar om dödsfabriker. Det hände inte spontant. Hela samhället var involverat i det från början. 

Långvarigt judehat

Enligt Kokkonen är det många som inte förstår att Förintelsen var ett resultat av ett långvarigt judehat.
– Förintelsen var slutet, inte början.
Enligt Kokkonen finns det mycket att lära av det som hände. 
– Tyskland var en civiliserad, modern stat, men utbildningen och kulturen hjälpte inte. 
– Även om folket såg att det fanns våldsamma nazister på gatorna blev Hitler ändå vald på demokratiskt sätt och kom till makten. 
Att lagen blev en del av Förintelsen och de som ställdes inför rätta efter kriget hänvisade till att det de gjorde var lagligt, tycker Susanna är anmärkningsvärt. 
– Vi kan lära oss att hela konceptet av lagar kan bli helt förstört. 
Susanna säger att folkmordet kan vara lätt att glömma, eftersom det är svårt att förstå att det var så många judar som mördades. 
– Om man säger att det var tio eller 100, så förstår man det. När man kommer till miljoner så är det helt omöjligt att tänka hur många det egentligen var. 
Något som skrämmer Susanna är hur lätt det gick att förändra det tyska samhället.
– Ett steg i fel riktning, en ny lag, en aningslös människa som väljer fel, det är allt som behövs. Vi tänker att det inte kan hända igen, men det var det som hände i Tyskland. 
Susanna ser hur rätten att uttrycka sig är hotad idag. 
– Vi behöver slå vakt om yttrandefriheten så att alla får säga vad de tänker. Men det finns de som menar att man inte får säga något som sårar någon annans religion. Det tycker jag absolut man måste kunna få säga.
I boken skriver Susanna om att judarna var befriade efter kriget, men inte fria. Under intervjun förklarar hon det närmare. 
– När amerikaner, ryska eller britter kom in till lägren och befriade judarna på det sättet behövde de inte längre vara rädda för sina liv. Frihet är att man kan bygga sitt liv, men det kunde de faktiska inte göra.
– Det fanns ingen plan för vart de skulle gå. När de försökte gå tillbaka till sina hem så ville inte befolkningen ha dem där och de hade tagit deras hus. De var befriade, men hade mist sina familjer och hade ingenstans att gå.  

Italien annorlunda

Efter kriget var antisemitismen fortsatt stark.
– Det var fysiskt våld och vad som hände var att de faktiskt blev mördade. Även de som gömt undan judar blev mördade efter kriget. 
Men i Italien som var på Tysklands sida i kriget var det annorlunda. 
– I min forskning framkom det att de som kom till Italien upplevde det som om de kom från mörker till ljus. Även om de hade antisemitisk propaganda där så hade folket hållit sig fria från det. 
Idag ser Susanna att antisemitismen ökar igen i samhället. 
– 1945 när kriget slutade var det tabu att säga allt som man tänkte om judar, eftersom det fanns en förbindelse mellan Förintelsen och antisemitismen. Det var inkorrekt då. 
– Men under kriget 2014 såg man att man kunde säga vad som helst. Antisemitism hade blivit en del av samhället igen. Även om mycket hat är mot staten Israel är judiska församlingar också måltavlor. 
– Det är farligt när regeringar stänger sina ögon. De förstår inte att hela samhället börjar förändras. Om man tillåter hat i samhället så är det inte bara mot de första offren, utan det kommer att förändra hela samhället. 
– När man hatar Israel så försöker man ha en värld utan en judisk stat. Det är mycket allvarligt.

Varnar för tystnad

Susanna varnar för att vara tyst när man ser tecken på antisemitism. 
– Saker kan gå fel och det är viktigt att man tänker på det och inte är rädd för att stöta sig med någon. 
Hon påpekar att det är många som säger att de civila samhällenas lagar inte bygger på det judiska. 
– Vi ska säga att de byggde på grekisk-romerska värden. Det är inte sant. Det finns en rörelse som går längre bort och inte vill erkänna våra rötter och det kan vara mycket allvarligt.
​MONIKA EKSTRÖM
 
eBlick
Magnus Utvik
nov 19, 2020
På kort tid har två uppburna svenska kommunister, Jan Myrdal och Sven Wollter, gått ur tiden. Hyllningsreportagen i svenska medier kastar ett ögonblicksljus över journalistkårens svaghet för socialism – även i de mest bisarra former. – Kulturpersonligheter som har hyllat Pinochet i Chile hade aldrig fått samma reportage, säger författaren Magnus Utvik.
eBlick
nov 30, 2020
I det gamla bondesamhället på 1800-talet saknade de flesta en klocka. Då blev Helgmålsringningen i bygdens kyrkklockor den betydelsefulla markeringen mellan arbetsveckans slut och helgens inledning. I 50 år har Sveriges Television sänt Helgmålsringningen klockan 17:55 på lördagskvällen. Johannes Söderberg, SVT:s gudstjänstproducent, berättar för Inblick att Helgmålsringningen i SVT började sändas drygt en månad efter nyhetsprogrammet Rapport startade i TV2 för 50 år sedan. – Cirka 350 000 tittare har vi varje lördag, säger han.
eBlick
nov 19, 2020
Arbetslösheten är nu cirka 25 procent i Israel. Landsbygden har drabbats hårdast. – Vi har samlat in medel för att kunna dela ut matpaket till dem som mest behöver hjälp. Många gamla som överlevt förintelsen har det mycket svårt, berättar Max Federman för Inblick.
eBlick
nov 19, 2020
Michelle Bäck öppnade sin veganska restaurang ”Skrymslet under trappan” i Norrköping i våras, strax efter virusutbrottet.
eBlick
nov 05, 2020
Palmemordet utlöser en febril aktivitet på UD, med tips, påtryckningar, utredningar samt stormöten med spaningsledningen. När Säpos mordutredning sedan pekar mot Sovjet och UD:s ledning ges UD-diplomaten Carl Lidbom uppdraget att utreda hela Säpo. När Lidbom är klar har rysspåret begravts och Säpos mordutredare belagts med tystnadsplikt.
eBlick
okt 29, 2020
Olof Palme, Anders Thunborg, Lennart Ljung, Per Rudberg och Bo Theutenberg förvaltade Sveriges hemliga livlina till Nato. Palmemordet skedde under en period då Bo Theutenberg manövrerades bort från UD, Anders Thunborg slutade som försvarsminister, marinchefen Per Rudberg pensionerades och Lennart Ljung byttes ut som överbefälhavare.
eBlick
okt 23, 2020
Warszawa-pakten, Iran och Frankrike blev snuvade på omfattande vapenexport på grund av statsminister Olof Palmes framgångsrika engagemang till förmån för den krisdrabbade vapentillverkaren Bofors. – Palmes rådgivare skulle ha hindrat honom från dessa vapenaffärer. Rollerna som fredsförhandlare och vapenexportör var oförenliga, säger Bo Theutenberg.
eBlick
okt 16, 2020
I slutet av september anordnade Israels Vänner en debatt mellan politiker om antisemitism i Malmö. Alla politikerna hade stött på problemet och var överens om att det främst finns bland grupper inflyttade från Mellanöstern. Samtidigt betonades att det finns antisemitism i alla extrema grupper och även en vardagsantisemitism i samhället.
eBlick
okt 16, 2020
Fler och fler arabländer överger den heliga kon Palestina. Inom loppet av en månad slöt två arabiska gulfstater, Förenade Arabemiraten och Bahrain, normaliseringsavtal med Israel. För Israel är det livsviktigt att accepteras av sina grannar. Men det palestinska ledarskapet fördömer avtalet och känner sig övergivna.
eBlick
okt 16, 2020
Olof Palme var med och byggde upp kontraspionaget mot svenska kommunister som samverkade med Sovjetunionens ockupationsplaner av Sverige och rapporterade själv svenska kommunister till USA:s ambassad. Han studerade i USA som ung och ville att sonen Joakim skulle göra samma sak. Palmes släktgård i Lettland – där Olof Palme tillbringade sina barnaår – nationaliserades vid Sovjets ockupation av Baltikum år 1940.
eBlick
okt 09, 2020
I slutet av september arrangerade Israels vänner en konferens mot antisemitism i Malmö. Fredrik Sieradzki från judiska församlingen var inbjuden för att berätta hur han ser på problemet och vad som görs för att vända trenden.