Navigera till koncernens hemsidor
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

34 fall mot Barnevernet upp i Europadomstolen

Ruben Agnarsson | 07 nov , 2019
Europadomstolen har nu tagit upp 34 ärenden där norska Barnevernet granskas. Det visar att domstolen prioriterar frågan och har stött på ett dysfunktionellt system som behöver ändras, menar Marius Reikerås, som tillsammans med en fransk advokat biträdde Trude Lobben, som nu i september vann mot Norge i Europadomstolen för mänskliga rättigheter.
34_fall_mot_Barnevernet_upp_i_Europadomstolen
Under oktober månad tog Europadomstolen för mänskliga rättigheter upp åtta nya fall där norska Barnevernet anklagas för maktmissbruk. Så sent som i juli tog Europadomstolen upp 16 nya fall till behandling. Sammanlagt handlar det nu om 34 ärenden där Norges kontroversiella myndighet för tvångsomhändertaganden granskas, vilket visar att domstolen prioriterar frågan.
Hittills har Norge dömts i två ärenden och blivit frikänt i två. Ytterligare 30 fall ska alltså behandlas. Tre av de nya ärendena handlar om tvångsadoption. Det gör att 11 av 30 fall som fortfarande är under behandling har detta tema.
Övriga fall handlar om bristande återförening efter tvångsomhändertagande och flera ärenden handlar om utebliven eller mycket restriktiv kontakt mellan barn och förälder.

Barn hämtades på BB

– Jag är advokat i två av de anmälningar mot Norge som Europadomstolen nu behandlar, säger advokat Rikke Arnesen.
– Det ena fallet handlar om tvångsadoption. Det andra berör en ung mamma där Barnevernet hämtade ett barn, med två uniformerade poliser utanför BB. Barnet hämtades någon gång under 2017, redan någon timme efter födseln.
– Nu i oktober i år gav två psykologer var sitt utlåtande som styrker att mamman skulle fungera bra som mamma. Parallellt med processen i Europadomstolen har vi även överklagat beslutet här i Norge, att ta barnet från mamman.
– Norge ska svara Europadomstolen senast den 16 januari 2020, så innan dess händer ingenting, säger Rikke Arnesen.

Ettåring tvångsomhändertagen

Advokat Ann-Iren Skjelbred från Sandefjord berättar att hon har två av fallen som ska upp till Europadomstolen på sitt bord.
– Den ena saken handlar om ett barn som blev taget från sin mor när hon var ett år gammal. Mamman hade  två äldre pojkar där fadern fick vårdnaden och Barnevernet menade då att mamman inte var tillräckligt bra, säger hon till Inblick.
– Beslutet var alltså baserat på de två andra pojkarnas situation. Bakgrunden var att mamman sökte hjälp vid ett kriscenter då flickans pappa var våldsam. Barnevernet ifrågasatte henne då som mamma och flickan togs ifrån henne.

Goda vitsord

Ann-Iren Skjelbred beskriver hur mamman gick tillbaka till mannen och fick ett barn till som också blev taget ifrån henne. 
– Därefter flyttade hon, kom ut från detta destruktiva förhållande, har fått god hjälp och har fått tillbaka det yngsta barnet sedan ett år tillbaka. Hon har sedan dess fått goda vitsord och Barnevernet i Arendal kommun har varit självkritiskt och erkänt att de gjorde fel när de tog det yngsta barnet från mamman.
– Ändå håller Barnevernet i Øst i Agder fast vid uppfattningen att mamman inte är kapabel att ta hand om sitt näst äldsta barn. Här är alltså två kommuner som befinner sig på två helt olika planeter i sin beskrivning av en och samma mamma.
– Det här ärendet kommer upp i fylkesnämnden i Kristiansand i december och skickades till Europadomstolen för ett år sedan. Barnevernet har aviserat att adoption ligger i korten. Det är en helt fel rättslig utgångspunkt, eftersom myndigheterna ska ha återförening som mål.

Psykologi ersätter juridik

Det andra fallet handlar om en mamma som fråntogs alla sina barn. Först två barn, sedan ett till som blev taget på BB.
– Mamman fick tillbaka sina två första barn efter ganska kort tid och det går nu bra för dem. Det minsta barnet som nu har blivit sju år får hon däremot inte tillbaka. Barnevernet bedömer att barnet har en så bra anknytning till sin nya familj, därför får inte mamman tillbaka vårdnaden om sitt eget barn.
– Det verkar som om de psykologiska principerna kör över de rättsliga villkoren. Även domstolarna har antagit detta omedvetet. De har lämnat det rättsliga området och befinner sig istället inom psykologins områden. Det biologiska motivet och återföreningstanken har kommit i skymundan.
– Jag tror att Europadomstolen upplever att de behöver korrigera Norge så att vi går tillbaka till den praxis vi hade på 1980- och 1990-talen. Det finns en föreställning som behöver korrigeras om att ”Norge är ett föregångsland och att vi är bäst i världen på barns rättigheter.”
– Hur Barnevernet i Arendal kommun och Barnevernet i Øst i Agder resonerar kring min klient är avslöjande. Den ena kommunen försvar sina egna beslut med näbbar och klor medan den andra har en självkritisk hållning.

Prioriterar frågan

Att Europadomstolen nu behandlar 34 ärenden där Barnevernet granskas, visar att domstolen prioriterar frågan och har stött på ett dysfunktionellt system som behöver ändras, Marius Reikerås, som tillsammans med en fransk advokat biträdde Trude Lobben, som nu i september vann mot Norge i Europadomstolen för mänskliga rättigheter.
Den europeiska människorättsdomstolen slog fast att det norska Barnevernet bröt mot grundläggande mänskliga rättigheter när hennes spädbarn tvångsomhändertogs år 2008. Barnet placerades i fosterhem och hans mamma Trude tilläts endast åtta timmars kontakt per år med sin son innan även dess besök stoppades. År 2011 lämnades barnet för adoption i en annan familj. Sedan dess har Trude Lobben inte sett sin son, trots att hon i dag lever med sin make och deras två barn.
– Det är en ytterst allvarlig människorättsdom mot Norge, eftersom domen har fallit i Storkammaren i Europadomstolen för mänskliga rättigheter, vilket är det högsta rättsliga organet i Europa, säger advokat Marius Reikerås.

Högsta domstolen

Parallellt med den rättsliga processen i Europadomstolen granskas nu Barnevernet även av Høyesterett, Norges motsvarighet till Högsta domstolen. I slutet av oktober beslutade Høyesterett att fyra ärenden ska behandlas. Ett av fallen gäller en överklagad dom om tvångsomhändertagande och minimalt umgänger, medan övriga tre saker gäller vägran att ge samtycke till överklagan i lagmannsretten.
Det som är gemensamt för de fyra fallen är att de argumenterar utifrån eller har beröringspunkter med Europadomstolens dom den 10 september där Trude Lobben vann mot det norska Barnevernet. De fyra fallen behandlas i storkammaren i Høyesterett, med elva domare i stället för fem, vilket är det vanliga. Behandling i storkammaren kan enligt norsk lag beslutas i ärenden av ”särskild betydelse”.
Ärendena kommer att tas upp tillsammans och kommer att prioriteras så att de behandlas så snabbt som det är praktiskt möjligt.
R​UBEN AGNARSSON
ruben@inblick.se
 
eBlick
Magnus Utvik
nov 19, 2020
På kort tid har två uppburna svenska kommunister, Jan Myrdal och Sven Wollter, gått ur tiden. Hyllningsreportagen i svenska medier kastar ett ögonblicksljus över journalistkårens svaghet för socialism – även i de mest bisarra former. – Kulturpersonligheter som har hyllat Pinochet i Chile hade aldrig fått samma reportage, säger författaren Magnus Utvik.
eBlick
dec 05, 2020
Minst 2 000 av de drygt 33 000 personerna i Sverige som lever i hemlöshet gör det som en direkt konsekvens av psykisk ohälsa. Det rapporterar tidningen Hem & Hyra med hänvisning till uppskattningar från Socialstyrelsen. En annan utsatt grupp som också löper stor risk att hamna i hemlöshet är äldre och dementa personer.
eBlick
nov 30, 2020
I det gamla bondesamhället på 1800-talet saknade de flesta en klocka. Då blev Helgmålsringningen i bygdens kyrkklockor den betydelsefulla markeringen mellan arbetsveckans slut och helgens inledning. I 50 år har Sveriges Television sänt Helgmålsringningen klockan 17:55 på lördagskvällen. Johannes Söderberg, SVT:s gudstjänstproducent, berättar för Inblick att Helgmålsringningen i SVT började sändas drygt en månad efter nyhetsprogrammet Rapport startade i TV2 för 50 år sedan. – Cirka 350 000 tittare har vi varje lördag, säger han.
eBlick
nov 19, 2020
Arbetslösheten är nu cirka 25 procent i Israel. Landsbygden har drabbats hårdast. – Vi har samlat in medel för att kunna dela ut matpaket till dem som mest behöver hjälp. Många gamla som överlevt förintelsen har det mycket svårt, berättar Max Federman för Inblick.
eBlick
nov 19, 2020
Michelle Bäck öppnade sin veganska restaurang ”Skrymslet under trappan” i Norrköping i våras, strax efter virusutbrottet.
eBlick
nov 05, 2020
Palmemordet utlöser en febril aktivitet på UD, med tips, påtryckningar, utredningar samt stormöten med spaningsledningen. När Säpos mordutredning sedan pekar mot Sovjet och UD:s ledning ges UD-diplomaten Carl Lidbom uppdraget att utreda hela Säpo. När Lidbom är klar har rysspåret begravts och Säpos mordutredare belagts med tystnadsplikt.
eBlick
okt 29, 2020
Olof Palme, Anders Thunborg, Lennart Ljung, Per Rudberg och Bo Theutenberg förvaltade Sveriges hemliga livlina till Nato. Palmemordet skedde under en period då Bo Theutenberg manövrerades bort från UD, Anders Thunborg slutade som försvarsminister, marinchefen Per Rudberg pensionerades och Lennart Ljung byttes ut som överbefälhavare.
eBlick
okt 23, 2020
Warszawa-pakten, Iran och Frankrike blev snuvade på omfattande vapenexport på grund av statsminister Olof Palmes framgångsrika engagemang till förmån för den krisdrabbade vapentillverkaren Bofors. – Palmes rådgivare skulle ha hindrat honom från dessa vapenaffärer. Rollerna som fredsförhandlare och vapenexportör var oförenliga, säger Bo Theutenberg.
eBlick
okt 16, 2020
I slutet av september anordnade Israels Vänner en debatt mellan politiker om antisemitism i Malmö. Alla politikerna hade stött på problemet och var överens om att det främst finns bland grupper inflyttade från Mellanöstern. Samtidigt betonades att det finns antisemitism i alla extrema grupper och även en vardagsantisemitism i samhället.
eBlick
okt 16, 2020
Fler och fler arabländer överger den heliga kon Palestina. Inom loppet av en månad slöt två arabiska gulfstater, Förenade Arabemiraten och Bahrain, normaliseringsavtal med Israel. För Israel är det livsviktigt att accepteras av sina grannar. Men det palestinska ledarskapet fördömer avtalet och känner sig övergivna.
eBlick
okt 16, 2020
Olof Palme var med och byggde upp kontraspionaget mot svenska kommunister som samverkade med Sovjetunionens ockupationsplaner av Sverige och rapporterade själv svenska kommunister till USA:s ambassad. Han studerade i USA som ung och ville att sonen Joakim skulle göra samma sak. Palmes släktgård i Lettland – där Olof Palme tillbringade sina barnaår – nationaliserades vid Sovjets ockupation av Baltikum år 1940.