Navigera till koncernens hemsidor
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

UD kidnappade Palme-utredningen

Ruben Agnarsson | 05 nov , 2020
Palmemordet utlöser en febril aktivitet på UD, med tips, påtryckningar, utredningar samt stormöten med spaningsledningen. När Säpos mordutredning sedan pekar mot Sovjet och UD:s ledning ges UD-diplomaten Carl Lidbom uppdraget att utreda hela Säpo. När Lidbom är klar har rysspåret begravts och Säpos mordutredare belagts med tystnadsplikt.
UD kidnappade
Diplomaten Sverker Åström blir snabbt en del av Hans Holmérs mordutredning, som ”rådgivare” i utrikespolitiska frågor. Hans rapporter upprättas vid UD och i handlingar på UD beskrivs Åström som en del av departementet, trots att han år 1982 hade lämnat sin befattning som ambassadör i Paris. På en presskonferens presenteras Sverker Åström som en del av spaningsorganisationen. Dessutom får UD:s kansliråd Nils G Rosenberg – UD:s expert i krigsmaterielfrågor – UD:s uppgift att samla ihop alla tips. Samtliga anställda inom UD får direktiv om att alla tips om mordet ska gå via Rosenberg, för att UD:s chefer ska få ”en helhetssyn på materialet”. Kabinettsekreterare Pierre Schori och den politiska chefen Jan Eliasson följer mordutredningen noggrant och får – tillsammans med Palmeutredarna – de tips som Rosenberg samlar in. Nils G Rosenberg och Sverker Åström har dessutom regelbundna möten med länspolismästare Hans Holmér. Under det första utredningsåret sker alltså mordutredningen i nära samråd med UD.


Utesluter östeuropa

Redan tre dagar efter mordet får Sverker Åström uppdraget att författa en PM om utländska grupper som kan vara av intresse för mordutredningen. Eftersom UD enligt Sverker Åström har ”problem med samarbetet med Säpo” ordnar Hans Holmér ett möte samma dag där Åström och Rosenberg får träffa tjänstemän vid Säpo för att diskutera utländska grupper av intresse. Dagen efter inlämnar Åström en första PM på ett möte med Hans Holmér och Nils G Rosenberg. Åström inleder med att skriva att ”det är svårt att tänka sig någon stat eller grupp i Östeuropa...” och utesluter därmed redan då Sovjetunionen. Nästa skrivelse från Sverker Åström kommer till mordutredningen den 6 mars och den tredje den 12 mars, där Åström har landat i två alternativ: ”Två möjligheter skulle kunna vara tänkbara; Sydafrika och antikommunistiska extremister i och kring USA.” Den 5 mars, mindre än en vecka efter mordet, får polisens spaningsledare Hans Holmér ett brev från författaren och Sydafrikakännaren Per Wästberg, som – på uppmaning av UD:s kabinettsekreterare Pierre Schori – vill tipsa om att regimen i Sydafrika kan ligga bakom mordet.


Till Damaskus

Den 6 mars 1986 diskuterar UD om före detta chilenska säkerhetstjänsten kan ligga bakom mordet och en PM upprättas på UD. Den 11 mars 1986 möter en Stockholmspolis och Sverker Åström en tipsare som uppger att sydafrikanska agenter kan ligga bakom mordet. I mars 1986 reser Sverker Åström till Damaskus för att personligen uppdatera sig om möjliga internationella kopplingar till mordet. ”I Damaskus finns PKK:s ledning” motiverar Sverker Åström sin resa inför Granskningskommissionen. I Damaskus hälsar han på ambassadören Göran Berg. Åström beskriver hur han har ”ett till synes ingående samtal” med en ambassadör vid en västeuropeisk beskickning som är ”en av världens främsta experter”. Terrorexperten sägs vara osäker och uppmanar Sverker Åström ”till stor försiktighet”.
– Det var den franske ambassadören som vi träffade, berättar Göran Berg för Inblick.
Den 12 mars 1986 skriver dåvarande FN-ambassadören Anders Ferm (S) en promemoria till Palmeutredningen där han menar att Sydafrika hade motiv att mörda Olof Palme. Sverker Åström deltar även på ledningsgruppsmötet med spaningsledningen den söndag som föregår ”Operation Alfa” – tillslaget mot kurder i januari 1987.


Schori kritisk

Den 5 februari 1987 beslutar regeringen att spaningsledningen ska övertas av riksåklagaren. Då upprättar Nils G Rosenberg en PM (10 februari 1987) som kritiserar spaningsutredarna för att inte ge respons på UD:s tips. Nils G Rosenberg framhåller senare att denna kritiska ståndpunkt tillkommit efter ”noggrant filande” av honom och kabinettssekreteraren Pierre Schori. UD:s irritation över mordutredningens svaga intresse för UD:s uppslag leder till ett stormöte den 31 mars 1987, med kabinettssekreteraren Pierre Schori, kansliråden Sven-Olof Petersson och Nils G Rosenberg, riksåklagarna Magnus Sjöberg och Axel Morath, chefsåklagarna Solveig Riberdahl och Anders Helin, byråchefen Jörgen Almblad, rikskriminalens chef Tommy Lindström, Säpochefen Per-Göran Näss samt polisen Roland Ståhl. Vid mötet går man ”informellt” igenom tre uppslag med latinamerikansk anknytning.


Säpo utreder rysspår

När den nya spaningsledningen tillsätts i februari 1987, bildas en hemlig Säpo-grupp på uppdrag av rikspolischefen Holger Romander. I gruppen ingår Walter Kegö och Jan Barrling. De får snart information om en buggning som avslöjar att en sovjetisk diplomat visste om mordet i förväg. Säpos mordutredning följer dessutom trådar som leder fram till UD:s högsta ledning. Men då är det dags för nästa UD-tjänsteman att träda in på scenen. Regeringen utser hösten 1987 Paris-ambassadören Carl Lidbom som särskild utredare för att göra en genomlysning av hela Säpo. Lidbom har sedan morddagen trasslat in sig i motsägelsefulla beskrivningar om hur han tog sig hem till Sverige från Paris efter mordet på statsminister Olof Palme, berättelsen inkluderar bland annat ett franskt regeringsplan. Lidbom blir ordförande för en parlamentarisk kommitté där han själv, men inte övriga i kommittén, får fullmakt att ta fram vilka uppgifter som helst hos Säpo. Säpos mordutredning har då redan börjat formulera sina slutsatser: hösten 1985 i Damaskus gav företrädare för Irans regering uppdrag åt PKK att utföra mordet, på grund av att Palme skulle ha stoppat smuggling av Robot 70 till Iran.


Schori misstänks

Mordutredarna på Säpo har börjat intressera sig för kabinettssekreteraren Pierre Schori och hans kontakter på 1970-talet med en kvinna som ska ha utbildats som agent i Moskva och som har anknytning till ett terroristnätverk. Kvinnan, som heter Joyce Blau, anklagas i augusti 1988 av en turkisk tidning för att ha planerat mordet på Olof Palme. Joyce Blau var änka till Henri Curiel, en kommunistledare som enligt CIA var en centralfigur i ett nätverk som gav stöd till vänsterorienterade terrororganisationer runt om i världen. Curiel anklagades (vilket han själv förnekade) för att vara KGB-agent, precis som hans kusin Georg Blake – som var KGB-spion i kretsen kring den berömda spionringen Cambridge five. UD är – inte helt oväntat – ointresserade av dessa spår. I slutet av 1987 begär Palmeutredarna UD:s hjälp att via ambassaden i Paris få information från den förre iranske ministern Banisadr, som lever i exil i Paris och som menar att Iran var inblandat i mordet. Via Nils G Rosenberg låter kabinettssekreterare Pierre Schori hälsa att utredarna får använda polisens egna kanaler. I februari 1988 frågar spaningsledningen om ett polisförhör med Banisadr kan hållas på ambassaden och återigen svarar UD att förhöret får skötas på annan plats. Ebbe Carlsson informeras av Kegö och Barrling om Säpos uppgifter. Därefter får ambassadör Carl Lidbom, rikspolischef Nils Erik Åhmansson, Säpo-chef Sune Sandström, justitieminister Anna- reta Leijon och statsminister Ingvar Carlsson information. Samtliga tar uppgifterna på största allvar. Justitieministern skriver ett rekommendationsbrev till Ebbe Carlsson, som i sin tur den 9 maj 1988 presenterar uppgifterna för åklagaren Jörgen Almblad. Men istället för att använda sig av uppgifterna ifrågasätter Almblad sättet som de tagits fram på: via hemlig avlyssning.


Tullen stoppar

I början av juni 1988 stoppar tullen i Helsingborg ett försök att smuggla in olaglig avlyssningsapparatur och senare avslöjas att det är Pierre Schori som skulle buggas. Carl Lidbom tonar ned uppgifterna och hans Säporapport presenteras den 10 april 1989. Samma dag beslutar regeringen att diplomatbuggningen inte ska utredas. Säpos utredningsuppdrag avbryts abrupt utan att ha slutförts och regeringen ger Kegö och Barrling ”särskild tystnadsplikt” beträffande den sovjetiske underrättelseofficer som buggats i sin bostad i Stockholm. Informationen får enligt regeringen inte utredas av åklagare. Istället för att gå till botten med rysspåret trasas mordutredningen sönder via uppmärksammade smuggel- och buggningsrättegångar, samt tv- sända KU-förhör. I juni 1989 väcksåtal för smuggling av illegal avlyssningsapparatur och i mars 1990 väcks åtal mot sex höga polischefer för olovlig avlyssning. En justitieminister, en rikspolischef och en säpo-chef får lämna sina poster när sökandet efter statsminister Olof Palmes mördare hamnar i bakgrunden.


Bortmanövrerad

”Statsminister Palme mördad igår kväll – händer 10 dagar efter det att jag den 18 februari inlämnade min avskedsansökan till UD på grund av de omstridda förhandlingarna om - Vita zonen.” Så skriver Bo Theutenberg i den femte och sista volymen av ”Dagbok från UD” där tiden kring Palme- mordet står i fokus. Även om Bo Theutenberg jobbade kvar några månader till för att arbeta med polarfrågorna, hade hans omgivning undergrävt hans centrala roll så att det inte längre fanns en möjlighet att som tuff förhandlare med Palmes stöd slutföra förhandlingarna med Sovjet om gränsdragningarna utanför Gotland. Bo Theutenberg manövreras alltså bort samtidigt som Olof Palme mördas, och UD via Sverker Åström och UD:s särskilde vapenexportutredare Nils G Rosenberg kopplar ett grepp kring mordutredningen.
– Att UD störtar in och Sverker Åström tar över mordutredningen omgående beror på att att det är intrikata uppgifter kring Bofors-affärerna som ligger till grund för slår Bo Theutenberg fast.
– De här trupperna hade aldrig stormat in om det inte hade varit så.

Fotnot: Mer information om Bo Theutenbergs dagböcker finns här:
https://theutenberg.wordpress.com.

RUBEN AGNARSSON
 
eBlick
TE0A0794-27 (1)
jan 21, 2021
Bibeln är världens överlägset mest lästa bok. Sverige har i århundraden präglats av den människosyn, det rättsmedvetande och det barmhärtighetsideal som böckernas bok ger uttryck för. Inblick kommer under hela år 2021 att lyfta fram Bibelns betydelse. I den här intervjun beskriver docent och professor Anders Gerdmar Bibelns historiska tillförlitlighet.
eBlick
jan 23, 2021
Diskrimineringen och förföljelsen av kristna har förvärrats. Det är slutsatsen utifrån World watch list 2021 som är den årliga undersökningen av förföljelsen mot kristna. I de länder som finns med på listan förföljs och diskrimineras cirka 309 miljoner kristna, men totalt handlar det om fler än 340 miljoner kristna runt om i världen.
eBlick
jan 23, 2021
USA:s nytillträdde president Joe Biden sticker inte under stol med sin kristna tro. Katoliken Biden är den tydligast kristne presidenten sedan Jimmy Carters dagar på 1970-talet. Nu ska han ta sig an ett närmast omöjligt uppdrag, nämligen att ena det amerikanska folket.
eBlick
jan 21, 2021
De redovisar i stort sett bara det som vi redan har skrivit i Proletären, sade tidningens journalist Olle Minell när chefsåklagare Krister Petersson på presskonferensen i juni förra året pekade ut Stig Engström som Olof Palmes trolige mördare.
eBlick
jan 21, 2021
På onsdag, 27 januari, är det internationella minnesdagen för Förintelsens offer. Den uppmärksammas samma dag som förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades 1945. I år är det 76 år sedan. ”Låt oss aldrig glömma” är rubriken på Nobel Prize museums livesändning för gymnasieelever och högstadieelever under minnesdagen. Statsministern talar i Forum för levande historias ceremoni.
eBlick
jan 14, 2021
– Jag saknade en plats och ett nätverk som förenar oss kristna i den grund vi bygger våra liv på. En plats för vardagstro och för att få utvecklas och se Guds plan för våra liv och gå i den i nära gemenskap med Honom och varandra, förklarar en trött, men lycklig Emmeli Ahlander efter det digitala eventet där omkring 1000 personer i olika åldrar deltog.
eBlick
jan 14, 2021
Statens Haverikommission vill häva gravfriden och dyka vid Estonia. Samtidigt riskerar Henrik Evertsson – som vann Stora journalistpriset med motiveringen ”Han trotsade dykförbudet och fann hålet som tvingar tre regeringar att gå till botten med gåtan Estonia” – fängelse för att ha filmat med en ROV-kamera vid Estonia.
eBlick
jan 08, 2021
På söndag, 10 januari, välkomnas Marie och Stefan Salmonsson som pastorer i Citykyrkan i Älmhult. – Vi har en glädje över det som Börje och Britt har stått i bräschen för under så många år. Vi önskar att fortsätta på den vägen, säger de till Inblick.
eBlick
jan 08, 2021
Norska fembarnsmamman Solveig anmälde sonens skola för mobbing. Då gick skolan till Barnevernet med motanklageler, vilket ledde till hot om tvångsomhändertagande. Solveig flydde då till Sverige där hon greps. Efter att Solveig avtjänat ett fängelsestraff fortsätter Barnevernet sin bestraffning genom att beröva barnen deras familjeliv.
eBlick
dec 26, 2020
Har man sin kyrka belägen där det passerar mycket folk, finns goda möjligheter att vara ute och göra saker precis utanför kyrkan. Det har Folkungakyrkan i Stockholm ägnat sig åt under hela detta coronaår.
eBlick
dec 17, 2020
Trots coronapandemi och inställda flyg kan du besöka Israel digitalt. Jeccica Halfin ger många tips på virtuella besök du kan göra i det förlovade landet. – Tyvärr kommer det troligen inte att gå att flyga till Israel den närmaste tiden. Men du kan skapa en ny virtuell färdväg som låter dig uppleva det bästa av Israel - utan att lyfta ett finger eller flytta en tum, säger Jeccica på Israel idag.