25 miljoner till nya Estonia-dykningar

M/S Estonias öde är något som berör de allra flesta svenskar och arbetet som Statens haverikommission genomför är viktigt. Sommaren 2022 genomfördes en lyckad undervattensundersökning av fartyget som genererat cirka 45 000 högupplösta 3D-bilder som nu finns publicerade på en särskild webbplats, skriver regeringen på sin hemsida.

– Det kommer aldrig att gå att besvara alla frågor om vad som hände den där natten för snart 30 år sedan men om de planerade undersökningarna kan bidra till en ökad förståelse om hur det gick till när fartyget sjönk är regeringens bedömning att de bör genomföras, säger ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin.

Statens haverikommission planerar nu för att genomföra kompletterande undersökningar av fartyget genom att fotografera och filma på bildäck samt bärga bogrampen i syfte att bättre förstå förlisningen och inhämta mer information om sjunkförloppet.

Regeringen föreslår därför i vårändringsbudgeten för 2023 att Statens haverikommission tillförs 25 miljoner kronor för att myndigheten ska kunna utföra dessa undersökningar.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Sämre bilder än Kurm

Som Inblick redan har skrivit om så fick Statens haverikommission (SHK) betydligt sämre bilder än det filmmaterial från Estonias skrov än Margus Kurms expedition, som på uppdrag av anhöriga undersökte vraket i september 2021.

Den estniska haveriutredningen (OJK) har fått ta del av Kurms bilder, men inte SHK. Istället för att ta del av Kurms bilder ska SHK nu alltså göra egna dykningar för att kunna se allt som ligger under vattenlinjen genom en kompletterande fotogrammetri. Just i området där den 22 meter långa skadan finns, var nämligen sikten och förhållandena för filmningen inte optimala vid SHK:s dykningar och SHK uppger därför att de inte har en så bra bilder från just det området.

När Linus Andersson gjorde filmningen för Kurms expedition hade han en mycket mindre ROV-kamera än SHK hade, både för fotogrammetri och fotoarbete, och kunde därför gå in mellan botten och skrovet med kameran.

– Vi har fått förklarat för oss att Kurm inte velat att materialet lämnas in till SHK eftersom det då blir allmänna handlingar och inte längre kan säljas som ett upphovsrätträttsligt skyddat material, sade Jonas Bäckstrand som tidigare har uppgett till anhöriga och överlevande att Kurm inte har velat dela med sig av sitt filmmaterial.

Margus Kurm uttrycker sin förvåning över Jonas Bäckstrands svar.

– Du kan fråga vem som är "den mystiske han/hon" som förklarade allt detta för dem. Jag kan bara säga att ingen från SHK någonsin har vänt sig till mig varken angående 3D-modellen eller någon annan fråga. Jag har aldrig fått ett mejl från dem. Jag har aldrig pratat med någon från SHK, konstaterar han.

Stor som ett kylskåp

Även förre riksdagsledamoten (MP) Lars Ångström, som leder utredningsgruppen Fokus Estonia, förvånas över Jonas Bäckstrand svar efter att ha läst igenom Inblicks artiklar.

– Det som är lite märkligt är att SHK mycket väl kände till hur trångt det var mellan vraket och botten från haverikommissionernas egna filmer som togs första expeditionen 2021. Förutsättningen för att kunna ta bra bilder och göra en fotogrammetrisk dokumentation förutsatte en mycket liten ROV och kamerautrustning, det visste man. Ändå valde man att skicka ner en ROV stor som ett kylskåp, förklarar Lars Ångström för Inblick.

– Fokus Estonia underströk också just detta i vår rapport som skickades till SHK innan de genomförde sin andra undersökning. Vi skrev där bland annat: ”Vi rekommenderar SHK att använda sig av kamerautrustning som i vart fall inte har sämre bildupplösning, än den som användes under Kurms privata utredning... Vi rekommenderar SHK att använda sig av små ROV enheter för den fotogrammetriska 3 D scanningen, för att kunna nå in till alla de idag nio kända hålen. Dessa är omöjliga att komma åt och filma med större traditionella kameraförsedda ROV:er. ROV:en bör i alla fall inte vara större än de som Kurm använde vid den privata utredningen (ca. 50 x 50 x 40 cm) men gärna ännu mindre”.

– Men man gjorde alltså precis tvärtom. Man upphandlade en undersökning där en gigantisk ROV, typ kylskåpsstor, och de bilder som togs hade mycket sämre upplösning är de som togs under Kurms utredning. Ett slöseri med skatteresurser när man nu själva inser hur dåligt och oanvändbart delar av resultatet blev att man måste göra en ny undersökning.

Föreslår dykare

Fokus Estonia rekommenderade även SHK, i enlighet med regeringens beslut och ändrade lagstiftning som möjliggör användande av dykare att parallellt med filmrobotar, att faktiskt använda sig av dykare.

”Undersökningen ges då en helt annan kvalitet då en dykare inte bara kan se ett område som del av en helhet, utan också har möjlighet att ta sig in i till exempel hydraul utrymmena, och assistera en ROV-enhet långt in på lastdäcket. Det vore ett misstag att inte utnyttja denna möjlighet till en marginell merkostnad när all annan nödvändig infrastruktur finns på plats”, skrev Fokus Estonias Utredningsgrupp redan den 25 maj i fjol.

Fokus Estonia påpekar även att de statliga haverikommissionernas förberedande undersökning sommaren 2021 fann att den sedan 1994 fastkilade bogrampen nu står på havsbottnen vid sidan om fartyget. Rampen står på ett sådant sätt att den skymmer det större hålet i styrbordssidans frontskott:

”Eftersom hålet ej kan ha åstadkommits på det sätt 1997 års haverikommission föreslog i sin rapport och eftersom flera av de absolut främsta experterna på undervattenssprängning i Europa och Sverige hävdar att det måste åstadkommits genom detonation så är hålet mycket viktigt att undersöka.”

Estoniakatastrofen den 28 september 1994 ledde till att 852 personeer förolyckades, medan 137 personer överlevde. 501 av 552 svenskar ombord omkom.

De anhöriga till offren som omkom vid katastrofen betonar att de välkomnar utredningar.

– Vi anhöriga har hela tiden sagt att det här med undersökningar inte är några som helst problem, säger Lennart Berglund, ordförande för Stiftelsen Estoniaoffren och Anhöriga.