Lars Böhm började arbeta som begravningsentreprenör 1982. Då var han 19 år och hade just tagit studenten.

– Min första arbetsdag var måndagen efter att jag slutat gymnasiet. Samma sommar flyttade byrån till en ny lokal. Kontoret jag fick då har jag fortfarande kvar. Nu är jag äldst på byrån och mina kollegor står på kö för att få ärva mitt rum. Riktåldern för pension är idag 67; jag är inte där ännu och tänker jobba ett bra tag till. Det här jobbet fungerar bra även om man är lite äldre, säger Lars.

Känner många i bygden

Jourkörningar, hämtningar och jobb på kvällar och nätter har Lars slutat med. Det är ganska tunga delar av yrket som han gjort i fyrtio år, och nu känner han att det är färdigt. Under sin yrkesverksamma tid fram till idag har han haft 5 800 begravningar. Hans långa tid i yrket har gett honom stor människokännedom.

– Alla möten med människor och begravningar jag har haft gör att jag känner många. Jag har lärt känna släkter till tredje generationen i Borås med omgivning. På små orter får jag ofta höra: ”Du känner ju bättre till ortens människor än vi som bor här.”

Lars menar att det bästa med yrket är mötet med människor och gensvaret efter en begravning där de anhöriga är nöjda och tacksamma. Lars och hans kollegor säger ofta att det svåraste efter pensionering blir nog att inte vara efterfrågad och få den bekräftelse de får i yrket.

Vilka delar kan ni hjälpa till med vid ett dödsfall?

– Det börjar med att vi tar hand om den avlidne, klär den döde, ofta i egna kläder, och lägger den avlidne i en kista. Kistan förvaras sedan på given plats i väntan på begravningen.

Därefter eller innan detta, sker anhörigmötet och planering av begravningen. Ett samtal som kan te sig väldigt olika och ta olika lång tid beroende på vilka frågor som kommer fram. Oron Lars möter rör sig ofta kring praktiska frågor som hur situationen kommer att förändras när den avlidne inte längre finns kvar.

– Jag tar först reda på vem som är vem och låter dem sedan berätta vad som hänt. Jag vill inte att de anhöriga ska uppleva att vi bockar av en lista. Jag försöker istället anteckna under samtalet och sedan ställa frågorna om valet av kista, blommor och övriga detaljer.

Att Lars även sjunger på begravningar är känt, vilket gör att han ibland blir den man väljer. Livemusiken minskar och inspelat är allt vanligare, men Lars brukar föreslå att akustisk musik finns med under ceremonin. En begravning är ett speciellt tillfälle som inte återkommer. Inspelad musik låter likadan när du spelar den nästa gång, en sång live kan bli ett särskilt minne, menar han.

Byrån där Lars arbetar har också möjlighet att tillhandahålla catering och serveringspersonal till minnesstunden. Den juridiska avdelningen, som är kopplad till begravningsbyrån, hjälper de anhöriga med bouppteckningar och övriga juridiska handlingar kring ett dödsfall.

– Idag har vi också mycket ärenden som sker under livet. Framtidsfullmakter, testamenten, äktenskapsförord och samboavtal ökar mycket. Vi har idag sex, sju jurister samt administrativ personal som jobbar med de juridiska frågorna. Detta gör att många möten på byrån faktiskt handlar om livet.

Borgerliga begravningar ökar

Kyrkliga begravningar minskar på grund av att många valt att gå ur Svenska kyrkan, vilket gör att borgerliga begravningar ökar. Svenska kyrkan måste tillhandahålla lokaler även vid borgerlig begravning, vilket ofta blir kapellen och på mindre orter används församlingshemmet.

– Nu för tiden är det ofta begravningsentreprenören som är officiant vid borgerliga begravningar. Förr fanns officianter utsedda av kommunen, men den uppgiften är inte längre så attraktiv och dåligt betald. Kommunen behöver dessutom inte tillhandahålla officiant för borgerlig begravning, utan endast för vigsel.

– Jag och mina kollegor har borgerliga begravningar varje vecka, vilket har förändrat vårt arbete. Till uppgiften hör att förbereda ett minnestal om personen och planera en ceremoni med sång och dikt. Detta tar en hel del av vår tid.

Val av kista måste göras oavsett om det är jordbegravning eller kremering, men gravstenar minskar på grund av att många väljer askgravlund eller minneslund. Urnbegravningar har ökat till cirka trettio procent och har blivit ett nytt sätt att hålla begravning, konstaterar Lars. Under pandemin fick begravningar skjutas fram och kroppen kremeras på grund av restriktionerna. När sedan pandemin blev långdragen såg man urnbegravning som ett nytt alternativ och detta har sedan fortsatt.

Du har ett långt perspektiv på begravningar. Vilken är den största skillnaden idag i jämförelse med hur det såg ut förr?

– I början när jag planerade begravningar med anhöriga var det inte så mycket egna önskningar; man valde sånger och innehåll som var traditionellt. Begravningen hölls också mycket närmare dödsfallet än idag. Dessutom talade man aldrig ekonomi på det sättet som vi gör idag. Idag får alla en specifikation över vad som är överenskommet och kostnad för begravningen.

Lars menar att processen innan begravningen idag kan bli väldigt utdragen. På grund av många personliga önskningar och att vi i Sverige har så långt som 30 dagars möjlighet att vänta innan kremering eller jordbegravning måste ske.

– Ibland upplever jag att det är svårt att hitta en tid då alla kan. Vi lever längre bort från döden idag och hinner inte riktigt med döden, den blir ett störningsmoment i vår vardag. Ett behov som många har ändå är att se den döde, säger han.

Årlig minnesgudstjänst

Sedan 2003 anordnar begravningsbyrån en årlig minnesgudstjänst där familjer som förlorat en anhörig under året inbjuds. Idén föddes i Malmö, Lars begravningsbyrå tog upp idén och nu har den spridit sig till många platser som gör på samma sätt. I gudstjänsten medverkar byråns egna solister, ett brassband, man läser dikter och får en betraktelse av präst.

– Det har blivit så populärt att vi fått frågor om att få besöka gudstjänsten från personer som inte förlorat en anhörig. Vi kan tyvärr inte ta emot dem. Det brukar bli en fullsatt kyrka med 700 till 800 anhöriga, men alla år har vi haft turen att inte behöva avvisa någon. Den starka känslan att sitta i samma rum som andra som upplevt samma sak under året är en reflektion vi fått från anhöriga.

Fem till sju begravningar

Dagen efter vår intervju har Lars en stor begravning strax utanför staden. Han kommer att vara i kyrkan redan klockan åtta för att förbereda alla detaljer. Dessutom ska han öva med kantorn de sånger han ska sjunga och se till att minnesstunden är förberedd.

– Jag och mina kollegor är med på minnestunder. Alla byråer och präster är inte det, men det är en policy vi har. Vi rör oss bland folket och pratar med dem. Imorgon hinner jag bara en begravning, den är kanske slut vid fyra. Det blir en heldag. Jag kan annars ha fyra till sju begravningar i veckan beroende på var den sker och om det är en minnesstund eller inte, säger Lars Böhm.