EU-topp besökte LRF i Sverige

– Sammantaget bedömer LRF att förslaget innebär mycket stora konsekvenser för de gröna näringarna och äganderätten i Sverige. Det medför att cirka 15 procent av jord- och skogsbruksmarken inte kommer att kunna brukas som förut, säger Max Ney till Inblick.

EU-kommissionen presenterade i juni 2022 ett förslag till bindande mål för hur mycket av medlemsländernas natur som ska återskapas och bevaras för framtiden, under namnet Nature Restoration Law. “Det är viktigt att vi för en dialog på alla nivåer, kring allt det svenskt lantbruk redan gör för den gröna omställningen”, sa Borgström i ett uttalande.

– Lagförslaget måste sättas i relation till andra samhällsnyttor, såsom försörjning av livsmedel, energi och råvaror i Sverige, säger Max Ney.

Många svenska markägare är oroliga över den nya EU-lagstiftningen. Om den blir verklighet kommer hela 30 procent av naturen att skyddas fram till 2030 för att begränsa klimatförändringarna. Den första frågan Inblick ställde var hur EU:s nya lagstiftning långsiktigt påverkar äganderätten; rätten att nyttja och bebygga sin egen mark i Sverige.

– Förslaget är formulerat på ett sätt som gör att mycket stora arealer av produktiv jord och skogsmark riskerar att tas ur produktion, exempelvis genom att skogen inte får brukas, att åkermark ska återvätas och att ängs- och betesmarker återställs.

Enligt Sveriges Radios program Vetenskapsradion Klotet, pågår det ett “krig om den svenska skogen", mellan miljörörelsen och industrin. EU har nu gett sig in i den matchen och den svenska regeringen står mitt i stridens centrum, då denna fråga förhandlas på EU-nivå samtidigt som Sverige är ordförande.

Statsminister Ulf Kristersson kritiseras i radioprogrammet för att stå på industrins och markägarnas sida.

– Sverige har respekt för att andra länder tycker annorlunda, men som svensk regeringschef kommer jag att stå upp för svenska intressen i viktiga frågor, har han sagt i ett uttalande.

Miljövärden vägs mot markägarens och industrins intressen.

– Vi har betydligt mer skog nu än när vi började med storskalig skogsindustri. Världens modernaste metoder, brett ägande och stark förankring. I många länder är detta svårförståeligt; de ser skogen antingen som en park eller en plantage, sa statsministern.

Enligt förslaget får det inte ske några försämringar på mark som redan idag klassas som naturtyp. LRFs analys visar att detta leder till att ungefär en miljon hektar skog kommer att behöva tas ur produktion och läggas under formellt skydd, såsom naturreservat.

– Vi önskar att de strikta icke-försämringskraven i utvalda naturtyper tas bort, säger Max Ney.

Vad den svenska regeringen kan göra i frågan återstår att se. Riksdagens miljö- och jordbruksutskott har gjort tummen ned för förslaget. Lagförslaget behandlas nu I både ministerrådet och i EU-parlamentet.

– Sveriges regering kan agera i ministerrådet för att få till ändringar i förslaget som gör att det blir mindre långtgående, exempelvis genom att åtgärderna blir frivilliga och bygger på markägarens medgivande, hoppas LRF.

– Exempelvis behöver vi få bort kravet på att vi ska återväta en stor del av våra åkrar i Sverige, istället för att odla på dem.

Konsekvenserna av förslaget blir enligt LRF särskilt stora för Sverige eftersom vi rapporterar statusen för naturtyper på ett annat sätt än övriga EU.

– Sverige utgår från referensnivån 20 procent av förindustriell tid, istället för tiden för vårt EU-inträde. Referensen till förindustriellt tillstånd gör att Sverige får mycket högre krav på sig att återskapa natur.

Den svenska regeringen har gett i uppdrag till Naturvårdsverket att se över Sveriges rapportering.

Hur den svenska landsbygden ska kunna leva och försörjningsgraden öka med dessa pålagor är en stor och viktig fråga i en orolig värld.

– Hälften av de som vill bosätta sig på landsbygden de kommande tre åren upplever att regler för byggande är ett hinder.