I Årjängs kommun hade KD enligt det preliminära valresultatet 27,55 procent av rösterna innan poströsterna hade räknats. Det innebär en ökning med åtta procentenheter och att partiet i princip blir lika stort som socialdemokraterna.

Stödet till partiet i kommunen var starkare ju närmare den norska gränsen man kom. I gränsorten Töcksfors, där partiet fick 41,4 procent i kommunvalet enligt det preliminära valresultatet, gick 27 procent av samtliga invånares riksdagsröster till KD-ledamoten Kjell-Arne Ottossons parti.

I förra valet fick han flest röster även i kommunvalet, trots att han liksom i år toppade riksdagslistan under partiledaren Ebba Busch och därmed kom in i riksdagen.

Kjell-Arne Ottosson var i år trea på partiets kommunlista men ser enligt den preliminära mandatfördelningen ut att hamna i riksdagen även under nästa mandatperiod.

Han är mån om att behålla sin kontakt med den lokala politiken även om engagemanget i riksdagen och i Nordiska rådet begränsar tiden.

KD-politikern ser en kombination av orsaker till den stora framgången för partiet i Årjäng.

– Jonas Åhs som har varit vårt oppositionsråd här i Årjäng har gjort ett mycket bra arbete, sedan har vi en bred lista med många bra namn, förklarar Kjell-Arne Ottosson när vi samtalar med honom precis innan han ska åka iväg till Halden för ett svensk-norskt möte om samarbete över gränsen.

– Framgången beror dels på vad vi som parti har gjort, sedan har det skett ett ledarbyte på S-sidan som säkert bidragit, så det är flera saker som samverkar. Årjäng är i grunden en av de mest borgerliga kommunerna i landet, så man kan väl säga att ordningen är återställd, fortsätter han.

Norge en hjärtefråga

När gränsen till Norge väl öppnades efter corona-perioden har flera gränsbor beskrivit den starka emotionella upplevelsen när det första gången blev tillåtet att passera gränsen till Norge igen.

Här är gränsen i första hand något som förenar, inte åtskiljer.

Den känslomässiga, kulturella och geografiska närheten till Norge är därför en hjärtefråga både för Kjell-Arne Ottosson och hans valkrets. Själv är han uppvuxen i Östervallskog endast 100 meter från gränsen mellan Norge och Sverige, där svenska Värmland möter norska Østfold.

Han håller med om att hans engagemang för förbättrade svensknorska relationer har fått ett stort gehör hos gränsbefolkningen.

Kjell-Arne Ottossons inlägg i riksdagen om den problematik som den stängda norsk-svenska gränsen under corona-perioden förde med sig för gränsbefolkningen, fick nämligen stor medial uppmärksamhet.

Bakgrunden var att den svensknorska gränsen under lång tid var stängd för första gången sedan andra världskriget. De som ville ta sig in över gränsen till Norge möttes av norska soldater med k-pistar som skulle hindra "corona-svenskar" från att passera gränsen.

– Det var ett tråkigt ämne, men fick ett otroligt stort mediegenomslag, både i svenska och norska medier, förklarar Kjell-Arne Ottosson.

– Jag bor vid gränsen och var gränspendlare i nio år innan jag kom in i riksdagen, så jag vet vad det innebär.

Gränslös gränsen

Han konstaterar att det är många, på båda sidor av gränsen, som för att komma till sina ägor måste köra in i grannlandet för att därefter åka in i hemlandet igen. Den stängda gränsen under pandemin gjorde detta omöjligt.

Flyktingrutterna som användes under kriget av dem som flydde undan nazisternas ockupation användes under pandemiåren av norska stugägare som ville besöka sina stugor i Sverige.

I Halden samtalade Kjell-Arne Ottosson med det norska statsrådet Anne Beathe Tvinnereim (Sp) i ett panelsamtal och en debatt i efterdyningarna av covid-restriktionerna.

Samtalet handlade om hur inte minst pendlare drabbades av reserestriktionerna. Men även stugägare, handlare, familjer, föreningar och vänskap drabbades av den stängda gränsen eftersom de nationella politiska åtgärderna i liten utsträckning var samordnade.

Hur ska vi undvika liknande situationer i framtiden? var frågan som ställdes i Halden.

– Det är viktigt att vi pratar om det som hände. I kväll i Halden kommer vi att beröra dessa frågor, säger Kjell-Arne Ottosson inför kvällen.

– Vi behöver ha en gemensam problembild. Vi måste förstå hur gränsområdena fungerar. Det handlar om att stärka mandaten för våra Norden ministrar och att sätta mer regelverk på pränt. När krisen kommer så ska vi redan ha klart för oss vad vi ska göra. Vi ska inte uppfinna lösningarna när krisen redan är här.

Ledamot i Nordiska rådet

Kjell-Arne Ottosson är ledamot av Nordiska rådet och för närvarande ordförande i Nordiska rådets utskott för kunskap och kultur samt ledamot i Gränshindersgruppen. Han har ett stort önskemål om att få jobba i Nordiska rådet även under nästa mandatperiod.

– Inför kommande kriser har vi som rikspolitiker ett jobb att göra. I Norden bör vi bli bättre på att agera gemensamt och därmed kunna ha öppna gränser, säger han.

Den värmländske riksdagsledamoten fick sitt engagemang för gränsbefolkningen med modersmjölken. Grundskolläraren Kjell-Arne Ottossons intresse för gränslotsarna under det andra världskriget blev naturligt eftersom det var livlig aktivitet hemma på gården där han kommer ifrån, på Gate, under andra världskriget.

Från den 9 april 1940 till den 8 maj 1945 passerade människor hemmet varenda dag – förutom juldagen ett år – har hans far berättat.

– Dels var det norrmän som smet över gränsen för att få sig lite mat, kaffe eller riktiga nyheter. Men det var också svenskar som hade med sig handlingar som skulle över till motståndsrörelsen i Norge. Här i Östervallskog gick den största flyktingleden under andra världskriget, säger Kjell-Arne, som är tjänstledig från sitt arbete som lärare i norska Rømskog.

– Av de drygt 50.000 flyktingar som flydde till Sverige, kom över 5.000 förbi här, tillägger han.

Flyktingtransport och motståndsarbete

Närheten till Oslo och de stora skogarna gjorde att just det här området lämpade sig väl för att transportera flyktingar från Norge till Sverige. Även gods, vapen och pengar gick åt motsatt håll.

– Det var en livlig trafik längs hela den här gränsen. När det norska motståndsarbetet började komma igång på allvar efter kapitulationen och många norrmän ville bekämpa den tyska ockupationen, började flyktingströmmarna till Sverige bli större.

– Den dramatiska vägen till frihet Gränsen mellan Norge och Sverige var skillnaden mellan liv och död för de judar och medlemmar i motståndsrörelsen som under andra världsksriget flydde från nazisternas ockupation.

Kjell-Arnes farfar tog emot handlingar som kurirer sedan tog med sig in i Norge. Brev och paket sändes från den norska legationen på Skeppargaten 32 i Stockholm, med tåg till Arvika, därefter Rälsbuss till Koppom och sedan buss den sista sträckan till Östervallskog.