För nästan exakt 20 år sedan mördades Fadime Sahindal av sin pappa i Uppsala inför sina syskon och sin mamma. Anledningen var att hon inte ville gifta sig med den kusin i Turkiet som fadern utsett. Pappan dömdes till livstids fängelse, men släpptes 2018. Innan mordet hade Fadime varit jagad av sin familj under många år.

– Får jag bara en enda människa att förstå vad han gör mot sitt barn så går jag igenom eld och vatten, sa Fadime i riksdagen i november två månader innan hon sköts ihjäl av sin pappa.

– Jag gör detta bara för att folk ska veta att det händer, sa hon också.

Politiker konstaterar

Mordet blev en väckarklocka bland svenska politiker och svensk media. I dokumentären konstaterar Mona Sahlin, Morgan Johansson och flera andra politiker att de misslyckats med att skydda kvinnorna från hot och våld från sin familj och släkt även efter mordet.

– Det talades för lite om det. Man vågade och ville inte tala om det. Det fanns en feghet, säger Morgan Johansson i dokumentären om hur klimatet var efter mordet 2002.

– Barn och ungdomar har rätt till en trygg uppväxt. Det spelar ingen roll var de kommer ifrån, kommenterar Morgan också.

I dokumentären berättar kurdiska kvinnor om sina erfarenheter om kontroll från familj och släkt och om hur de blivit bortgifta som barn med män de inte valt. Dokumentären som heter ”Arvet efter Fadime” är gjord av Nisti Sterk som själv kom till Sverige från Turkiet några år före Fadime.

– 1983 kom jag från Kurdistan till Tensta i Stockholm. 1986 anländer sjuåriga Fadime till Uppsala. Våra liv blev så olika, konstaterar Nisti.

Ny lag i juni

Det som blivit resultatet av politikers och engagerade personers arbete är Lex Fadime – en särskild straffbekämpningsregel för brott som begås med hedersmotiv. Nu 20 år senare ska den träda i kraft.

”Äntligen en Lex Fadime” skrev advokaten Elisabeth Fritz på sin hemsida 2019. ”Jag har i många år arbetat med hedersbrott och hedersmord, där jag pekat på hur viktigt det är att hedersbrott införs särskilt i vår lagstiftning.”

Elisabeth Fritz arbetade med Fadimes mål, men också mordet på Pela, Abbat och på Maria.

”Straffskärpning vid hedersrelaterade brott utreddes så sent som 2018, men röstades inte igenom i riksdagen. Detta för att avvakta den utredning som nu kommer att göras, där så väl straffskärpning och brottsrubricering kommer att utredas”, fortsatte Elisabeth vidare.

I remissen föreslår regeringen att brottet hedersförtryck införs i brottsbalken. Straffet föreslås vara fängelse i lägst ett år och högst sex år. Lagändringen föreslås träda i kraft 1 juni 2022.