Peyman Kia är iransk medborgare med en stämpel i sitt iranska hemlandspass som intygar att den iranska staten har beslutat om fria utlandsresor för utlandsbosatta värnpliktiga.
Det hindrade honom inte från att bli betrodd med de hemligaste uppdragen inom den svenska säkerhetspolisen och inom försvaret.
Nu överväger regeringen ett förslag som innebär att personer med utländskt medborgarskap och/eller familjekopplingar i länder som är fientliga mot Sverige ska granskas hårdare inför säkerhetsklassade tillsättningar.
Flera inlägg på sociala medier, bland annat från riksdagsledamoten Ardalan Shekarabi (S), menade att regeringen tog beslutet på sitt regeringssammanträde den 23 februari. Men där tog endast ett regeringsbeslut om att bolagsverket skulle läggas till bilagan av berörda myndigheter vid en ändring i säkerhetsskyddsförordningen.
Regeringens beslut i frågan tas vid ett senare tillfälle.
Bakgrunden till diskussionen är att Säkerhetspolisen, Säpo, i juni 2022 begärde en skärpning av lagen när det gäller säkerhetsprövning av personer som ska anställas av myndigheter vilka arbetar med säkerhetsskyddsklassade uppgifter.
Säkerhetspolisen ville därför att regeringen skulle göra ett tillägg i lagen, så att personer med koppling till utlandet skulle prövas innan de fick känsliga befattningar. Utlandskopplingar kan vara dubbelt medborgarskap, familj i utlandet eller betydande ägarintressen i ett annat land. Säpo tyckte att många arbetsgivare tog för lätt på den uppgiften och ville därför att regeringen skulle skärpa reglerna.
Iranskt pass hittades
När Säpo gav sitt förslag till regeringen i somras hade de två iranska bröderna Peyman och Payam Kia suttit häktade sedan september respektive november 2021. Bröderna dömdes i början av 2023 för grovt spioneri. Den äldre brodern, Peyman, dömdes dessutom för obehörig befattning med hemlig uppgift och fick livstids fängelse. Den yngre brodern, Payam, dömdes till fängelse i 9 år och 10 månader.
– Det här handlar om mycket allvarlig brottslighet och en anställd som grovt missbrukat förtroendet. Det är något som inte får hända, men som vi som säkerhetstjänst vet kan hända. Säkerhets- och underrättelsetjänster är ett prioriterat mål för främmande makt. Att det var Säkerhetspolisen som fattade misstankar mot den tidigare anställde har gett oss möjligheter att under en längre tid vidta åtgärder för att hantera skadorna, sa säkerhetspolischef Charlotte von Essen när domen föll.
Iransk medborgare
Förundersökningen visar att en husrannsakan gjordes i september 2021 där det visade sig att Peyman Kia är iransk medborgare. En stämpel i Peyman Kias iranska hemlandspass intygar att den iranska staten beslutat om fria utlandsresor för utlandsbosatta värnpliktiga.
Han har besökt Iran vid flera tillfällen.
Passet är utfärdat av tredje sekreteraren vid lslamiska Republiken lrans ambassad i Stockholm och har stämplar av både iranska ambassaden och generalkonsulatet i Stockholm.
Att Peyman Kia har varit iransk medborgare och haft fria utlandsresor för utlandsbosatta värnpliktiga har inte hindrat honom från att under många år jobba på Säpo. Han har dessutom arbetar på Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must), trots att Ryssland och Iran har ett nära militärt samarbete, vilket har tydliggjorts i Syrien och Ukraina de senaste åren.
Tillsammans med Ryssland och Kina utgör Iran det största hotet mot Sverige, och de agerar mer offensivt för att främja sina intressen, skapa intressesfärer och påtvinga andra stater att agera i enlighet med deras vilja, konstaterar Säpo.
Absolut hemligaste delen
I åtalet beskrev åklagaren hur de båda bröderna anskaffat, befordrat och röjt ca 100 hemliga dokument från den svenska säkerhets- och underrättelsetjänsten för att gå Ryssland och den ryska underrättelsetjänsten GRU tillhanda. Som anställd på SÄPO och Försvarsmakten anskaffade Peyman Kia dokumenten via sina anställningar, medan Payam Kia deltog i planeringen och skötte kontakterna med Ryssland och GRU, som frågor om överlämnande av uppgifter och mottagande av ersättning.
Svensk medborgare
Bröderna kom till Sverige som barn och växte upp i Uppsala. Peyman Kia blev svensk medborgare på 1990-talet. Han arbetade åren 2007–2011 på Säkerhetspolisen, och därefter på den militära underrättelsetjänsten Must, bland annat på kontoret för särskild inhämtning (KSI), den absolut hemligaste delen av det svenska försvaret. Han arbetade därefter återigen på Säkerhetspolisen åren 2014–2015.
Säkerhetsprövningen är enligt Säpos skrivelse till regeringen särskilt viktig när det gäller koppling till länder som utgör ett ”säkerhetshot mot Sverige” och beskriver sedan en situation som skulle kunna appliceras på hur Peyman Kias situation har sett ut. Vissa länder förväntar sig nämligen att dess medborgare bosatta i utlandet samarbetar med myndigheterna i hemlandet i försöken att komma över säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, konstaterar Säkerhetspolisen:
”Det finns exempel på länder med uttrycklig nationell lagstiftning som tvingar landets medborgare, oavsett var i världen de befinner sig, att samarbeta med hemlandets säkerhets- och underrättelsetjänster”, skrev Säpo när de presenterade sitt lagförslag.
Utländska officerare
I sin skrivelse till regeringen konstaterar Säpo att det finns flera sätt för främmande makt att inhämta skyddsvärda uppgifter om svenska förhållanden, bland annat genom utsända underrättelseofficerare med mångårig utbildning i att fungera som spioner: ”Uppgiften är att värva agenter, personer som har tillgång till eller kan skaffa dessa uppgifter. Samarbetet kan ske helt frivilligt, men underrättelseofficerare är experter på att hitta sårbarheter hos värvningsobjekt som utnyttjas för utpressning.”
Säpo nämner sårbarheter som ekonomiska trångmål, missbruk, bristande lojalitet mot arbetsgivaren, rädsla för att ”pinsamma” personliga förhållanden ska bli offentliga. En annan typ av sårbarhet är att det finns kontakter eller lojaliteter in mot antagonistiska miljöer eller mot en främmande makt som bedriver säkerhetshotande verksamhet i Sverige. Det kan exempelvis vara familje- eller kulturella band till staten ifråga eller rättsliga band, som medborgarskap.
Registerkontroll i utländska register genomförs idag inte. Säpo konstaterar att det självklart finns möjlighet att väga in faktorer som exempelvis dubbelt medborgarskap i sårbarhetsbedömningen redan nu.
Denna bedömning gjorde dock inte Säpo vid anställningen av Peyman Kia.
