Med en lång karriär som journalist och opinionsbildare på bland annat Expressen och Dagens Industri är PM Nilsson sedan två år tillbaka vd för tankesmedjan Timbro. Deras uppdrag är att långsiktigt bilda opinion för marknadsekonomi, fri företagsamhet, individuell frihet och ett öppet samhälle.

– Det är väldigt roligt att vara vd för Timbro, och vi gör otroligt viktiga saker. Timbro är en diamant i Stockholm och Sverige, säger PM Nilsson.

I Sveriges moderna historia har den kristna tron haft en formativ roll i samhällsbygget. Hur ser du på tron som en moralisk och kulturell grund för ett fungerande samhälle idag? Är den fortfarande relevant, eller har staten sekulariserat sig själv?

– Det är en otroligt stor fråga. Jag själv är medlem i Svenska kyrkan. Jag är döpt, konfirmerad, har gift mig och begravt en förälder i Svenska kyrkan. I kulturell mening är jag kristen. Om jag tror eller inte, det vet jag inte riktigt. Den frågan är inte så intressant för mig.

Jag går på gudstjänst när jag kan, när jag är nere på Aspö i Blekinge. Där har de en fin kyrka. Då tar jag nattvarden, och mår bra av den riten. Men jag betraktar mig fortfarande inte riktigt som troende. Den typen av relation till religionen är väldigt vanlig. Även om man backar 100–200 år så hade majoriteten av befolkningen ungefär den relationen; att kyrkan var ett inslag i människans liv, och den mer brinnande tron var det en liten minoritet som hade.

Jag är helt säker på att kyrkan, tron och samfunden har en viktig betydelse för individer och för samhället. Sedan exakt vad det är för någonting, det kan jag inte reda ut. Men som jag känner Sverige är det ett samhälle som är väldigt präglat av den kristna tron och av den lutherska läran.

Jag har varit mycket i USA, ett land som också är präglat av den kristna tron i hög grad. Det är klart att det spiller över på värderingsbildningar, vilket är mycket värdefullt.

Men sedan finns det moralbildningar som inte grundar sig i tron utan som har med annat att göra. Kristdemokratin har genom tiderna ofta sagt att vissa värderingar, som det ska röstas om politiskt, har sin grund i den kristna tron. Och där har jag kanske inte alltid hållit med. Värderingar kan ha sin grund i någonting annat. Hur som helst är det ett klart viktigt fundament i varje samhälle, säger PM Nilsson.

I ett allt mer mångkulturellt samhälle, hur kan den kristna traditionen fortsätta vara en samlande identitetsbärare utan att bli exkluderande gentemot andra trosinriktningar?

– Jag tycker att kristendomen har vitaliserats i Sverige på sistone. Jag tror att det delvis har att göra med mötet med islam. Där känner det svenska samhället igen sig som kristet. När vi fått en allt större andel av befolkningen som är muslimer, då börjar de andra reflektera över sin egen tro. Jag tror att det delvis är en orsak till att kristendomen har fått ett uppsving.

Numera är det populärt bland ungdomar att konfirmera sig och kyrkorna drar rätt mycket folk. Det finns ingen tveksamhet längre bland offentliga personer att tala om sin tro, om de tror. Jag tycker att det mångkulturella samhället har stärkt kristenheten i Sverige.

Sverige har byggt mycket av sin framgång på tillit. Ser du ett samband mellan tillitens nedgång i samhället och försvagningen av den gemensamma etiska och andliga referensram som tidigare höll oss samman?

– Tillit är ett ord, som numera, används för att beskriva att medborgarna tror på staten. Man känner tillit för public service eller för politiken.

Jag känner absolut ingen tillit till staten. Jag hoppas att den inte bedrar mig, men jag har ingen tro på att den ska lösa någonting i grund och botten. Inte heller känner jag någon tillit till de stora redaktionerna. Däremot kan jag känna tillit till individer som gör ett bra jobb på de stora redaktionerna, men som mekanism känner jag ingen tillit. Jag tycker att man ska ha en sund skepsis mot allt som andas makt. Jag håller nog inte riktigt med om beskrivningen i den frågan.

Tidigare fanns ett mycket mer kritiskt förhållningssätt överhuvudtaget till auktoriteter. Men nu, sedan höger-nationalismen kom in och covid skadade en hel del, ska man lyda så fort en expert säger någonting. Då ska man tro på det. Det är en typ av galenskap. Det är bra att man inte har tillit till staten, säger PM och skrattar.

– Däremot är det bra att människor har tillit till varandra och jätteviktigt att man känner att man kan lita på folk. Det kan hända att delar av migrationen har minskat det, därför att det kommit hit folk där det inte finns en spontan tillit. Men den är jag säker på att man kan erövra, men det kommer ta lite tid. När svenskar träffar varandra utomlands är det vettigt att de litar på varandra. Det är likadant med alla nationaliteter.

Invandrare som kommer hit, har en större tillit till sina egna gamla landsmän. Det är därför de gärna bor ihop. Det är ett migrantfenomen över hela världen. Det finns Chinatowns överallt. Det beror på att kineser har lättare att känna tillit till andra kineser än till de röriga New Yorkborna som bor i resten av staden.

Många kristna röster upplever att de betraktas som suspekta eller otidsenliga när de yttrar sig i samhällsfrågor. Hur kan kyrkan och andra trosbaserade rörelser bidra till samhällsdebatten utan att misstänkliggöras?

– Intressant det där. Som kristen ska du naturligtvis känna full frihet att vara med i vilken debatt som helst. Däremot är jag lite tveksam till om prästerna ska uttala sig om politiskt känsliga frågor, till exempel om vem som ska bilda regering. Vi hade en period då ärkebiskopen lade sig i hur svensk regeringsbildning skulle se ut. Det kände jag obehag inför. Då är det bättre om ärkebiskopen pratar om sin tro och inte nödvändigtvis vecklar ut den över hela samhället.

Vi ser hur civilsamhället ofta kliver in där den offentliga sektorn inte räcker till – inom vård, omsorg och integration. Hur kan staten stödja detta utan att kväva engagemanget med byråkrati och kontroll?

– Ett av staten betalt civilsamhälle är egentligen inget civilsamhälle. Det är lite lurigt det där med att staten vräker ut bidrag till det man kallar för folkbildning och föreningsliv.

Det egentliga och sanna civilsamhället är det som sköts helt utanför statens kontroll; familjelivet, släktlivet, sällskapslivet, vänner emellan och grannskap. Den typen av nätverk betyder enormt mycket för människan. Det är där som självförverkligandet för de flesta finns. Det är inte i relation med en stat. Civilsamhället är i grunden för alltihop och där ska staten hålla sig undan och göra så lite som möjligt. Ska civilsamhället stärkas bör staten inte göra någonting alls.

Hur tror du Sverige ser ut om 25 år, om du nämner några områden?

– Vi kommer att ha ny kärnkraft och vi kommer att bilda högerregeringar respektive vänsterregeringar. Det kommer att vara Moderaterna och Socialdemokraterna som slåss om makten.

Har vi otur har vi haft ett större europeiskt krig. Det ligger i farans riktning att det ukrainska kriget sprider sig till andra delar av Europa. Det vill till att det inte blir så stort att vi i efterhand kommer att kalla det för ett världskrig.

Allting som har med digitalisering och AI att göra kommer att ha exploderat. Den typen av digitalisering kommer att öka värdet på det mänskliga, eftersom AI automatiserar en massa funktioner. Men det kvarstår funktioner som AI-datorerna inte kan göra. Jag är helt säker på att värdet på det kommer att öka. Om man jämför med andra liknande automatiseringar, till exempel av jordbruket, så skaffade sig till slut varenda bonde en traktor och då blev jordbruket mycket mer effektivt. Bönderna slapp använda mankraft. Men det är inget försäljningsargument att du har en traktor, för det har alla andra också. Då måste du hitta på någonting annat som cornflakes eller popcorn, eller vad du gör med dina grödor, som är någonting annat än bara mjöl.

Jag tror att det kommer att gälla de AI-automatiserade processerna, det kommer att bli svårt att ta betalt. Idag är det svårt att ta betalt för att du googlar, eftersom alla kan göra det och det är gratis.

Det ska bli spännande att se vad det är för typer av tjänster och produkter som kommer att få ett värde. Troligen kommer det att vara tjänster och produkter som präglas av att det är en människa och en människohand bakom.

Hur tror du att det kommer att gå med integrationen med alla som har flyttat till Sverige?

– Arbetsmarknaden är en sak, men det är inte säkert att det sker en kulturell integration. Vissa grupper integreras. Svenskarna som flyttade till USA integrerades snabbt. Italienarna gjorde inte det, utan det tog mycket längre tid. Även idag ser man tydliga spår av italiensk identitet i det amerikanska samhället. Fransmännen var också ganska långsamma med att integrera sig. Kineserna, visst, det finns amerikanska kineser som lever fullödiga amerikanska liv. Samtidigt finns det kineser som i generationer har bott i USA, men som lever kinesiska liv.

Den där typen av effekter kommer man att se i Sverige. En del nationaliteter som iranier verkar integrera sig blixtsnabbt. För bosnier har det gått jättesnabbt. Andra grupper kommer att vara på arbetsmarknaden, men de kommer inte att uppleva sig som integrerade. Man kan tycka vad man vill om det, men det är i hög grad så det är. Jag är ganska tveksam till att man ska tvinga folk till en ny identitet.

USA hade gjort italienarna och sig själva en otjänst om man hade tvingat på italienarna en mainstream-amerikansk identitet. Den mainstream-amerikanska identiteten präglades av tysk invandring i hög grad, eftersom den stora bulken som invandrade var tyskar. USA mår rätt bra av att det är en hel del olika kulturer som finns där.

Har du någon hjärtefråga som du brinner lite extra för?

– Jag håller på en hel del med frihetsfrågorna i landsbygden. Till exempel, om man äger en bit mark som går ner till vattnet får man inte bygga en brygga. Och man får inte ens bygga upp en gammal brygga. Det är så otroligt märkligt, för bryggan i sig skadar inte någonting. Däremot tillför den väldigt mycket. Dels tillför den för människan, dels tillför den för alla möjliga typer av djur, insekter och växter. Om man inte bygger en brygga där, då är det vass som tar över alltihop. Ingen blir glad över det, utom vassen såklart. En brygga är så livgivande, men det får man inte bygga. Den typen av frågor tycker jag är intressanta att titta på.

Jag blir nyfiken när du berättade att du brukar ta nattvarden, och att du inte kunde säga om du tror eller inte. Det känns som att du är öppen?

– Jag ser mig som kulturkristen. Den nuvarande biskopen sätter ord på det. Jag tror att han till och med använder ordet kulturkristen. Biskopen säger att det viktiga är att folk har en relation med kyrkan och att den relationen ser olika ut i olika delar av livet. Samt att man inte ska underskatta den rituella betydelsen. Om folk tror eller inte, det är en delvis annan fråga. Men alla som tar nattvarden i kyrkan, menar han. är goda kristna. Och så lägger han sig inte i vad folk röstar på. Han välkomnar alla syndare, det förhållningssättet är väldigt bra. Jag tar absolut nattvarden, och dessutom mår jag bra av det. Det är mycket märkligt. Och så får man syndernas förlåtelse. Det känns alltid bra.


PM Nilsson

Bor: Nacka

Ålder: 57 år

Familj: Gift med Helena, 2 barn

Arbetar: VD för tankesmedjan Timbro